Vedtorkning

[Rödjan]

Söderläge måste det vara också.

[ulfg]

Det finns delade meningar om aspen. När jag hugger björken så ödslar jag bort lite tid och någon kedja på att just randbarka slanorna utefter längden. De klena slanor som inte kommer att klyvas utan bara kapas, typ de under 10 cm diam. Då torkar de fint efteråt. Har du hunnit få veden fixad  och kluven till påsk kan du slappa efteråt med gott samvete. Till början av april funkar också om bara försommaren blir torr och bra. Lägg upp på blåsig och solig, torr plats. Vinden är viktigast: öppet läge, syd och väst. Blir det regn och skit under maj och juni hjälper ingenting...

[bo_i_dala]

Hej!
Sök på vedskolan på skogsstyrelsens hemsida- där kan man bla läsa det som alla borde veta/förstå- ved ska torka 2 säsonger innan den eldas_!!-Ja jag vet att jag låter son en besservisser men sanningen svider!!
Skulle vilja veta hur du kom fram till 18-20% fuktighet!!??!!

[Hacke]

Hej.
Jag vet inte om frågan om fuktighet var ställd till mig, men jag nämnde nog något om fuktprocent i mitt första inlägg. Ja mätte alltså fukten med en fuktmätare Velleman inköpt på Clas Olsson.
Det är en apparat med två vassa piggar som man kör in i vedträt. Fukten visas sedan på displayen i form av en stapel. Hade jag tagit ett vedträ i mitten eller botten av högen hade jag naturligtvis fått ett helt annat resultat. Annars har du väl rätt i att veden helst skall torka i två säsonger.
Kanske så blir det så i fortsättningen här också då jag ligger efter med årets vedklyvning.

Vänliga hälsningar från Hacke

[larsw]

Hej.
Jag vet inte om frågan om fuktighet var ställd till mig, men jag nämnde nog något om fuktprocent i mitt första inlägg. Ja mätte alltså fukten med en fuktmätare Velleman inköpt på Clas Olsson.
Det är en apparat med två vassa piggar som man kör in i vedträt. Fukten visas sedan på displayen i form av en stapel. Hade jag tagit ett vedträ i mitten eller botten av högen hade jag naturligtvis fått ett helt annat resultat. Annars har du väl rätt i att veden helst skall torka i två säsonger.
Kanske så blir det så i fortsättningen här också då jag ligger efter med årets vedklyvning.

Vänliga hälsningar från Hacke

Frågan är dock om det ger så stor skillnad med två säsonger, dvs om det är värt utrymmet. Man kanske får ner fuktigheten från 20% till 17%, dvs en ökning av värmevärdet på drygt tre procent.

Mäter iofs rutinmässigt upp 17% på den egna veden i vedboden på vintern, fälld året innan. All ved eldar man ju inte upp i september, och den sista veden som eldas i mars-april har ju i praktiken torkat två säsonger redan. 17% är för övrigt även vad  jag får på all slags trä, ex köpta brädor, vår 70 år gamla lada etc, tveksamt om det går att få lägre.

Jag anser att det räcker med en säsong, men myndigheter vill ju vara på den säkra sidan. Torkar man två säsonger så finns det ingen risk att man högg upp för sent på våren. Vi brukar fälla och hugga vår egen ved framåt juni (skall dock fixa den i september framöver, så man slipper stressa), och det har aldrig varit ngt problem med att få den torr. Tvärt emot den officiella linjen så torkar ved även på sommaren, om den ligger i solen,under tak och över luft.

Ved vi säljer som torkad dock avverkad och kluven i september-oktober, och får alltså torka hela den torra vintern, våren och sommaren. Iofs är träden fuktigare på hösten än på vintern, men det blir torrt ändå eftersom den får ligga hela våren.

[Skytten]

Jag klarar att få ved torrt från februari till eldningsäsongens början(vanligen i mitten på oktober). Olika träd kräver olika torktid, bok är kandidat för två år.  Just nu när det dräller av redan torra döda almar, är torktiden ibland noll.

[bo_i_dala]

Hej!!

