att aska är bra att gödsla med det vet jag men hur är det med kol?

[torpargubbe]

Om du vill använda kolet till jordförbättring så tror jag inte du ska (eller behöver) krossa eller mala det. Om du föredrar att försöka elda om det så är det väl ett alternativ. Jag tycker f n att det är spännande att se vad det kan ge som jordförbättring.

ja jag håller på att skissa på en brikett press,, som jag ska tillverka bränsle  med ,jag tänker använda ,papper,sammla löv ochtorka,gräsklipp mm även kol et kan ju vara en utmärkt ingrediens till briketterna..när man googlar briketter så ser man att bla i afrika så har dom kommit en bit med brikett tillverkning,,på vissa håll huggs det ner så mycket skog så det är ett allvarligt miljöproblem,,(nästan all mat lagas mes nån form av att elda bränsle, briketter kan rädda skog..

[Skytten]

Du menar att vi ersätter fossilt kol med kol som tagits från atmosfären om vi eldar det? Medan om vi lägger det i jorden så bryts det ned så småningom utan att ersätta fossilt kol? Dock bryts det vad jag förstår ned så långsamt (hundratals eller tusentals år) så att det kanske är ungefär koldioxidneutralt att göra det ena eller det andra? Om man dessutom beaktar jordförbättringen, så kan detta kanske vara en variant att ta på allvar?

Kolet i atmosfären kan ha flera ursprungsorsaker. Det kan komma från vulkaner, animaliskt liv och bränder t.ex.

Att elda med kanske hundra millioner år gamla kolfällor och samtidigt försöka gömma kol från biomassa ytligt i jorden är inget utbyte som är fungerande på lång sikt.  Det måste till sediment över till den grad att det inte brinner där i princip någonsin.

Att minska eller utesluta användning av redan säkert deponerad kol, måste prijoriteras före man deponerar kol från växter.
Således använda "nytt" kol, istället för millioner år gammalt.

Deponerat kol i jordens ytskikt är givetvis inte till förfång för atmosfären, men jag ser det inte som en framgångsrik metod, delvis pga av att ekosystemet inte ännu förser oss med allt det bränsle vi använder, och för att det skulle behöva deponeras på större djup.
Kortsiktigt skulle oxå växternas (trädens) kolupptagningsvolym minska om vi forcerade  averkningar för ett sådant ändamål.

Gaia-hypotesen säger ju att ekosystemet ska klara sådana förändringar genom självreglering, och om det skulle ligga något i det, är det väl sannolikare att mikroorganismers tillväxt, företrädelsevis i havet kommer att öka, och deponera på havsbotten, dock med stor syreförbrukning.

Kan vi komma på en billig teknik att avskilja co2 från all  sorts förbränning och låta deponera det som kalciumcarbonat, skulle vi få något som höll för de långa tider som behövs.

Det är inte några generationers problem vi måste fixa, när det gäller vårt ingrepp i kolcykeln, utan det bör ju hålla i millioner år.

[Anders S]

Det är inte några generationers problem vi måste fixa, när det gäller vårt ingrepp i kolcykeln, utan det bör ju hålla i millioner år.

Det här sätter jag frågetecken för, med tanke på teoriernas osäkerhet och att problemet uppkommit under några generationer. Alltför långtgående åtgärder idag kan kanske t o m bli kontraproduktiva om ågra hundra eller tusen år (ny istid??).
Jag tror vi får utvärdera och utveckla detta efterhand som vi lär oss mer. Och vi måste därvid beakta mer än bara ett problem år gången. Om träkol i jorden t ex kan förbättra jordbruket och göra det mer uthålligt och ekologiskt, så spelar det in på frågan om vilket djup vi lämpligen deponerar det på.

[Skytten]

Det går utmärkt att ha kol som jordförbättringsmedel, men deponeringen i sig är ingen bra storskalig metod för koldioxidreducering.  Man ska således skilja på syften med en åtgärd, finns ganska många "miljöåtgärder" som har andra huvudsakliga syften.

Växer det bättre med att kola i jorden är det en bra åtgärd, även om kolet inte direkt tas upp, så ger ju stor biomassa stort luftupptag av kol.

En radikal antropogen klimatförändring kan på kort tid ändra utvecklingen på jorden för all framtid, ingen vet naturligtvis hur och om det är bra, men min moral ser det som mycket tvivelaktigt att vi bidrar till massutrotning av arter, detta får konsekvenser för mycket långa tidsperioder, så länge det finns liv här.

[Anders S]

Det går utmärkt att ha kol som jordförbättringsmedel, men deponeringen i sig är ingen bra storskalig metod för koldioxidreducering. 

