Kakelugnen värmer vattnet

[hustigern]

Jag har hittat något som jag tycker verkar väldans intressant, nämligen en kakelugn som inte bara blir varm själv utan också värmer vatten som i sin tur kan tex ledas till element och golvvärme.

Här är länken:
http://www.kakelugnspannan.com/

Vi har en ganska stor braskamin som vi tycker att det går åt väldigt mycket ved för att få ut någon värme av (jämfört med järnspisen). Dessutom behöver vi ha en eldriven fläkt igång för att få ut någon värme överhuvudtaget.

Nu funderar vi på om det vore vettigt att (på sikt) byta ut den mot en sådan här konstruktion. Men vi (eller åtminstone jag) har inte så mycket erfarenhet och undrar om någon/några av er vill bidra med en åsikt?

/Anneli - som för tillfället värms av katt i knät

[Yehala]

Låter verkligen som en smart lösning.  Jag har alltid varit skeptisk mot kakelugnar då min erfarenhet av dem inte är så bra. Men denna nya idé verkar ju genialisk. Enda nackdelen skulle vara om den har en elektrisk pump som stannar vid strömavbrott ?

 Jag har haft s.k. rörspis, dvs. "kakelugn" murad av tegelsten och lera. Dom har en väldigt kass verkningsgrad. Konstigt däremot att din braskamin inte ger så mycket, dom brukar ju i alla fall ha bättre verkningsgrad än en vedspis!  Själv använder jag kamin.  

[hustigern]

Braskaminen är inbyggd i befintlig eldstad med tjock murad kåpa och ser mest ut som en vanlig eldstad med glasluckor för. Jag tror att anledningen till att jag inte tycker den ger så mycket värme är att den är ganska stor (både i eldningsutrymmet och i håligheten där luften värms upp) så det tar lite längre tid att värma upp den samt att det sattes in rör i rökkanalen för att få eldningstillstånd. Murstocken till just den kanalen är svängd både hit och dit och enligt muraren var det inte möjligt med keramisk beläggning med mindre än att murstocken öppnades. Vilket vi inte ville just då.

Jag tror att storleken är det som mest gör att jag tycker att den inte ger något. Järnspisen går ju så mycket fortare att få varm. Annars är det att jag ska behöva ha på en elfläkt för att få ut värmen ur braskaminen som retar mig mest.

Det jag funderar på ang kakelugnspannan är att den är av stål. Undrar hur länge den håller värmen då? Det står ju bara lite diffust på hemsidan. Kanske man kunde be om en referenskund och ringa och fråga?

Järnspis har vi en till som inte är åtgärdad ännu (denna har rakare rökkanal som ska få keramisk beläggning) och kamin är nyligen fådd av grannen. Men den funderar jag på att sätta i växthuset...

/Anneli

[Jan M Hedlund]

Rörspisen är egentligen inte en kakelugn i dess rätta bemärkelse utan mer som en öppen spis där mycket av värmen går rakt ut i skorstenen, kakelugnen leder runt de heta rökgaserna i ett system av gångar och får därför en mycket hög verkningsgrad ca 70% av tillförd värme. Den överklassas därför endast av de modernaste villapannorna med acktank.

[Jan M Hedlund]

Produkten verkar vara ett mycket bra allternativ särskilt att den har dessa långa rökgångar som är speciellt för kakelugnar med hög verkningsgrad!!!.

[Gruff]

Kakelugn och rörspis, kass verkningsgrad?

Både jag och min mor behöver bara elda en á två ggr. per dygn för att få skön värme hela dygnet. Inte går det åt nå mängder ved heller. Där emot så är det viktigt att man vet HUR man eldar i dom.

[Attis]

Rörspisen är egentligen inte en kakelugn i dess rätta bemärkelse utan mer som en öppen spis där mycket av värmen går rakt ut i skorstenen, kakelugnen leder runt de heta rökgaserna i ett system av gångar och får därför en mycket hög verkningsgrad ca 70% av tillförd värme. Den överklassas därför endast av de modernaste villapannorna med acktank.

Vad jag vet så är en rörspis uppbyggd på precis samma sätt som en kakelugn, dvs med kanalsystem inuti. Enda riktiga skillnaden är att den saknar kakel och ibland luckorna (vilket gör den lite mindre effektiv). Jag har själv murat upp en rörspis och då med kanaler.
Vad gäller verkningsgrad håller jag däremot med

[Gruff]

Vad jag vet så är en rörspis uppbyggd på precis samma sätt som en kakelugn, dvs med kanalsystem inuti. Enda riktiga skillnaden är att den saknar kakel och ibland luckorna.....

