Hur skapa betesmark av granplanterad åkermark?

[Brukspatronen]

Hej!

Har blivit ägare till ett gammalt soldattorp. De tidigare åker- och ängstäpporna som fanns har idag antingen vuxit igen eller blivit planterad med gran och är på det hela taget en ganska deprimerande syn. Närmast gårdsplanen finns en fd. åker om lite drygt 0,5ha som har blivit granplantage. De granar som finns där är duktigt frodvuxna och går av som stickor eller blir rotvältor vid lite för hård vind eller tung snö... De skapar dessutom en mörk och fuktigt miljö för några av våra ekonomibyggnader som de far illa av. Dessutom skulle det vara trevligt att öppna upp gården och få lite "ljusare" kvällar.

Min tanke är alltså att hugga ner dessa granar och sälja som massaved och sedan låta marken betas av får eller getter för att hålla den öppen. Det finns idag viss gräsväxt som markvegetation och min undran är om det räcker med att avverka och att det sedan kommer att ge sig själv med betet, eller måste jag så in gräs eller liknande?

[machoman]

Det var ju precis vad jag själv gav mig inpå för 15 år sedan.

Är det mycket skog som står så gör du väl rätt i att sälja men ved går ju åt i stugan din också!

Det är mycket jobb som du ger dig inpå så räkna med flertalet år innan du har plöjningsbar och odlinsbar jord. Men det är alldeles utmärkt att steg två är att låta djur efterröja, ta bort allt ris först. Det tar år att bli av med riset och stubbarna, riset kan du ju plocka undan när du hugger skogen. Stubbarna är lättast att vänta några år tills de mjuknat och sedan dra bort dom med lämpligt dragare. I mitt fall traktor och grävmaskin. Har du väl fått bort stubbarna och hästar eller kor har trampat sönder (grässvålen om det fanns någon) så är det ju bara att plöja....

Läste nu att du mest var intresserad av bete och visst, på sikt får du ju automatiskt gräs som trivs men förr eller senare behöver du ändra markstrukturen på nåt sätt för att växla med åkerbruk. Ständigt bete ger inget bra resultat. På mark som inte duger att plöja får man ju leva med det problemet mer eller mindre. Eller så in frö med betesharv. Det finns ju även värden i en naturbetesäng men den försämras med åren.

[trädman]

Jag skulle inte lägga tid på att manuellt avverka granplanteringen om syftet är att åstadkomma betesmark. Sälj avverkningen på rot och avtala att även riset ska bort. Beroende på hur grova träden är kan man då antingen avverka med konventionell skördare och ta ut timmer och massaved. Om träden är klena kan det istället vara bättre att avverka med en energiskördare som inte kvistar utan klipper av träden hela.

Den stora fördelen med skördaravverkningen i dessa fall är att man får riset väl samlat i högar vilket gör att det är lätt och billigt att få bort det. Bränslesortiment som exempelvis ris har stigit ganska mycket i värde de senaste åren vilket gör kalkylen trevligare i dessa sammanhang.

Om det även handlar om att restaurera vad som tidigare varit slåtter- eller betesmark och som har några "värden" kvar från den tiden kan det vara värt att undersöka möjligheten att få EU-stöd för restaurering av slåtter och betesmark (tror schablonstödet är ca 3600 kr per år och ha under 5 år)

[Brukspatronen]

Några förtydliganden. Betet är endast till för att hålla det öppet, jag har inga ambitioner att det ska ge god avkastning i form av mycket mjölk eller kött. Men samtidigt måste djuren får i sig det de behöver för att må bra.  Hur många får/getter tror ni det behövs för att hålla 0,5ha öppet?

Området är ju inte så stort så jag hade ju tänkt avverka manuellt, å andra sidan så är det ju risdragandet som är den verkliga pärsen... Granarna varierar från ungefär 10-30cm diameter. Tror de är ca 20-25 år. Fällde en gran i närheten som var 40-45 cm och räknade årsringarna i stubben. Den var 32 år... De har växt väldigt fort!

[Lainde]

Har du gran som är uppemot 40-45 cm i rotskäret så lär inte stubbarna ruttna ner i brådrasket, även om de är "frodvuxna".

Jag skulle hugga skogen till massved och grot - leja in en gallringsskotare för framkörning och lägga övrig inkomst
på att få marken fräst med en "nyodligsfräs"
Efter detta går det både att plöja och så in om så önskas,,,, dessutom ser det trevligare ut.