Varför? Pga det du redan skrev, att det tills vidare är bättre att elda upp det? Något mer skäl? Det där med att det ska ner djupare?

Man ska således skilja på syften med en åtgärd, finns ganska många "miljöåtgärder" som har andra huvudsakliga syften.

Växer det bättre med att kola i jorden är det en bra åtgärd, även om kolet inte direkt tas upp, så ger ju stor biomassa stort luftupptag av kol.

En radikal antropogen klimatförändring kan på kort tid ändra utvecklingen på jorden för all framtid, ingen vet naturligtvis hur och om det är bra, men min moral ser det som mycket tvivelaktigt att vi bidrar till massutrotning av arter, detta får konsekvenser för mycket långa tidsperioder, så länge det finns liv här.

Min moral och filosofi säger mig att det är tvivelaktigt aktigt att satsa allt på ett kort, att dra långtgående slutsatser utifrån begränsad kunskap, att bara se till en fråga åt gången, att gripas av näst intill panik och forcera åtgärder.

[Skytten]

Det där med kol som förbättringsmedel i jord är en sak.
Att deponera träkol för att radikalt minska koldioxiden i atmosfären är en annan sak.

Den sistnämnda är jag mycket tveksam mot. 

Det där med ett kort vad menar du med det?

Fossilkol som får ligga kvar är en naturlig kolfälla, som vi använder, och nog är det väl bättre att först minska bruket av den, istället för att deponera kol i syfte att minska koldioxiden.

Ytkol binder väl ett tag, men kan det ersätta djupliggande fossilkol är det både bättre och billigare.

[Anders S]

Det där med kol som förbättringsmedel i jord är en sak.
Att deponera träkol för att radikalt minska koldioxiden i atmosfären är en annan sak.

Nja, de hänger ihop eftersom båda följer av att använda träkol som jordförbättringsmedel. I varje fall om Lovelock & Co har rätt.

Den sistnämnda är jag mycket tveksam mot. 

Det där med ett kort vad menar du med det?

Något skruvad formulering. Menade i princip detsamma som att se till en fråga i taget.

Fossilkol som får ligga kvar är en naturlig kolfälla, som vi använder, och nog är det väl bättre att först minska bruket av den, istället för att deponera kol i syfte att minska koldioxiden.

Hmmm indianerna i Amazonas kolar väl till stor del mer örtartade saker. Växtavfall från odlingar och sånt. Alternativet är att bränna (förkastligt, i varje fall utan att ta vara på energin), låta det gå tillbaka direkt till jorden (bra, men olika bra beroende på typ av material, och större delen bryts ned ganska snabbt), kompostering (bra, men för visst material kan kolning eller kolning+kompostering vara bättre), biogasjäsning(jag har kluven inställning, det ger energi, men ger det något bra jordförbättringsmedel?). Det kan alltså finnas en del material som bryts ned relativt snabbt som kan kolas. Kolningen kan göras på olika sätt. Möjligheter att ta vara på energin i rökgaserna finns. Mest tekniskt avancerat är såvitt jag vet pyrolys. Man bör också se till hur kvaliteten på det framställda jordförbättringsmedlet påverkas.

Ytkol binder väl ett tag, men kan det ersätta djupliggande fossilkol är det både bättre och billigare.

Om man bara ser till energi och växthuseffekt så är det nog så. Ser man även till annat så är jag inte så säker. Dessutom kan väl olika lösningar vara bäst för olika material, platser, klimat, tillgänglig teknik etc?

[Anders S]

Deponerat kol i jordens ytskikt är givetvis inte till förfång för atmosfären, men jag ser det inte som en framgångsrik metod, delvis pga av att ekosystemet inte ännu förser oss med allt det bränsle vi använder, och för att det skulle behöva deponeras på större djup.

Är det något i den här vägen du tänker på?
"Dumping Crops at Sea Proposed as Way to Bury Carbon"
http://dsc.discovery.com/news/2009/01/30/carbon-sequestration.html

[souped]

Kanske är jag helt fel ute, men.. borde inte  tillsättning av kol förändra ph-värdet i marken? PÅ gott och ont. Sedan binder det ju vatten, vilket kan ha sina fördelar då marken håller fukten längre.

[Anders S]

Kanske är jag helt fel ute, men.. borde inte  tillsättning av kol förändra ph-värdet i marken? PÅ gott och ont. Sedan binder det ju vatten, vilket kan ha sina fördelar då marken håller fukten längre.

Jag har kollat runt lite men inte fått någon helt klar bild.
Träkol är inte särskilt reaktivt. Det kan dock kanske öka jonbyteskapaciteten, vilket kan indirekt påverka pH (ökad buffringsförmåga). Det beror också på om det bara är kol eller också aska. Askan höjer pH.
Till övriga fördelar får troligen även räknas en strukturförbättrande effekt, samt att det kan vara ett lämpligt substrat för gynnsamma mikroorganismer.