Jo, så är det. Rörspisen har exakt samma kanalsystem, den är bara inte lika "flott". Men i mina ögon så är dom finare med sin vita puts och ev. dekormålning t.ex. stänkmålade med kimrök med en liten björkviska. Dom stora västgötaspisarna är ett exempel på en rörspis utan luckor. Västgöta spisarna eldas på ett annat sätt, då det inte går att strypa ner dom på samma sätt som en ugn med luckor. Men dom med luckor är absolut likvärdiga en kakelugn och båda eldas på samma sätt. Luckorna är ofta i järn, och "sotluckorna" två löst inkilade tegelstenar inne i eldhärden tätade med lite kakelugnslera. Däremot så har jag märkt en stor skillnad på värmemagasineringen beroende på kvalitén på teglet. Porösare tegel kallnar fortare men blir snabbare varm. En mer tät och tyngre tegelsort tar längre tid att absorbera värmen, men sprider den under längre tid. Så t.ex. mina kakelugnar med sämre tegel kallnar fortare än mors rörspisar där dom inte snålat med tegelkvalitén.

Att ur ren okunnighet dömma ut nånting via ett allmänt forum är ganska riskfyllt. Det KAN ju hända att någon som söker råd tar detta forum på allvar och river ut sin gamla fina fullt funktionella spis. Vilket ur byggnadsvårds och värmesynpunkt ju inte vore det bästa. Sånt hör 50-70-talen till då man rev ut dom "dåliga" kakelugnarna och slängde dom i containrar eller "bärbättrade" rörspis genom att koppla en kamin framför som förugn och eldade kontinuerligt tills ugnen vittrade sönder. Det gör formligen ont i själen på mig när jag ser sånt. Den gamla kunskapen håller att falla bort.......

[kakel]

.. mitt första inlägg som forummedlem, skulle bli om ´kakelugnar..´   Så blev det istället en reaktion på en dyster - men troligen rättmätig varningstext visavi ett intressant båtprojekt. Och därefter mina egna erfarenheter av chili..

Dåså. Till mitt inlägg numro tre.

Kakelugnen, som bökigt element för värme, är mig kär. Vid 1900-talets början hölls de flesta hem varma och väl ventilerade (utan mekanik !) med denna kloka eldstad. Också konstnärer blev anlitade för formgivning av en oundgänglig del av livet.  Kakelugnen. Trots en snart trehundraårig integration i vårt kylslagna klimat, är den dock -som företeelse- förvånadsvärd anonym.. "Endast" självklar - fastän uppskattad - men..  även föga forskningsbar.

Jag uppskattar den nutida idéutvecklingen av kakelugnen. Tyvärr får den utvecklingen inte vara så långsam och kostsam, som därtill krävs. Och den får heller inte bli så fulländad, som den faktiskt har potential till. Problem finns. Både visuella och tekniska. De tekniska, får jag kännedom om endast fragmentariskt.  Med ögat kan jag konstatera själv..  De flesta nykonstruktioner ..är ..inte fina.
Helt enkelt.
Ett roligt undantag finns - en ung keramiker som gör kakelugnsskulpturer. Annika Svensson heter hon.

Kakelugnen - med det traditionella rökgångssystemet, har en oöverträffad verkningsgrad. Som längst kan värmen behållas upp till tjugu timmar. Rätt eldad. OCH rätt murad !!

Kakelugnen - utan kakel - Tegelkakelugn.. torparugn.. rörspis (det finns många namn) besitter samma egenskaper. Nästan. Ett kakelhölje är inte dumt. Både vad beträffar täthet och skötsel. Det är således rökgångarna som ger värmeeffekten. Samt tegelmassan. En normalugn väger omkring ett ton. Med eller utan kakel. Ett enormt värmemagasin är den !

Att låta värma vatten är ett extremt gott utnyttjande av denna Vän i tillvaron.  Själv konstruerade jag en modell i skala 1:10, år 1990 till en tävling - Form för Framtiden -
Med en anslutande kökspannedel.. Vattenackumulator och små radiatorer. Ett slutet, självgående värmesysten, inspirerat av en kökspanna av 1930-talsmodell. Hopbyggd med en kakelugnsdel. Ämnad att stå centralt i en bostad. Som ett hjärta - en hushärd..

