Bygga vindturbin?

[leap from life]

Har sett att det finns en del olika kit för den som vill bygga en egen vindturbin, t ex denna som enligt utsago ska ge 90 - 120kwh i månaden under "goda vindförhållanden". http://www.forcefieldmagnets.com/catalog/product_info.php?cPath=22_30&products_id=188

Tycker det låter riktigt bra, någon som har erfarenheter? Man måste ju givetvis fixa en mast och en batteribank, men det låter ju fortfarande som att man får mycket bättre pris/prestanda jämfört med t ex solpaneler.

[Skytten]

3 KWh per dygn är inte särskillt mycket, och en sådan vindmölla är inte så svårt att bygga.  En tvåmeterssnurra som man får ha utan bygglov, kan ge  mer än dubbla av detta, om masten är tillräckligt hög.

[vattuvarg]

jag vill också bygga en liten vindsnurra så småningom.

Otherpowers lilla sjufotssnurra ska ge 0,3 kilowatt, konservativt, vid ganska låga vindhastigheter. Problemet är bara att här är maxstorleken mindre än så (om man inte vill ha en dust med myndigheterna). En diameter på 200 cm ger helt enkelt ännu mindre energi (det skiljer 14 cm på diametern, om ni undrar).

Dessutom undrar jag om man inte kan förenkla snurran ytterligare. Med färre blad skulle rotorn kunna ha högre löptal, vilket skulle resultera i högre varvtal, vilket borde medföra att man kunde göra en generator med färre poler och mindre diameter. Fast två vingar skulle lättare kunna ge resonansvibrationer. ...och det finns nog inte många som tror som jag att det går att göra en snurra med bara ett blad...

Skulle vi fundera på att skapa en svensk variant av piggotts eller otherpowers snurror? Kanske se det som ett opensource-projekt som otherpower gör? Kan det möjligen ge upphov till att lokala firmor kan tillverka snurrorna eller kanske bara delar till dem? ...och var får man tag i bra magneter här i landet?

En lateral tanke slår mig... Läste på onebag.com att man inte skulle välja väska först och sedan se hur mycket man fick med sig i den, utan först lägga upp bagaget och sedan se hur stor väska man behöver för att få med sig det. Vindsnurran borde kunna hanteras på ungefär samma sätt. Hur lite energi kan man klara sig med och i så fall hur stor snurra behöver man ha för att tillfredsställa det behovet? Om man skulle bygga en vindsnurra som skulle ge ström till en människa från sjuttonhundratalet så skulle en pytteliten snurra räcka, eller hur? Vad behöver man strömmen till och hur ofta? Hur mycket elektricitet behöver man för en exempelvis en tvätt eller för matlagning? Kan man ta det ur en batteribank och i så fall hur lång tid skulle det ta att ersätta den mängden elektricitet med en vindsnurra och/eller solpanel? Om man kan sköta hushållet med pyttelite ström så borde man kunna göra snurran mindre och billigare. ...eller enklare.

Bara en tanke.

[Ptr]

Står det reglerat hur många snurror det får vara utan bygglov. var och tittade på en kenes häromdagen, och det slog mig att en skock sådana på en "flaggstång" dessutom borde vara mera hanterbart en än lite större!

Mvh

[Skytten]

Många småsnurror är oekonomiskt.  Effekten ökar logartmiskt med  diametern.

En tremeters ger mer än två tvåmeters.   

Hur många blad man har har mindre betydelse, det är arean som svepes som tar kraften från vinden.  Rotorns design har störst betydelse, inte dess antal.

Ett blad fungerar, men är inte vanligt då man får bygga en motvikt.   Två blad har den nackdelen att det övre bladet har mest vindpåfrestningar, när det undre är i lä för masten, därav är det vanligt med tre blad.   

Då vindhastigheten ger kubiken i effekt, är en bra placering och hög mast viktig.

En snurra med många blad passar bäst när man har låg vind, och de ger väldigt lite då.

En liten snurra kan lätt göras med två blad, påfrestningarna i tornets lä är inte så stora, och lättare att få i balans.

[vattuvarg]

Många småsnurror är oekonomiskt.  Effekten ökar logartmiskt med  diametern.

