Ekonomiska tips till ny gårdsägare

[marvidss]

Hej,

Min fru och jag har nu gjort slag i saken och köpt en 120 typkodad gård. Förutom bostadshus så är där ett stall med 6 hästplatser, en ekonomibyggnad på 200m2 och cirka 10 hektar mark. Tanken är att vi ska hyra ut stallplatser och arrendera ut marken till någon bonde.

Då både min fru och jag är nya inom området så är vi tacksamma för alla råd som gör att vi undviker fallgropar. Jag har läst en del ekonomi och bokföring och hoppas på att det räker för att klara redovisningen. Vi tänker båda jobba kvar på våra nuvarande jobb och ser mest gården som en chans att få lite fysiskt arbete som komplement till våra dagliga skrivbordsarbeten.

Jag har förstått att man kan kvitta gårdens förluster med inkomsterna från det vanliga arbetet (max 100000kr/år) de första 5 åren. Innebär detta att min fru kan kvitta 100000kr och jag 100000kr eller är det 100000kr totalt för oss båda? Kan man starta mer en än verksamhet för att kunna kvitta mer förluster mot sin vanliga deklaration?

Vem tillfaller pengarna från stödrätterna om man arrenderar ut marken till en bonde?

Finns det något startstöd man kan söka eller kräver dessa stöd att man har typ 50 hektar mark och lantbruksutbildning?

Som sagt, vi är glada för alla tips och råd vi kan få om att dra igång vår nya gårdsverksamhet.

Hör gärna av er!

[louise]

Ja, om du startar företag/skaffar f-skatt, så kan du dra av förlusterna. Det bästa är om du går Skattevkerets intro-kurs fi bokförin gå eget företag, de brukar hålla kvällskurser.

Stödrätter tillfaller den som använder dem, dvs arrendatorn. Stödrätter har inte med fastigheter att göra. Om du inte använder stödrätterna försvinner de, Jordbruksverket drar in de igen.

Startstöd brukar kräva att affärsidén försörjer dig p åmisnt halvtid och att du är under 40 år.

Allt dett kan du läsa på www.sjv.se, och din lokala Länsstyrelse svarar på alla frågor om inte allt står på sjv.se.

[trädman]

Stödrätter tillfaller den som använder dem, dvs arrendatorn. Stödrätter har inte med fastigheter att göra. Om du inte använder stödrätterna försvinner de, Jordbruksverket drar in de igen.

Stödrätterna tillfaller inte någon automatiskt. När systemet infördes tillföll stödrätterna den som då brukade marken och sökte EU-stöd för den. Det innebar att stödrätterna vanligtvis tillföll arrendatorn. I vissa arrendeavtal finns dock klausuler om att stödrätterna ska överlåtas till markägaren utan ersättning då arrendatorn frånträder arrendet. Nu när systemet väl är infört råder i princip fri handel med stödrätterna. Den som har mer stödrätter än han/hon behöver kan sälja eller hyra ut dem. Det går också för vissa speciella ändamål att få stödrätter ur den nationella reserven (bl a vid restaurering av slåtter- och betesmarker). Stödrätterna måste användas, men inte varje år. Jag minns nu inte de exakta reglerna, men det går att ha fler stödrätter än man använder utan att de dras in, förutsatt att man ser till att rotera användningen av dem. Jag har för mig att användningskravet skärptes här om året.

En reflexion kring uthyrningen av boxplatser och utarrendering av marken. På vissa håll är det efterfrågan på sommarbete liksom möjlighet att hyra hästplats i utebox/frigång med vindskydd (islandshästar exv). Det är ett investeringssnålt sätt att hunna erbjuda fler hästplatser. Har man ev funderingar på något dyligt kanske det är bra att inte arrendera ut marken på längre tider. Arrendelagstiftningen är "stark" till arrendatorns fördel...

[Existens?]

Lite om det här med att kvitta förluster...
För att du ska få kvitta förlusterna mot din vanliga inkomst så måste du till att börja med räkna det som en aktiv verksamhet, och där ligger en lite flytande gräns på 500 timmar arbete om året. Under förutsättning att ni båda äger det hela tillsammans och båda räknas som aktiva så finna det möjlighet att dela förlusterna likväl som intäkterna.
Men frågan är om det är realistiskt på en så liten areal? Skatteverket vill ju gärna se att det finns nån slags tanke om lönsamhet i det hela.  Dessutom måste ni ju ha rätt bra inkomster för att kunna utnyttja så mycket underskott, 100 000 i avdrag ger ju en skattesänkning på runt 30 000. Till det kommer då de vanliga ränteavdragen som ni gör för den del av eventuella lån som belöper på bostadsdelen. Ni får ju kolla på taxeringsvärdet hur stor del av det som gäller bostaden för att se hur stor del av lånen som är till bostad, de räntorna får ni ju dra av som vilken villaägare som helst.  Så med lite av varje så brukar en inkomst runt 200 000 bli nollbeskattad om ni drar av 100 000  från näringsverksamhet. Det är ju liksom ingen vits att dra av mer än vad man kan utnyttja, om man utrycker sig så..