En nyodlingsfräs kostar ungefär 10 000:-/ha beroende på möjligt körhastighet,,,,

[Pjöllerberg]

Ska du bara beta marken är det onödigt att fräsa bort stubbarna.
Dom försvinner ändå med tiden, i väntan på det kan man exempelvis ha dom som sittplatser.  
Klart, är det väldigt tätt mellan stubbarna så kan det bli lite irriterande.
Det finns också stubbfräsar att hyra, då kan man koncentrera sig på bara stubbarna, fräsa ner dom till marknivå och lämna marken runtom intakt.
Är det inte en massa sten kan man också kapa stubbarna med motorsåg nära marken.
Jag tillbringade mina tidigaste år på ett litet "torp" med  några hektar mark.
Där hade farsan huggit ner en del granskog som växte ända fram till huset, och gjort betesmark av det.
Inga extra åtgärder, det blev hyfsat bete där.
Har marken tidigare varit åker, som tillväxten på din träd tyder på, så blir det nog ännu bättre.
Det gäller bara att hålla efter hallon, nässlor, ormbunkar, sly och annat som kommer direkt efter kalhuggning.
Lämpligen genom att låta djur gå där från början.
Glöm inte att spara snygga lövträd lite här och där, det går inte att ångra sig när dom väl är nersågade.

[Huggorm]

Ett problem är att det blir fruktansvärt torrt på hyggen där det tidigare stått gran. Dels finns det väldigt lite markvegetation som kan skugga marken och hindra avdunstningen, dels är barrmull dålig på att hålla kvar vatten jämfört med annan mulljord. Därför kan det hända att getternas betande blir lite för effektivt så att ingenting alls kan komma igång och växa där. Det kan hända att man får bättre resultat om man låter marken stå två-tre år innan man släpper in djuren. Slyet hinner inte bli högre på den tiden än att getterna rår på det

[Brukspatronen]

Stubbar är inget problem, det ska som sagt inte bli åker igen. Egentligen gör jag det inte för att få betesmark heller, utan för att få det öppet, och ska det då förbli det så tänkte jag låta marken få bli betad.  Inte så kul att springa med röjsågen hela sommarhalvåret.

Marken ser inte ut att ha hunnit tagit allt för mycket skada av granarna ännu så länge så jag är inte så orolig för att det ska bli för torrt. Tvärtom så är det lite fuktproblem under vårar och regninga perioder då de gamla urdikningarna inte är i topptrim längre. Ännu ett framtida projekt... 

Angående maskinell avverkning: Finns det någon som är intresserad av att ta sig ann ett så litet område? Eller snarare; kommer det att kosta mer än det smakar?

[machoman]

Stubbar är inget problem, det ska som sagt inte bli åker igen. Egentligen gör jag det inte för att få betesmark heller, utan för att få det öppet, och ska det då förbli det så tänkte jag låta marken få bli betad.  Inte så kul att springa med röjsågen hela sommarhalvåret.

Marken ser inte ut att ha hunnit tagit allt för mycket skada av granarna ännu så länge så jag är inte så orolig för att det ska bli för torrt. Tvärtom så är det lite fuktproblem under vårar och regninga perioder då de gamla urdikningarna inte är i topptrim längre. Ännu ett framtida projekt... 

Angående maskinell avverkning: Finns det någon som är intresserad av att ta sig ann ett så litet område? Eller snarare; kommer det att kosta mer än det smakar?

Ja absolut, hugg själv eller har du så bråttom? Skall du bara ha det till bete så kan du ta det allteftersom. Ta dit maskiner för detta lilla stycke känns omycket nödigt. Som Huggorm skrev så är marken inte särskilt trevlig efter granskog. Låt hallonsnår växa upp och släpp betesdjur efter det.

[machoman]

En nyodlingsfräs kostar ungefär 10 000:-/ha beroende på möjligt körhastighet,,,,

Och tio tusen till framkörning, för det är väl inte särskilt troligt att den står och väntar runt hörnet??

[Lainde]

Angående maskinell avverkning: Finns det någon som är intresserad av att ta sig ann ett så litet område? Eller snarare; kommer det att kosta mer än det smakar?

Som jag skrev tidigare,,,,,

Hugg själv, men plocka in en risskotare så blir det nog ett litet netto.

[Lainde]

Och tio tusen till framkörning, för det är väl inte särskilt troligt att den står och väntar runt hörnet??

10 000:-

Hade du tänkt dig en trailer-trp mellan Haparanda/Sundsvall, el motsv?.

[Jullan]

Växer där gräs redan nu behöver du nog inte oroa dig för att så in gräs. Det kommer att komma av sig själv. Däremot kan du antagligen inte räkna med att där kommer att finnas några
större floravärden. En gammal åker som det växer gran på kommer nog att bli fin och grön, men utan några intressantare blommor. Å andra sidan är det trevligt att hålla landskapet öppet, eller hur? 

