Våghyvel

[Skytten]

Zeke
Tänkte inte just på väduren, den lämpar sig kanske bättre för bevattningsändamål. Denna typ av vädur återuppfanns på  1700-talet, men i det forna Iran användes metoden, och på vissa ställen uppstår det naturligt och vatten sprutar upp ur ett hål.

Tänk det hela som ett vågdrivet pumpverk för att flytta vatten till en uppdämning  med högre lägesenergi.

[Bo]

är ett onödigt tillägg som fördyrar och tar plats.

100 kW motsvarar 10 000 kPm/sek. Det blir 5 kubikmeter per sekund om fallhöjden är tjugo meter. Trycket är då lite över 2 bar i rören som måste vara kanske 30cm i diameter som mest.

Med 400 bar kan man ha rör som är som mest bara någon tum i diameter och måttliga flöden.

[Skytten]

Vet inte riktigt vad räknadet med ledningstryck har för avgörande betydelse. Trycket får anpassas till hur vågverket är dimensionerat och vädret på platsen. Högtryck skapar friktionsförluster.

Det finns eller i varje fall tidigare har funnits elektriskt drivna pumpverk, som till uppgift hade att ta vara på överskottsström, genom att helt sonika pumpa tillbaka vatten i dammen, så detta vatten fick en högre lägesenergi. Oc därmed ge kraft när det var större efterfrågan.

En eller flera våghyvlar, kan knappast konkurrera med ett vågdrivet pumpverk, liten fallhöjd, mycket material, och dyrt i underhåll.

Vågverkets flottörer har till uppgift att förflytta så mycket vatten som möjligt (oavsett tryck) till en högre nivå, och kraften uttagas med en beprövad teknik, ett vattendrivet kraftverk.

[Bo]

på vilka vattenmängder som behöver flyttas och hur högt och vilka rördimensioner som då krävs och flödeshastigheter i rören, inser man poängen med att välja högre pumptryck.

Vattenmagasin är det bara poäng med för att lagra energin vilket inte behövs för stora anläggningar som ansluts till nätet.

[Skytten]

Hur man än gör går det inte att konsturera ett verk som lämnar någotsånär jämn produktion utan att man besvärjer vinden.

Jag menar inte att ett pumpverk som jag skisserar, är ekonomiskt gångbar, men att den bör slå en våghyvel.

Vågkraften kan aldrig lämna ett jämt flöde till generatorn, som med ett vattenmagasin utjämnas, samt gör prylarna till havs billigare.

[Bo]

med hundratals bojar som rör sig i otakt.

Tänk dig ett hav i storm och översätt energin på de hektar det handlar om till ett vattenfall från ditt vattenmagasin. Där har du det flöde som skall passera genom rören.

[Bo]

Turbinen har man under jord eller insprängd i berget och rörsystemet syns ingenstans.

[Skytten]

Jag tror att de festa blir lite griniga när ström saknas.

Jag hör ofta att vindkraftverk förfular, och att den ena efter den andra  icke fossila energisystemet har negativa estetiska aspekter. Låt vara att det ibland har det, det viktigaste är att det går att återställa både ekonomiskt och ekolologiskt, tills den dag vi kan fixa försörjningen av energi på ett sätt som är både hållbart och estetiskt. Vem vet vad en strandtomt är värd, med stigande koloxid i luften.

Den fossila koldioxiden är ju inte direkt synlig, ens för estetiker, men dess konsekvenser mångt mycket värre än ett eller annat av de nuvarande produktionsätten, så tillochmed många aggrigat som producerar det vi behöver, kan få ha tillfälliga omak.  Den generation som brukar strömmen bör betala för den, och inte skicka räkningen till framtiden.

Detta gäller även kärnkraft, som kan skada de som lever här i nästa interstadie av nästa istid.

[Bo]

behöver alltså inte offras för vågkraftens skull. Flötena är t o m en tillgång för miljön eftersom de skapar en skyddszon där det inte kan fiskas.

[Skytten]

Bra att du fettade ordet jag, men det finns fler, och de anser att ström är väsentligt.

Den dag vi levde iklädda pungskydd och beväpnade med stenyxa, klarade vi oss utan el, men då var vi en halv million som levde på planeten.

Jag kan hålla med om att vårt elberoende är starkt, vi kan använda mindre, men det är få förutom du som inte bryr sig om det finns eller ej.

Utvecklas en hållbar teknik, för att framställa billig el, ja då ändras mycket, vi kanske då använder för lite, el är ändock ett förnämligt sätt att använda energi, förutsatt att ovanstående villkor uppfylls.

Kunde jag fånga solens strålar som belyser mitt hus, tomt och utan avfall producera ström, till den grad att det räckte till alla mina energibehov, skulle jag falla för frestelsen.

[Mikael Perman]

Hej Zeke.
Joo det bör du ju göra, speciellt om du tänker låta det glida över i en diskussion om hur ditt arrangemang skulle störa gårdstomten. (Inte för att det är en oviktig fråga, utan för att det är en annan fråga!)

Annars tycker jag ju att TYDLIGHETEN i diskussionen faktiskt vinner på att dela upp som du säger också.

Mikael Perman.

[SvenS]

Det är för mycket känsliga delar.
Inte lätt att underhålla på en så besvärlig plats som en havsstrand där det oftast går höga vågor.
Dessutom är det för extensivt som Skytten nämner.
Vågkraften måste koncentreras på nåt sätt för att få ner kostnaderna.
Det är en otrolig kraft i stormvågor, dom kan utan vidare slå sönder mycket kraftiga stålkostruktioner.
Därför tror jag att dom där hyvelbladen har ganska kort livslängd.
En annan lösning jag hört om som visserligen inte koncentrerar men som har färre delar är en form av linjär motor under havsytan, där en stav rör sig upp och ner inuti en avlång spole och alstrar en elektrisk ström.
Stavens överdel är fäst i en flottör, som följer våghöjden.
Möjligen var det ABB som kikade på detta.

Verkar inte vara lätt att rensa mekanismen från maneter och flytande bråte stort som smått . En daglig översyn/rensning är nog något man dessutom bör räkna med.