Hur många blad man har har mindre betydelse, det är arean som svepes som tar kraften från vinden.  Rotorns design har störst betydelse, inte dess antal.

Ett blad fungerar, men är inte vanligt då man får bygga en motvikt.   Två blad har den nackdelen att det övre bladet har mest vindpåfrestningar, när det undre är i lä för masten, därav är det vanligt med tre blad.   

En snurra med många blad passar bäst när man har låg vind, och de ger väldigt lite då.

En liten snurra kan vara fullt tillräcklig för ett snålt litet hem. För många räcker det.

Antalet blad på rotorn påverkar löptalet, vilket i sin tur påverkar varvtalet. Ju högre löptal desto högre varvtal. Generatorer behöver relativt höga varvtal.


löptal = bladspetshastighet / vindhastighet

Motvikten på en rotor med bara ett blad kan vara väldigt enkel. Navet för en sådan rotor kan också bli enkel att tillverka. Nackdelen är att det kommer att behövas högre vindhastighet för att starta rotorn.

En rotor med många blad startar vid svaga vindar men har lågt löptal och därför problem att uppnå höga varvtal. För mekaniskt arbete är sådana rotorer, ex. vindrosor à la westernfilm, riktigt bra. De kan ge ordentligt med kraft, men de är inte direkt lämpliga för att driva generatorer.

[K.A.J]

Tillägg om löptal. Smalare blad ger högre löptal. Detta kan man jämföra med ett flygplans glidtal. Ett motorplan har dåligt glidtal, korta breda vingar. Ett segelflygplan har högt glidtal, har långa smala vingar. Motorplan har oftast under 10 i glidtal. Högvärdiga segelplan har uppåt 60 i glidtal. Glidtalet talar om hur långt planet kommer i meter medans det sjunker en meter. Ett sådant högvärdigt segelplan kommer alltså 6 mil framåt innan det måste landa om det har en höjd på 1000 m. Segelplan flyger oftast på hösder mellan 1000 och 2000 m när man sträckflyger.

På moderna vindkraftverk ser man också dessa långa smala vingar. En komplikation tillfaller dock med vingarna på ett vindkraftverk, för att inte vingens spets och rot skall "jobba" mot
varandra måste vingarna torderas, alltså anfallsvinkeln ändras från rot till spets eftersom de har olika hastighet på olika radier. Detta kräver nogranna beräkningar. Skulle man göra det riktigt optimalt borde det vara olika vingprofil också från spets till rot. Högfartsprofil vid spetsen och lågfartsprofil vid roten. Nu gör man vad jag vet inte detta utan kompromissar med samma profil hela vägen.

Detta var lite om aerodynamiken hos vingarna till vindkraftverk.

[vattuvarg]

Korrekt. Det går att göra en rotor med högre löptal även om man har flera blad på den. Bilden i mitt tidigare inlägg stämmer om vingarna, var och en av dem, är av samma storlek, men bara då. 

Är ändå nyfiken på möjligheten att göra en högvarvande rotor med bara ett blad. Det skulle kanske förenkla designen på en liten snurra.

[Skytten]

Inressant att bli citerad, och med andra ord beskriva en del av problemen.

Att jag inte använde termen löptal, utan pratade allmänt att rotordesign är viktigt, vinden är på en given plats på en given tid detsamma, men rotorspetsens hastighet är varierande om verket är av god design eller ej.

 I teorin kan ett envingesverk vara bättre, då antalet vingar inte påverkar mer än hur lätt det startar, men envingeverk har andra nackdelar, som dyrare axel, ensidig elastisitet i verket. Jag skrev bla också om nackdelen med två rotorblad i ett (större) vindkraftsverk. Det är inte utan anledning att de flesta verk har just tre rotorblad. Förutom formgivningen är oxå ytan viktig, för optimal effekt, som ska helst vara drygt 50% av vindens kraft i sveparean.
Stora verk har oxå möjlighet att ändra vinkeln, och hela bladet är optimerat för detta, plus att det ska hålla, och kosta rimligt, en procents mer verkningsgrad är inte värt dubbla priset. I business gäller att det ska vara ekonomiskt effektivt.