Om du bara tänkt ha får där, tänk på att de ogärna äter grövre gräs, som veketåg och tuvtåtel osv. (Nu är ju veketåg eg inte ett gräs, men du fattar...) Däremot är de bra på att hålla undan sly som kommer upp, vilket det ofta gör när man avverkat. Får o getter trampar heller inte ner kvarliggande ris o grenar i särskilt stor omfattning, utan det blir till att bära o elda själv. De snyggaste hyggena som blivit betesmark som jag varit på har varit betade av kor, faktiskt. De är inte så kräsna och de trampar ner gammalt ris bra. Hur getter är på att äta grovt gammalt gräs vet jag inte faktiskt, det är sällan man är ute hos getter.

Att få restaureringsstöd för en gammal igenplanterad åker är nog tyvärr ganska svårt.

[Charlotte]

Jullan: Hur blir det med floran efter en massa år? Våra kor håller på och röjer två hyggen som artar sig mer och mer som betesmark, meningen är att fåren också ska få gå där efter lite stängsel anpassning.
Men jag tycker att jag märker att det blir lite mer av olika örter osv för varje år. Troligen har marken använts till bete/åker för länge sedan. Hur ser floran ut där djur betat en längre tid? Det kanske inte kommer att komma upp några skyddsvärda örter, men det verkar med åren bli större artrikedom i alla fall. Det gynnar ju fåren som vill ha mycket att välja på. 
Mvh Charlotte

[Jullan]

En mark som varit åker, alltså brukad och antagligen också gödslad får sällan några större floravärden ens efter många många år. Det går att se skillnad på gamla åkrar som inte varit brukade de senaste 100 åren och mark som aldrig varit brukad.
Många ängsväxter är otroligt känsliga mot att bli gödslade.
Men givetvis så kommer det mer o mer örter ju mer marken magrar ut. Sen kan det ju bli så att betar man för hårt (tänk liten hästhage) så får man snart inget alls mer än lite gräs och en o annan skräppa. Däremot kan man ju hjälpa naturen lite på traven om man vill. Det lär finnas plantor av många olika ovanligare ängsväxter man kan köpa och "bättra på" sin mark med. Alternativt ta ängshö från någon mark i närheten där man vet att det finns lite rarare växter och strö ut det på sin egen mark och hoppas på det bästa. Eller så in ängsfröblandningar.

Så Charlotte: mitt svar är att ni kommer säkert att få en vackert blommande ängsmark hos er allteftersom, men ni kanske aldrig kommer att hitta äkta nattviol eller ens ängsvädd på den. Men rödklöver, åkervädd och vanlig blåklocka är vackra de med, även om de inte är särskilt ovanliga!

[Charlotte]

Så Charlotte: mitt svar är att ni kommer säkert att få en vackert blommande ängsmark hos er allteftersom, men ni kanske aldrig kommer att hitta äkta nattviol eller ens ängsvädd på den. Men rödklöver, åkervädd och vanlig blåklocka är vackra de med, även om de inte är särskilt ovanliga!

Ja, det var ungefär så jag menade   Inget man får extra bidrag för, men värdefull betesmark som dessutom ligger närmare gårdens centrum ur tillsyn, vattnings och rovdjurssynpunkt.
                            Mvh
                         Charlotte
 

[Pong]

Ett problem är att det blir fruktansvärt torrt på hyggen där det tidigare stått gran. Dels finns det väldigt lite markvegetation som kan skugga marken och hindra avdunstningen, dels är barrmull dålig på att hålla kvar vatten jämfört med annan mulljord. Därför kan det hända att getternas betande blir lite för effektivt så att ingenting alls kan komma igång och växa där. Det kan hända att man får bättre resultat om man låter marken stå två-tre år innan man släpper in djuren. Slyet hinner inte bli högre på den tiden än att getterna rår på det

Tvärt om. Efter avverkning så höjs grundvattenivån eftersom regnets dämpas ac träden av avdunstar och trädens transpirerande effekt.

[Huggorm]

Tvärt om. Efter avverkning så höjs grundvattenivån eftersom regnets dämpas ac träden av avdunstar och trädens transpirerande effekt.

Gräs, örter och mindre buskar dricker inte av grundvattnet eftersom deras rötter inte är tillräckligt djupa. Dom är beroende av det så kallade "grönvattnet", alltså ytvattnet som ligger absorberat av mullen i den översta halvmetern. Och om den halvmeter består av förmultnande barr utan skugga blir det snart torrt. Det är därför hallon och saftfattiga grässorter är de första att gro på hyggen, dom är torktåliga

[Pjöllerberg]

Pong har faktiskt rätt där.
Det är därför det är tillåtet att dika efter kalhuggning, för att underlätta återetableringen av skog.
När sen skogen vuxit upp en bit är det meningen att dikena ska fyllas igen, då ska träden klara att suga upp vattnet.

http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/SNormalPage.aspx?id=17541

[bo_i_dala]

Hej!
Beroende är var i landet detta är.
Troligen är det inte ekonomiskt att ta in en skördare o skotare.
Avverka själv, sälj som ved/ massaved elda riset i mindre högar, låt djuren beta!!
mvh