Kapillärbrytare onödigt i krypgrund?

[Menteverde]

Det var en tämligen intressant benämning av obearbetad grund du innovativt frambringat 

Och nej jag har varken hängrännor eller stuprör. 

Uppenbara skäl till att inte leda regnvatten i dräneringen? Hmm. Jag har haft mina tvivel men ser inga uppenbara skäl.

Först tänkte jag att det kan tillföra vatten till jorden, men det måste vara marginellt, eftersom jorden är hyfsat tät och det rinner så bra i dräneringsröret.

Min andra rädsla var att skit från rännorna skulle sätta igen dräneringen, men det löser sig enkelt med två filter, ett i rännan och ett precis innan inloppet till dräneringen i marken.

Min tredje tanke som gör mig väldigt positiv till idén är att regnvattnet kan verka som en rensning för dräneringen. Man ser ju hur det verkligen kan spruta ur stuprören en regnig dag.

Men som många gånger annars kanske saltet står mittframför näsan på mig på matbordet när jag ber om det?

Dräneringen mynnar ut i en liten "brunn", som det går ett cementrör ifrån. Det verkar fungera, om inte annat får jag väl fixa brunnen med.

Det här med spolrör låter intressant, hur utförs det?

[Rödskägg]

Spolrör utförs enklast med en 90-böj i dränerings högpunkt(er), bör finnas på alla självfallsledningar i mark med vissa intervaller.

Problemet med dagvatten i dränering är inte så länge dräneringen fungerar, utan om det inte fungerar. Betänk att de flesta dräneringsledningar ligger i marken i 40-50 utan att någon gör något med dem. Nu kanske du kommer underhållsspola och så (de första åren) men dräneringen kanske lever längre än dig?

Sedan har vi det här med tioårsregn och liknande som inte systemet är dimensionerat för, kommer det mer regn än vad stuprörsledningen klara kommer ju dräneringen få hjälpa till med det. Inte bra om dräneringen redan är stuprörsledning.

f.ö. skulle det inte vara fackmannamässigt och kunna ge problem med försäkringsbolag.

Se till att det finns sandfång på brunnen och att det töms vid behov. Lövsilar är bra speciellt självrensande (för de blir rensade i tid )

Det är ju en tanke att regnvattnet skulle kunna spola dräneringen men det kanske ändå är bättre att det sker under kontrollerade former.

[Anders S]

Om det är ett hus byggt med äldre teknik, som ligger på en lämplig plats, så som man oftast placerade hus förr, med bra naturlig dränering, så lär troligen (eller åtminstone ofta) fuktproblem under huset bero på att man lagt för täta material på eller i golven, t ex plastmattor eller täta heltäckningsmattor. Eller på att man isolerat golvet för mycket så det blivit för kallt under huset. Jag tänker här på hus utan källare. Hus med källare vet jag inte mycket om. Jag tänker främst på torpargrund, som ju är ventilerad (vilket är en tvivelaktig "modernitet" som infördes för nåt hundratal år sen). Jag vet inte vad som är bästa lösningen om man ändå vill ha varmare golv, men fukten och lukten blir lätt ett större problem än kylan, som jag ser det. Plast känns fel för att man kapslar in eller stänger ute ett problem (fukt) istället för att eliminera det. Problemet beror (om jag generaliserar litegrann) på felaktiga konstruktioner och material. Som att bygga hus på fel ställen och bygga alltför täta golv av tvivelaktiga material. Sådant där slarv som en del "smarta" byggare tycks gilla nuförtiden.

[Menteverde]

Jag förstår inte den här motviljan mot plast. För min del ser jag det som en extra gardering. Det är ju inte osannolikt att marken under grunden någon gång blir fuktig trots att man dränerat bra, och då är det ju bra med något som skyddar mot fuktavdunstning. Dessutom stoppar det eventuella lukter.

Idag beror fuktiga krypgrunder på felaktiga konstruktioner skulle jag tro. Jag har hört om nya hus som säljs med avfuktare monterad i grunden från början. 

Ang. det här med ett separat regnvattensrör, tja, jag vet inte. Ett sånt rör kan ju också börja bråka om ett par år. Dräneringsröret är ju ändå 95 m.m och bör klara ett ganska bra flöde.

[Rödskägg]

Jag hade ju förtsås inte tänkt något annat än 110 rör för regnavattnet

[Menteverde]

Teoretiskt klarar dräneringsröret väldigt stora flöden, förmodligen långt mer än vad brunnen klarar.

Om man antar att vattnet kan flöda med 0,5 m/s i röret (bara ett antagande som inte låter orimligt) så sväljer röret 11-12 m3 i timmen. Regnar det mer än så över den ytan på en timme så har man nog allvarligare problem än att dräneringen krånglar

Nej jag kör på det här med kombinerad dränering/dagvattenavlopp. Tror det är väldigt positivt att regnvattnet sköljer bort all lera och annat som kan samlas i dräneringsröret.
 

Edit: Om man har relativt fint grus runt dräneringen, borde man inte kunna skippa geotextilen då?

[Rödskägg]

Jo

[Menteverde]

Sådär. Alla rör ligger i diket och är täckte med sand. Go känsla när man spolade vatten runt dräneringen allra längst bort och det började rinna i brunnen efter en stund. 

Äntligen kan jag sparka igen det jävla diket och börja snickra eller något roligt istället. 

[Menteverde]

Jag hade lite gamla halvtrasiga tegelpannor som jag använt i dräneringen. Vissa lade jag på varandra i en lång rad, andra krossade jag bara ner. Dessa ligger ovanpå filtersanden som i sin tur ligger ovanpå dräneringsrören. Efter att ha gjort detta kom jag att tänka på att tänk ifall det blir så stora vattenflöden där att sanden som ligger runt rören eroderar bort?

Låter inte sannolikt alls, eller?

[Rödskägg]

näe