Hade då hoppats på större gensvar än enbart klapp på huvudet.. Den där utställningen med skilda formgivna föremål - stora som små tekniska mänskliga behov, fanns i Stockholm och Luleå. Kunde aldrig se den.  Satt "fast" i Göteborg.

-- Kanske värmefirmor med större pengaresurser än jag, fick inspiration av min modell.. För åren därefter kom dessa konstruktioner med vattenmantlade kakelugnar. Ibland med mekaniska värmefläktar..
-- Kanske var processen redan igång på många platser..  För redan år 1983 tillverkades ´Karinugnen´på Gustavsberg. Fast endast under några korta år. Det var en grön, hantverksinspirerad liten fin stengodsugn.  Jag vill göra min egen kakelugnskonstruktion i lergodslera.   Ety - jag har icke alls slutat att tro på att jag kan komma att utföra den till slut. Trots att snart femton år har gått. Kakelugnen har lockat mig under mer än två decennier.. Som arbetsprojekt och som Livskamrat.. modell eldfängd.. Fastän tuktad.

Präntar en kakelmaker vid namn rosemarie.

PS  Till "hustigern"  Absolut - kontakta ´kakelugnspannan´ för referenser !!.  Du har en sund skepsis mot stålhölje, tycker jag.. Men - Stockholms Kakelugnsmakeri (som jag har stort förtroende för) har konstruerat ´Sandugnen´  .. med just stålhölje.. Den är också värd en titt.  DS

[Kjell]

Från oljepanna till vattenmantlad kakelugn
För 12 år sedan så köpte jag och min fru ett hus på 66 kvadrat, i källaren fanns en oljepannan från 60-talet med brännare från samma år och i vardagsrummet fanns en öppen spis. Oljebrännaren stod och mullrade i källaren för det mesta och drog en massa dyr olja tyckte vi och huset var dåligt isolerat. Den öppna spisen gav inte mycket värme till huset och dessutom så kom det ut en del rök i rummet, vilket inte var så trevligt.

 Lösningen blev att sätta in en braskassett som gav massor av varmluft. Nattetid så var man dock tvungen att fylla upp den med ved och strypa luften till brasan för att elden skulle vara så länge som möjligt, det gav en dålig förbränning och verkningsgrad. Familjen växte och vi hade väl redan från början bestämt oss för att bygga ut huset. Vi satte på en våning till på huset samt byggde in en altan och isolerade huset, så när det hela var klart så hade vi 200 kvadrat som skulle värmas upp.

 Braskassetten kunde inte föra ut värmen upp till andra våningen och dessutom så hade vi lagt vattenburen golvvärme där. Så när jag hittade en begagnad förugn (fungerar som en oljebrännare fast med ved) i tidningen så slog jag till och köpte den och kopplade den till pannan. Det funkade bra hela huset och källaren blev varm men även skorstenspipan var ganska varm, precis som med braskassetten. Jag förstod att min panna inte klarade av att ta tillvara på all värma som producerades, allt för mycket värme gick bara upp i rök så att säga.

 Jag bestämde mig för att sätta in det effektivaste som finns. Så ut åkte den öppna spisen med braskassetten i och förugnen sålde jag igen och istället satte jag in en kakelugnspanna som jag anslöt till mitt vattenburna värmesystem. Så numera värmer vi hela huset samtidigt som vi mysa till en härlig brasa. Det varma vattnet från kakelugnen går ner till min gamla oljepannan i källaren och sedan vidare ut till mina element på bottenvåningen samt upp till andra våning till en golvvärmecentral där vattnet shuntas ner till ca 30 grader. Systemet fungerar utmärkt och nu har jag inte längre några höga rökgastemperaturer för 87 % av energin i veden tar kakelugnspannan hand om resten går till kråkorna. Effekten kan man inte heller klaga på över 19 kW, dubbel så mycket som en vanlig kakelugn ger, så jag är mycket nöjd. Om jag drar ut asklådan lite och på så vis släpper på med lite extra luft så är jag nog uppe i en 30 kW skulle jag tro.

Nu går det åt ca en IKEA kasse med ved per dygn på vinter för att värma huset och mitt varmvatten, mycket mindre än då jag körde med förugnen.
Jag har nu för tiden en uppvärmningskostnad på ca fyra tusen kronor per år för 200 kvadrat. Det är en stor skillnad mot då jag flyttade in och värmde mina 66 kvadrat. Då på den tiden gick det åt ca 2-3 kubik med olja per år vilket idag kostar ca 20 000 kr. Så min investering har betalat sig på några få år.