Om man pratar fukthalt i trä och vill vara noga ska man göra så här; ta ett vedträ/ bräda eller vad det nu är, kapa vedträet så du får en ca 5 cm bred bit från vedträets mitt ( på en bräda tar du en bit ca 50 cm från änden), väg den bit du har sågat loss, lägg den i ett varmt pannrum i 2-3 dygn eller om du har brått kör den i micron på låg effekt i 20 minuter och vid behov upprepa detta, passa bara så det inte börjar lukta bränt......när träbiten är torr - väg den igen och ta skillnaden delat med den torra vikten och du har fukthalten i procent.

Detta kan verka krångligt men är den enda helt tillförlitliga metoden, elektriska mätare är inte speciellt säkta de mäter bara fukten stiftens längd in i virket!!!!!

Vill man sedan koka vatten ur ved kan man göra detta ............................

[Hacke]

[Detta kan verka krångligt men är den enda helt tillförlitliga metoden, elektriska mätare är inte speciellt säkta de mäter bara fukten stiftens längd in i virket!!!!!
/quote]
Jo visst är det så, men man kan ju faktiskt klyva vedbiten och sticka in stiften där.

[Hacke]

Blev visst lite galet det där.
Man får väl skylla på värmen.
Som sagt; klyv vedbiten och mät fukten med fuktmätaren.

[bo_i_dala]

Hej!!
Enkelt! ja men vare sig rätt eller exakt.........................

[larsw]

Hej!!
Enkelt! ja men vare sig rätt eller exakt.........................

Din metod är faktiskt inte korrekt heller. Du mäter nämligen bara fukthalten på kärnveden i vedbiten. Hela vedbitens fukthalt är medlet av hela vedbiten, inte bara den fuktigaste mitten. Så då bör man stoppa hela vedbiten i ugnen efter att ha vägt den, men visst kan man dela upp den i mindre delar först för att snabba upp processen.

Men fukthalten är faktiskt inte den fuktigaste delen på vedträt. Är däremot den fuktigaste delen torr (<25% fukthalt) så är man förstås på den säkra sidan. Men det är en annan sak.

[larsw]

ja har typ 40cm grovmakadam i botten som veden ligger på sedan har ja vanlig brädfordring med typ 2cm mellan brädorna så
Ps: Använd inte lastpallar å lägg veden på dom drar till sig fukt, å då blir veden möglig.
använd grovmakadamm.

2cm låter lite lite. Själv har jag åtminstone 10cm mellan brädorna, då kommer även solen åt. Och nej, veden trillar inte ut, och taket gör att regnet sällan kommer åt (vilket det även gör om man har 2cm mellan brädorna).

Angående lastpallar så beror det på vad lastpallarna står på. Dränerad grov makadam t ex. Det har vi i vår vedbod, ingen fukt i de lastpallarna.

[Huggorm]

Man kan göra sidorna på vedboden av hönsnät om man vill, eller kanske till och med fårnät om man är lite noggrann när man staplar veden. Många har ju småbitar med nät liggande, så det blir i stort sett gratis. Galvat nät håller nog längre än brädpanel också

[larsw]

Sedan finns det massvis med möjliga lösningar, att kategoriskt tala om att man skall göra si och så går inte.

På bilden nedan har vi de vedpallar som vi stjälpt björkved på tork för försäljning till hösten. Pallarna är placerade på korsade stockar (och lite brädor), det är ca 40cm från marken till veden och hela konstruktionen (finns tak och tre väggar med 10cm glipor också) står på en bergsklack med avrinning åt samtliga håll. Så utan makadam under råkar det vara snustorrt om man stoppar in handen, vilket bevisas av att stockarna inte har ruttnat det minsta. Hur nu någon fukt skulle kunna hamna under med tanke på att det är tak och avrinning åt samtliga håll. Förutom 40cm luft alltså.

Nog blir veden torr, även utan makadam. Det hjälper också att torken är helt öppen rakt mot söder och solen.

Att ställa pallar direkt på marken är att kasta bort dem. Skamgräns är att sätta pallarna på t ex stockar, brädor, stenblock eller betonghålsten (som vi gjort i en del fall). Betonghålsten + pall ger ca 30cm luft under veden.

[Hacke]

Om du nu ska tjäna pengar på att sälja VED,
så får givetsvis satsa en slant för att få den torkad med ju,
för kunderna vill ju inte köpa ved som är möglig.

