Intresserad av ödegård - hur kontaktar man lämpligast ägaren?

[Lainde]

Har i 20 års tid varit intresserad av en ödegård i trakten, och har nu gjort slag i saken att försöka spåra upp ägaren, men det var minsann "lättare sagt än gjort". 
Vederbörande är skriven på adressen till huset men bor inte där även om "någon" hämtar posten - vem vet jag inte?.
Fast telefon saknas, likaså mobiltelefon/mail osv, så nu är jag nere på nivån att skriva ett "personligt brev" till ägaren.
Frågan är bara, om det kan uppfattas som j-vligt "påfluget/påträngande" att försöka etablera kontakt på detta sätt?. 

Vad anser ni?,,,, och hur skulle ni ha gjort i mina kläder?.

Tacksam för svar!.

[Moëll i Trädet]

Är det så fruktansvärt öde att det inte finns en enda granne? Annars är det väl enklast att fråga där, på landet brukar man ha lite koll.

[take]

Eller fråga brevbärarn, de brukar ha totall koll.

[esten]

Lantmäteriet brukar kunna hjälpa med ägaruppgifter , mot en avgift .
Grannar .
Du kan aldrig få mer än ett nej .

[Lainde]

Bor ca  800 st i aktuell socken, men just det här stället ligger något avskilt från de normala villabeståndet.
Närmaste grannar har dock vidtalats, men ingen lycka där,,,, ja i vartfall inte mer än det jag själv känner till.
Posten (lantbrevbärning) verkar tömmas veckovis av "någon", men vem som utför den sysslan har inte gått att
utröna -inte ens av närboende.
Gällande Lantmäteriet så är även de tillfrågade på ett tidigt stadie, men där fick jag bara fram "folkbokföringsadress" och
lite uppg när fastigheten förvärvades av nuvarande ägare - "återvändsgränd" alltså.
Ska även tillägga att eftersändningsadresser/hänvinsning till nytt telefonnummer mm, saknas, så jag har kört fast riktigt.

Brev, i all sin enkelhet, verkar vara sista utvägen, men hur skulle ni uppfatta att få ett sådant där någon är intresserad
av att köpa er fastighet?.
Situtationen känns minst sagt lite "bakvänd", om ni förstår vad jag menar.

[Spiken]

Hejsan

Fastigheten är registrerad pâ nâgon och nâgon betalar skatt/fastighets avgift för huset. Kolla med skattemyndigheterna, lagfarter eller fastighets registret. Be din bank eller en mäklare/Notarie att kolla ägaren.
Man kan inte äga utan att synas.

[Rödskägg]

Skriv ett brev. Du kan inte få mer än ett nej. Det är väl inte så konstigt, Zlatan gjorde ju så. iof lite svårare att be Zlatan och alla millarna att dra åt h... Men va f. pröva!

[Dolvis]

Jag vet en som gjorde så - skrev ett personligt brev alltså - och faktiskt blev erbjuden att köpa. Ifs till dubbla marknadsvärdet, så det blev ingenting ändå....
Men det kan fungera som kontaktväg alltså. Här hade personen dock tagit reda på en hel del om förhållandena kring torpet det gällde och även om ägaren själv (genom grannar) och försökt anpassa brevet därefter.

[Huggorm]

Problemet är ju att om man visar intresse har man genast fel utgångsläge vid en prisförhandling. Det gäller att visa ett svalt intresse, så säljaren inte tror han kan få så bra betalt. Rätt formulering i brevet kan nog spara mycket pengar

[Lainde]

Verkar inte HELT omöjligt att ha ett ägande "utan att synas",,, åtminstonde till en viss gräns.

Kan ev gå att luska fram något hos skattemyndigheten/kronofogden + övriga "fögderi" men jag har i nuläget
skickat ett personligt brev, med vissa förhoppningar att detta ska leda saken framåt.
Risken är dock överhängande att det kan bli ungefär samma scenario som din bekant fick erfara, Dolvis.
Alltså ett TOTALT orealistiskt överpris från en icke säljsugen ägare, men då har man åtminstonde "provat sina vingar".

[Lainde]

Problemet är ju att om man visar intresse har man genast fel utgångsläge vid en prisförhandling. Det gäller att visa ett svalt intresse, så säljaren inte tror han kan få så bra betalt. Rätt formulering i brevet kan nog spara mycket pengar

En faktor som redan är överväg in i minsta detalj - men tack för påpekandet, Huggorm.

[Rödskägg]

Grejen är ju den att det blir jävligt svårt att köpa något utan att visa intresse

[Pjöllerberg]

Kolla fastighetsregistret, lämna sen ett erbjudande som inte går att tacka nej till.

[louise]

Är det bara jag som har så livlig fantasi att man börjar tänka det är nån kriminell, mc-gäng eller nåt som äger ödegården? Varför i satan gör man sig själv annars så anonym och otillgänglig?

Ring Skatteverket och få personnumret, sen ringer du Tingsrätten och begär ut åtal och domar på personen. Förstås problem om den är dömd på annan ort, men prova går ju. Sen ringer du kronofogdemyndigheten för att kolla personens skulder. Då börjar du få en bild av vad det är för typ.

[Pjöllerberg]

Allvarligt så tycker jag sånt där snokande i andras liv är ett svineri.
Det kan ju vara någon som har andra planer än att bo där för närvarande, men som ändå vill behålla stället för senare behov.
Jag bodde själv på annan ort i flera år (ej institution) och det såg ganska övergivet ut här.
Följden blev ett snokande utan like, folk gick i min skog och planerade som om det var deras egen, osv.
Det är det riktigt löjliga, att många faktiskt lever i och på såna inbillningar, men det ska ju faktiskt lite mer till än så i den riktiga världen, pengar på bordet exempelvis.
Sånt där kan väcka en hel del ont blod kan jag intyga.

[esten]

Helt rätt Foppas Fot ! Väl Talat !

[Lainde]

En ganska enkel, men korrekt analys av läget, "Rödskägg".

Kan i vissa avseenden hålla med om att det verkar lite suspekt när en människa vill/kan göra sig "oanträffbar", på det här
sättet, men det kan samtidigt ligga en naturliga förklaringar bakom.
I det här fallet rör det sig om en frånskild 67 årig dam som är innehavare till aktuell bondgård, så "troligheten" är väl snarare
att hon befinner sig på kanarieöarna med en parasolldrink i näven, än tillhörighet till MC gäng eller intern på Kumla.

Frågan är dock befogad gällande etik/moral i att luska i folks privatliv, och under vilka omständigheter som detta kan anses vara
acceptabelt utan att väcka "ont blod"?, och det är delvis därför som jag valde att göra den här inlagan.

[Huggorm]

I det här läget tycker jag det är okej att försöka få klarhet i vad som händer, motivet är ju helt klanderfritt. Gör man det genom ett brev direkt till den berörda personen kan jag inte se något problem alls. Vill husägaren inte sälja och inte höra något mer om saken är det bara att säga det, så tror jag inte Lumberjack kommer fortsätta gräva i saken.

[Temeriaire]

Det kan ju finnas lite olika anledningar till att man inte bor där man är skriven.
Jag är tex skriven hos min far, eftersom jag jagar på kronans mark ovan odlingsgräns, i ett sk ortsbojaktlag, och då är det ett krav att man bor i fjällkommun...
 

[Lainde]

Vill husägaren inte sälja och inte höra något mer om saken är det bara att säga det, så tror jag inte Lumberjack kommer fortsätta gräva i saken.

Nej,,,, givetvis inte.