När jag reser bort så får en el-patron ta hand om uppvärmningen efter som oljan är slut och inga planer finns på att köpa mer, istället så ska oljetanken ut.  Nästa steg blir att koppla ihop kakelugnspannan med en ackumulatortank och en solfångare på taket så att jag kan ta bort min elektriska varmvattenberedare som jag kör sommartid. Jag vill vara så självförsörjande som möjligt när det gäller energi. Detta efter som det är en av de största kostnaderna för oss som bor på dessa nordliga breddgrader och för att vi måste leva med jorden, vi har ju bara den.

Till sist så vill jag säga angående inlägget Hustigerns inlägg här på sidan om plåten kan hålla värmen så är det ju som så att det är i huvudsak de 500 liter med vatten som kakelugnen laddar värmen i och som sedan förs ut i huset via värmesystemet.

Kjell  

[hustigern]

Hej Kjell!
Vad kul att höra att någon annan än försäljaren är nöjd! Jag tycker ju att det låter vettigt, men det är alltid bra att höra andras erfarenheter.

Vi lutar mer och mer åt en kakelugnspanna, fast det är långsiktiga planer. För tillfället har vi inte vattenburen värme utan eldrivna oljeelement. Det är ekonomiskt ohanterbart att byta hela systemet på en gång just nu, men ett steg i taget tänkte vi byta. Renovering inomhus ligger i planerna och det känns vettigt att ta det i samband med detta. Med tanke på att badrumsrenoveringen snart tangerar två år så kan det dröja... Det känns iallafall rätt att ta ett steg i taget. Närmaste steget är vattenburen golvvärme i badrummet, att drivas med elpatron i väntan på kakelugnspanna. Sedan får väl resten komma som det gör, i egen takt.

Jag måste säga att jag lite generat skakar på huvudet åt mig själv när jag läser ditt svar på min metallfråga . Naturligtvis, hur korkad får jag egentligen vara?? Jag håller helt med dig och noterar i mitt stilla sinne att jag ska tänka efter lite mer före nästa gång. Men man kan inte vara på topp alla dagar.

Vid gott mod
Anneli

[AntiUrban]

Kakelungnar är ju vackra, och en sån skulle jag vilja ha om jag bodde på landet. Men mest för trivsel. Värme skulle jag nog välja att få från egen ångdriven elgenerator. El kan lagras bättre än värme i ngn ungn. Lätt att stänga av när man far bort, lätt att slå på när man kommer åter. Båda kan drivas på ved, men man slipper dra in veden i huset om pannan står ute. Flis är ett möjligt drivmedel oxå. Eller ngt annat....

Och så är ångmaskiner vackra!

http://www.backwoodshome.com/articles/goebel43.html  

[Kjell]

Visst är en del ångmaskiner vackra men vem vill ha en ångmaskin tuffande dygnet runt och som man dess utom måste upp och ladda med ved titt som tätt dygnet runt för att få el till att värma huset med. Den största delen av värmen från veden kommer ju att gå rätt igenom ångmaskinen och upp genom skorstenen till kråkorna. Jag undrar om du har räknat på hur stora batterier du behöver för att lagra tillräckligt med el till dina el-element för att klara en vinternatt? Eller tänker du värma upp huset genom att en elpatron med el från ångmaskinen värmer vattnet? I så fall så tycker jag att du går en lång och komplicerad och oekonomisk omväg för att få det varmt i huset.
Mvh Kjell

[Yehala]

det är väl både dyrt och krångligt att lagra el för att sedan göra värme av den. Det låter som den allra onödigaste omvägen att lagra värme. Klart att det är lättare att lagra värmen i vilket media som helst - vatten, sten, stockar... Jag antar att AntiUrban inte tänkt elda med ångmaskinen på dagen bara för att sedan sätta på ett el-element på  natten, det smarta med ångmaskinen skulle väl vara att samtidigt som man värmer upp huset får man gratis el till lampor och andra apparater.  problemet med en ångmaskin är att den ju inte kan vara inomhus - det skulle ju göra om huset till en ångbastu... och så risken för explosioner mm gör att det inte är så enkelt.

[Skytten]

Gott om spännande ideer här, för att återgå till första inlägget, att sprida värme med hjälp av vatten till andra delar av huset från en kakelugn, låter som en bra ide, och det är de som har varmvatten eller vattenburen värme från kakelugnen. Det krävs att den kan producera tillräckligt med värme. Lagringstiden kan påverkas, men pallar den för att värma mer än rummet där den sår, så är det nog bra.