jag har faktiskt anmält mig till en klickerkurs och fick komma med trots kamphund en privatkurs som dock, som är svindyr när den först skulle gå var lilla fröken på löpen (hon, som skulle gå från början), så hanen skulle gå som back up. men så fick kursledaren (tack och lov) influensa och nån gång innan jul ska kursen bli av (med lilla fröken då). sen har jag även ropat in boken "lydnadsträning i teori och praktik - från grundfärdigheter till tävling" (canis) från tradera. där beskriver de träningen med hjälp av klicker och autorerna utbildar själva klicker-instruktörer. synd bara att inte hundarna kan läsa boken sen har vi även hittat en hundklubb som inte har fördomar (har faktiskt aldrig sett så många molosser på ett och samma ställe ), så nu deltar vi på öppen lydnadsträning med instruktör varje måndag för socialiseringens skull. det går framåt med andra ord.
jo, det tror jag också, även fast jag är den meningen att man aldrig kan renodla en teori. ibland måste man vara lite strängare också. man kan ju inte heller uppfostra barn enbart med positiv förstärkning, ibland måste man skälla ut dem också
jag pratar inte om att straffa hunden, men ibland måste man ha en lite strängare röst, ffa om det handlar om en liten obstinat terrier. det finns situationer där det t ex krävs en sträng röst. naturligtvis är det roligast om det funkar utan, det är klart.att ta upp delfiner och späckhuggare ... ... de ska inte tränas alls tycker jag. de har inget i en bassäng att göra. men visst kan du varken skälla ut dem eller ta dem i örat, så du har ju inget annat val.
Det handlar i grund och botten om inställningen till sin hund, vad man vill ha för relation till den.
