Onödiga transporter är förståss inte av godo. Men kom då ihåg att det är lika långt till Kiruna som till Rom där jag bor.
Man bör oxså se på hela produktionens miljökostnader, ibland har en lokalproducerad vara insatsvaror från långa avstånd och insatsvaran kan kräva mer transportarbete än om varan gjordes längre bort. Ett exempel är djurfoder.
Vi koncentrerar oss väldigt mycket på lokalproducerad mat, men har inga eller lite tankar om annat vi konsumerar beträffande detta.
Och framförallt lägg inte protektionistiska och rentav nationalpatriotiska saker i vågskålen.
Det har visat sig att en person som alltid köper det billigaste, och lever med liten förbrukning, med andra ord en "fattig", lämnar mindre miljöavtryck än en medelsvensson, som köper ekologisk mat, och tar hänsyn till hur många certifikat som helst.
Det är med andra ord konsumtionens magnitud som mest avgör hur resurssnålt man lever.
Detta är en av de större problemen vi har, att minska på vår förbrukning, samtidigt som ett ekonomiskt system ska fungera.
För övrigt har nog stordriften snart nått vägs ände, systemen är oftast inte hållbara, kräver mycket billig energi och betalar lite för sin miljöpåverkan. Energikostnader och även miljölagstiftning, samt risker av flera slag, bör leda till mindre och mer decentraliserad hantering.
Titta bara vad en incident hos ett stort kycklingföretag kan få för konsekvenser. Oavsett om detta är framkommit av ovilja eller ej, så är det svårt att kontrollera komplexa och stora system, fel kan uppstå av olika anledningar, och konsekvenserna blir alltid stora.