Sen har det på sikt ingen praktisk betydelse, inga underskott brinner ju inne så att säga, det underskott som är över 100 000 rullas ju vidare till nästa år, och när de 5 åren har gått så är enda skillnaden att man måste kvitta det mot inkomster från näringsverksamheten. Har man då samlat på sig ett underskott på kanske 3-400 000 så får man rulla det framför sig ända tills vinsterna från verksamheten har ätit upp det, där finns ingen begränsning i tid, så det kan ta många år innan man behöver skatta nåt för inkomster från gården.. ( inom parantes kan man ju säga att smågårdar sällan är några guldgruvor heller..:-)  )

Man kan väl säga att grundprincipen är att det inte ska gå att kvitta hur mycket företagsförluster som helst mot vanlig inkomst. Däremot att kvitta förluster mot vinster inom företaget, finns det inget som hindrar.
Skulle inte den begränsningen finnas så skulle det nog startas allehanda små verksamheter med enda syfte att gå med riklig förlust.

[Rödjan]

Mitt tips är att istället för hästar inhysa djur som ni faktiskt har nytta av. Grisar, får eller kor, förslagsvis. Det kommer kännas mycket roligare.

[trädman]

Mitt tips är att istället för hästar inhysa djur som ni faktiskt har nytta av. Grisar, får eller kor, förslagsvis. Det kommer kännas mycket roligare.

Om ni är ute efter att verksamheten ska ha potential att ge något ekonomiskt resultat tror jag att inhysning av andras hästar mot ersättning är väsentligt bättre än att hålla några enstaka egna kor, får eller grisar. Att hyra ut hästplatser med tillbehör är heller inget som gör det omöjligt att föda upp en eller annan hushållsgris eller hushållslamm om man tycker det är kul.

[Vildameltora]

Det är rentav en fördel att ha både "nyttodjur" och hästar på sina marker. Betet mår bättre av att betas av olika djurarter via växelbete, dessutom håller man parasiterna borta om man sköter det rätt.
Jag tror att lösdrift för hästar blir mer och mer populärt. Själv har jag en liten gård med för tillfället en egen och två inackorderade hästar som går på lösdrift, stora hagar, fri tillgång på grovfoder när det inte finns bete och ligghall/vindskydd. Funkar bra och är relativt underhållsfritt. Kan rekommenderas!

Ska ni ha djur på gården är det lite byråkrati att tänka på.. registrera sig som foderföretagare och om man har andras hästar hos sig så ska de ha pass. För att inte tala om diverse tillstånd och miljölagar som kommunen och länsstyrelsen trilskas med. Enklast är att prata med kommunen för att få veta vad som gäller i just din kommun. Om man överhuvudtaget orkar börja rota i allt sånt... ett alternativ är ju att göra allt svart och utan att fråga om lov för allt man ska göra. Men jag tror inte det är det bästa i längden... kanske en liten del av verksamheten, så det räcker till semesterkassan

[lantligtromantiskt]

Det är rentav en fördel att ha både "nyttodjur" och hästar på sina marker. Betet mår bättre av att betas av olika djurarter via växelbete, dessutom håller man parasiterna borta om man sköter det rätt.
Jag tror att lösdrift för hästar blir mer och mer populärt. Själv har jag en liten gård med för tillfället en egen och två inackorderade hästar som går på lösdrift, stora hagar, fri tillgång på grovfoder när det inte finns bete och ligghall/vindskydd. Funkar bra och är relativt underhållsfritt. Kan rekommenderas!

Ska ni ha djur på gården är det lite byråkrati att tänka på.. registrera sig som foderföretagare och om man har andras hästar hos sig så ska de ha pass. För att inte tala om diverse tillstånd och miljölagar som kommunen och länsstyrelsen trilskas med. Enklast är att prata med kommunen för att få veta vad som gäller i just din kommun. Om man överhuvudtaget orkar börja rota i allt sånt... ett alternativ är ju att göra allt svart och utan att fråga om lov för allt man ska göra. Men jag tror inte det är det bästa i längden... kanske en liten del av verksamheten, så det räcker till semesterkassan

växelbete mellan kor,får och hästar är inte dumt...

år 1 korna
år2 träda
år3 får
år4 träda
år5 hästar

[Weasel]

växelbete mellan kor,får och hästar är inte dumt...

år 1 korna
år2 träda
år3 får
år4 träda
år5 hästar

Verkar väl onödigt med träda vart annat år. Blir mycket finare om det blir betat.

[lantligtromantiskt]

Verkar väl onödigt med träda vart annat år. Blir mycket finare om det blir betat.

nej varför är det onödigt? det är ju för att parasiter ska hina dö,och att betet ska kunna återhämta sig lite..
både får och hästar går HÅRT åt betesmark.