Ja inte förväntar jag mig att tjäna storkovan på min vedhantering precis.
Och att komma dragandes med möglig ved till kunderna är ju förkastligt, det fattar jag också.
Hitintills så har ingen klagat på möglig ved, i alla fall.
Men man lär ju sig lite år från år. I år så är det lastpallar på grus och gammal cementkross som gäller.
Jag fortsätter att envisas med min fuktmätare. Jag vet ju vad jag får för värden  på ved som jag vet är snustorr. Att det sedan inte blir exakta värden är väl en annan sak.
Troligtvis så hinner inte veden bli torr nog nu i vinter så det lär väl bli 2-års ved, nästan.
Hälsningar Hacke.

[bo_i_dala]

Hej!

Min belackare har rätt i att det vore HELT HELT rätt att väga, torka och väga hela vedträt men den av mej beskrivna metoden är den man SKA använda. om man som jag hyvlar virke till människor som vet vad de vill ha och inte nöjer sig med "Byg...ax/ Chea...y"- köpt virke, måste fukthalten ner till vissa värden, och det är INTE den torraste biten som är gränssättande. Det är svårt att fukthaltsmäta en 570cm bräda utan man tar en provbit!!
Lite senare i tråden beskriver någon sin ved som "snustorr"- vill inte verka besservisser men om man med det uttalandet menar torrare än 18% kan han ej lagrat den utomhus över tiden, givetvis kan ved lagrad ute under tex juni 2009 bli torrare än 18%, men än en gång- om man lagrar ved utomhus/ i helt ooppvärmd ej torrluftat utrymme hamnar man på ca 18%.
Om man vill läsa kan jag rekomendera "Torkhandboken"'

mvh/ bo i dala

[Hacke]

Med snustorr menade denna "någon" ved som är är tjänlig som brännved. Alltså omkring 20% fukt.
Om du säljer hyvlat virke till människor, så kan jag tänka mig att det blir fråga om helt andra krav beträffande fukten.
Hälsningar Hacke.

[larsw]

Med snustorr menade denna "någon" ved som är är tjänlig som brännved. Alltså omkring 20% fukt.
Om du säljer hyvlat virke till människor, så kan jag tänka mig att det blir fråga om helt andra krav beträffande fukten.
Hälsningar Hacke.

Jag har aldrig diskuterat hyvlat finsnickeri- eller konstruktionsvirke. Jag diskuterar bränneved.

Sedan måste det vara förbaskat svårt att både klyva brädan och sälja den, så hur vet du egentligen att den där andra brädan är torr nog, bo_i_dala? Man kan anta det, men det går inte att bevisa...

Hacke, under 25% går för övrigt utmärkt att elda med. 17% är vad jag får på 80 år gammalt torrt virke i våran lada. Möjligen är det ett mätfel, men ved är väl hygroskopiskt (eller vad det heter), så att få den speciellt mycket lägre är nog svårt så länge den inte förvaras i en tork. Helt utan något på fötterna så gissar jag att torrare virke än så återgår till 17-18% en tid efter torken.

[bo_i_dala]

Hej!
Ja det antas att brädor ur samma parti har samma fukthalt....

Dessutom-ja!- Trä som torkas ner till tex 8% och sen läggs ut i ladan, vebon osv efter ett tag är tillbaka på ca18% fukthalt.

mvh/ bo i dala

[larsw]

Hej!
Ja det antas att brädor ur samma parti har samma fukthalt....

Dessutom-ja!- Trä som torkas ner till tex 8% och sen läggs ut i ladan, vebon osv efter ett tag är tillbaka på ca18% fukthalt.

mvh/ bo i dala

Tack. Så lägre än 17-18% skall man alltså inte förvänta sig, då är eldningsved att betrakta som "snustorr". Det är tämligen meningslöst att torka eldningsved i en tork, rimligtvis drar det mer energi än man sparar in eftersom all energi inte går åt till att torka veden utan en del läcker (normal termodynamik alltså), och dessutom återställs fukthalten om man inte tar veden direkt från torken till kaminen.

Och bygger man ett hus (eller en stol) av dina brädor så återfår de 18% i fukthalt. Om nu inte stolen skall stå i en tork...