Välja ras åt svärmor - ras-inspirationstråd!

[Tuve]

Min svärmor har inte haft höns sen hon var barn, men nu, som pensionär tänker hon börja igen, nästa vår. Och naturligtvis har jag erbjudit mig att fixa höns till henne! Det är ju kul! Först tänkte jag kläcka fram lite exrta av mina egna höns: dvärgkochin, öländsk dvärghöna, araucana. Men så slog det mig att jag kanske kan värva henne som en genbank till!
Hon skulle nog vilja slakta och äta höns, om de inte var så pyttiga som mina, och inte värda besväret. Annars har hon inget emot dvärghöns. Helst ska de ju värpa lite ordentligt.

Här får ni gärna göra reklam för era favoritraser, lantras eller ej - vad ska jag pracka på svärmor? Raser jag själv sneglat lite på för de verkar kul är hedemora och brahma, och chabo, men de är nog för pyttiga. Och Norska Järhöns, som jag bara sett i en bok.
Berätta gärna hur raserna ni rekommenderar är till sättet, det är inte alltid så lätt att hitta beskrivningar på.

[linslus]

Jag skulle inte rekomendera en lätt ras som t.ex. Järhönsen är. De är ofta lite stirriga än de tunga raserna. Kan tänka hon vill ha en lugn och trevlig både värp och köttras. Jag håller på Faverolle, Orpington, RIR, Blommehöns, Cochin eller kanske Plymouth Rock.   

[Tuve]

Jag skulle inte rekomendera en lätt ras som t.ex. Järhönsen är. De är ofta lite stirriga än de tunga raserna. Kan tänka hon vill ha en lugn och trevlig både värp och köttras. Jag håller på Faverolle, Orpington, RIR, Blommehöns, Cochin eller kanske Plymouth Rock.   

Vill du berätta lite om varför du rekommenderar dessa? Svårt att bedöma annars.

[linslus]

Som jag skrev: De tunga raserna är lugnare till sättet än de lätta raserna. Dessutom är de ju bra köttraser.

[Rakadero]

Vill du att hon ska ha genbankshöns och få både ägg och lite kött att äta från dem kanske Blommehöns är en bra ide? De är ju, mig veterligen, de största av lantraserna.

Jag har blommehöns, fast inte genbank, och jag tycker de är jättetrevliga. En av mina har ruvat fram kycklingar och är en finfin mamma (fast arg på de som tittar för nära på hennes kycklingar) annars är det inte lika vanligt att blommor ruvar som de andra lantraserna har jag förstått.

[Fredrikslund]

Min erfarenhet av blomme är också att dom kan vara lite aggresiva och skygga...

[Rakadero]

De kan vara lite tuffa mot andra höns, ja, väldigt bestämda av sig, två av mina tre har satt sig på en självklar första och andra position i hierarkin, men jag har aldrig märkt av någon aggressivitet mot oss, tvärtom är de väldigt sällskapliga, och absolut långt ifrån skygga. En av dem hoppar gärna upp på armen och sätter sig när man kommer med matskålen.

Och tuppen har mycket bättre 'psyke' än t ex leghornstuppen och plymouthrocken vi hade.

[Dezdemona]

Dvärgkochinsar blir ju lätt tama och de är roliga och lugna, men om ni vill ha genbank så kanske hedemora vore något? Jag har ingen personlig erfarenhet av just den rasen men jag har bara hört bra saker om dem. Svarthöns är också en gammal lantras, de tycker jag att är riktigt roliga. Lätta att få tama, nyfikna, lågmälda och så värper de halvstora ägg. I övrigt är de mycket snygga 

[sallyomolly]

Fråga henne om hon sätter störst värde på äggen el rasen, kanske vill hon heslt ha ägg då är lohman bäst, har man sen en orpingtontupp till dem så får man fina köttkycklingar.

[ivigtut]

Öländska höns.
Min syster har sådana och de är stora, trevliga, värper stora ägg.
De går bar ihop med hennes lilla hund utan problem.
Går runt i trädgården och har det gott, har aldrig gåt över vägen eller ställ till något ofog.
Vist de är kanske inte de färjgrannaste höns men de värkar robusta och trevliga.

[malmolund]

Som både kött- och äggras så passar både blommehöns och sussex utmärkt. Vi har båda delarna, men funderar man även på genbank, så är det ju blommehöns som gäller. Våra blomme är snälla, trevliga och väldigt vackra att titta på (även om de inte är riktigt fullvuxna än). Vad gäller sussexhönsen så är de dessutom lätta att få tama, lugna och sällskapliga.