[Charlotte]

nej varför är det onödigt? det är ju för att parasiter ska hina dö,och att betet ska kunna återhämta sig lite..
både får och hästar går HÅRT åt betesmark.

Inte har man betesmark i träda, då blir det en himla massa "gammalgräs" och tuvor som ingen vill ha...
Är det naturbete det gäller ska det betas hårt varje år, då blir det bara bättre och bättre.
Är det betesmark på vall kan man ju plöja upp ett år och så annat för att få bort parasiter.
Eller slå på försommaren och låta djuren gå på återväxtbete.
                                      Mvh
                                    Charlotte

[lantligtromantiskt]

Inte har man betesmark i träda, då blir det en himla massa "gammalgräs" och tuvor som ingen vill ha...
Är det naturbete det gäller ska det betas hårt varje år, då blir det bara bättre och bättre.
Är det betesmark på vall kan man ju plöja upp ett år och så annat för att få bort parasiter.
Eller slå på försommaren och låta djuren gå på återväxtbete.
                                      Mvh
                                    Charlotte

jag har haft 8hästar och jag hade 3hagar..varje hage fick vila 1år(kallas rotation)
eftersom hagarna blir TOTALT nerbetade på 1år och då är det bara jord kvar,alltså måste det få 1år på sig att börja växa igen..
jag brukade slänga ut lite havre i hagarna för att bättre på gräsväxten...

rotation:
1.hästarna betar ner hagen,hage1 (går där i 1år)
2.hagen 1 vilar och hästarna går i en annan hage,hage 2(de går i hage 2 i 1år)
3.hage 2 får vila och de flyttas till hage 3(de går i hage 3 i 1år)
4 hage 3 vilar och de flyttas till 1(där de gå i 1år)
altså får hage 1 betas var 4:e år

[Charlotte]

jag har haft 8hästar och jag hade 3hagar..varje hage fick vila 1år(kallas rotation)
eftersom hagarna blir TOTALT nerbetade på 1år och då är det bara jord kvar,alltså måste det få 1år på sig att börja växa igen..

Betar man tills det blir bara jord kvar har man för lite bete... Då är det ju bara rasthagar och inte betesmarker.
                                           Mvh
                                         Charlotte

[Kalle Kakelugn]

jag har haft 8hästar och jag hade 3hagar..varje hage fick vila 1år(kallas rotation)
eftersom hagarna blir TOTALT nerbetade på 1år och då är det bara jord kvar,alltså måste det få 1år på sig att börja växa igen..
jag brukade slänga ut lite havre i hagarna för att bättre på gräsväxten...

rotation:
1.hästarna betar ner hagen,hage1 (går där i 1år)
2.hagen 1 vilar och hästarna går i en annan hage,hage 2(de går i hage 2 i 1år)
3.hage 2 får vila och de flyttas till hage 3(de går i hage 3 i 1år)
4 hage 3 vilar och de flyttas till 1(där de gå i 1år)
altså får hage 1 betas var 4:e år

hur stora hagar har du till dina 8 hästar?

[lantligtromantiskt]

hur stora hagar har du till dina 8 hästar?

varje hage va cirka 8ha= cirka 8fotbollsplaner,en häst ska ju ha 1ha bete.

[trädman]

varje hage va cirka 8ha= cirka 8fotbollsplaner,en häst ska ju ha 1ha bete.

Ska ha och ska ha. Lyckades en häst beta ner 3 ha till svart jord på ett år må det vara en hungrig häst eller något annat än betesmark i vanlig mening. Att slänga ut lite havre för att förbättra betesvallen i en 8 ha stor hage låter tämligen meningslöst. Varför inte så in någon vallblandning anpassad för bete (med häst)?

[lantligtromantiskt]

Ska ha och ska ha. Lyckades en häst beta ner 3 ha till svart jord på ett år må det vara en hungrig häst eller något annat än betesmark i vanlig mening. Att slänga ut lite havre för att förbättra betesvallen i en 8 ha stor hage låter tämligen meningslöst. Varför inte så in någon vallblandning anpassad för bete (med häst)?

det här va hagar där kor förr hade betat och bonden hade även slått hö där...så det va ett bra beteslandskap.

[trädman]

det här va hagar där kor förr hade betat och bonden hade även slått hö där...så det va ett bra beteslandskap.

Då var det väl hungriga hästar...

[take]

Då var det väl hungriga hästar...

Det kanske är mullvader?

[Terese]

växelbete mellan kor,får och hästar är inte dumt...

år 1 korna
år2 träda
år3 får
år4 träda
år5 hästar

Då får, hästar och kor inte har samma inälvsparasiter är ett års träda imellan onödigt.
Räcker med att du har
år 1 kor
år 2 får
år 3 häst
och sedan låta det snurra runt igen.