Ett lågvarvigt verk, med mycket styrka kan man givetvis utväxla, och det görs i många större verk, då även pga att de har fastvarvsgeneratorer.

Man kan ganska lätt kompromissa med rotorformgivningen, utan större problem, och kompensera några procent med en litet större sveparea, men detta är besvärligt om man är hänvisad till en begränsad rotordiameter.

Rätt plats och hög mast, kan öka produktionen avsevärt, flera hundra procent.

Ett litet verk kan vara bra för en som förbrukar lite ström, och inte har möjlighet att köpa vindkraft eller få pålitliga leveraser, annars är det mer hobby än ekonomi.
Vilket mycket väl kan vara en bra anledning.

Som strömtillskott, och ha ett eget verk + nät är för den som förbrukar lite mycket oekonomiskt, skulle jag tillverka 50% av min el, eller ca  250 kWh/månaden skulle min elräkning sjunka från ca 700 till  ca 500.

[K.A.J]

Boing projekterade på sin tid ett envingesverk med motvikt, men sedan har det inte hörts mer om det. Eftersom det är den svepta ytan som gäller så om man räknar materiailekonomiskt: har man ett visst antal löpmeter vinge är det bäst att arangera den så att man får störst svepta yta. Men sen har det ju visat sej att det medför andra problem och den bästa kompromissen är tydligen trebladiga.

[Ptr]

Det var bygglovsmässigt jag funderade på, flera snurror med mindre än 2m svepdiameter.

Flera snurror är fler än en och alla under 2m!
Sen kunde det se rätt kul ut, särkilt om de ble "osams" och pekade lite åt olika håll, vilket inte är omöjligt om de sitter på olika höjd.

 :)Mvh

[vattuvarg]

Flera snurror på en axel, kanske? (Den andra änden sitter fast i en ballong.)

Sky Serpent... Himlaormen... Kul namn.

[Skytten]

Flera snurror på en axel, kanske? (Den andra änden sitter fast i en ballong.)

Sky Serpent... Himlaormen... Kul namn.

Kul kanske, men de är så svåra att synkronisera, och utan synkronisering bromsar en del rotorer, alternativt inte gör någon som helst nytta.

Innovativa vindkraftskonstruktioner är vanliga, och i många fall mest för att dra till sig pengar, ser mer lovande ut än det egentligen är.

[vattuvarg]

Innovativa vindkraftskonstruktioner är vanliga, och i många fall mest för att dra till sig pengar, ser mer lovande ut än det egentligen är.

Så sant. För min egen skull gör det faktumet ingen skillnad eftersom jag gärna bygger själv. Det jag letar efter är idéer som gör konstruktionen enklare för mig.

Hittade otroligt nog en kommersiell snurra med bara en vinge. Diametern är så mycket som 3,6 meter, dock.


Thinair 102 av Powerhouse Wind Limited, Nya Zeeland.

[Skytten]

Det finns tusentals annorlunda snurror, som marknadsförs på nätet, många är ren bluff, för att locka investerare. En del är tom bara på pappret, datagenererade fotorealistiska bilder.  Det var nog vanligare för några år sen.
Ingen av de jag kollade för några år sen har haft framgång, och de flesta har aldrig tillverkats. Vissa har tjänat pengar på godtrogna investerare.
Endast några promille av världens vindkraftsverk avviker väsentligt från de du vanligen ser ute i verkligheten.  Flera fungerar av de som kommer ut, men de har mycket lägre prestanda och sämre ekonomi.

[Ptr]

Läste för en hel del år sen om någon, misstänker bondson, som klurat ut ett vindkraftverk som byggde på kompremering med hjälp av ledskenor i speral, och sen en turbin som var öppen i mitten och sen fick luftern gå ut igen på motsattt sida. anläggningen var relativt platt och var helt utan justering för vindriktning.

Vet inte vilken tidning som jag läst detta, men misstänker att det var en jordbruksrelaterad, eftersom en och annan bonde i soknen mins artickeln och ochså funderade på denna(för drift av elstängselagregatet).

Är där någon som kan hjälpa mig att få tag i denna eller annan information om den?

Tack på förhand

Mvh
Peter