[Anders S]

Bra, och såvitt jag kan se i huvudsak korrekt, artikel om jordförbättring med träkol - biokol -terra preta:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=884033

Nu när terra preta nått Dagens Nyheter så kanske det blir sanning och verklighet även i Sverige?

[Anders S]

Det fungerar dåligt före det att vi slutat med all fossilkolanvändning, det vore ju bättre att elda med träkolet istället före det.

Om träkolet i jorden ger högre skördar, så kan balansen bli en annan, eller hur? Då finns en synergistisk (samverkande) effekt. Du kanske tänkt alltför linjärt?

[Skytten]

Det bättre sättet att minska kolet i atmosfären genom odling, är att inte använda konstgödsel.
Plus ersätter man konstgödsel med t.ex kompostjord tillförs även en del kol i marken.

Att skaffa en kolmila för att få kol att gräva ner på åkern är däremot något mindre produktivt för kolbalansen.

[Anders S]

Det bättre sättet att minska kolet i atmosfären genom odling, är att inte använda konstgödsel.
Plus ersätter man konstgödsel med t.ex kompostjord tillförs även en del kol i marken.

Att skaffa en kolmila för att få kol att gräva ner på åkern är däremot något mindre produktivt för kolbalansen.

Det där med att inte använda konstgödsel låter helt rätt.
I mina hittills blygsamma experiment sätter jag till träkol till komposten. Träkolet uppkommer som en biprodukt vid kanhända mindre effektiv vedeldning. Den lösningen de enligt DN-artikeln hade på gång i Afrika, med lerugnar, som gav matlagningsvärme och träkol, var kanske i samma anda.
Vi får fortsätta att pröva oss fram när det gäller detta.
Om det är så att man den här vägen kan höja skördarna, och en del av den ökade skörden kan gå till kompost, träkol för jordförbättring och/eller bränsle som ersätter fossila bränslen, så ter det sig ganska lovande.

[Anders S]

Bra, och såvitt jag kan se i huvudsak korrekt, artikel om jordförbättring med träkol - biokol -terra preta:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=884033

Nu när terra preta nått Dagens Nyheter så kanske det blir sanning och verklighet även i Sverige?

Ny länk till artikeln. DN håller tydligen på att stuva om ibland webbsidorna:

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/den-svarta-jorden-kan-radda-klimatet-1.798891

[Skytten]

Hörde idag (vetenskapsradion) någon som påstod att utarmnigen av kol i jordarna är huvudsakligen en effekt av att man plöjer.
Jag ställer mig lite tveksam, då plogen är betydligt äldre, än fallet av kol i jordbruksmark.

Det som mer stämmer tidsmässigt, är konstgödselns införande, denna har till stor del ersatt kompostjord och naturgödsel, som innehåller mycket kol, tillskillnad från konstgödsel.

Att sedan konstgödsel är bidrag till koldioxidutsläpp redan vid dess tillverkning och transport, gör inte saken bättre.

Den genomsnittliga halten i dagens jordbruksjord är 1% och det har historiskt varit ca 3%.

[Anders S]

En kritisk röst som kan vara värd att lyssna till:

Biochar for Climate Change Mitigation:
Fact or Fiction?
 Almuth Ernsting and Rachel Smolker, February 2009
http://www.biofuelwatch.org.uk/docs/biocharbriefing.pdf

Kritiken gäller de mycket storskaliga tillämpningar av biokol som nu förbereds. Det argumenteras bl.a.
* att utvecklingen mot storskaliga tillämpningar går för fort, att vi vet för lite om denna teknik,
* att angreppssättet hos de storskaliga aktörerna är ensidigt, att man inte beaktar behovet av att tillföra jorden humusbildande substanser, utan vill kola allt jordbruksavfall och annat organiskt material.

[Skytten]

Vi producerar mycket organiskt avfall, träfliseldning behöver inte direkt konkurrera med behovet av naturgödsel och kompost.
Gödsel är på många områden tom ett problem, i områden med storskalig anilmalieproduktion.

Det finns lovande pilot och tom färdigutvecklade anläggningar, där man kan producera väldiga mängder kompostjord, som kan ersätta konstgödsel näringsmässigt, samt radikalt förbättra jorden.

Som biprodukt erhålles en stor mängd proteinfoder.

För att förvandla detta avfallsproblem till en viktig resurs, krävs att en struktur för att sortera och ta tillvara det som idag är ett organiskt avfall, på ett sådant sätt att det inte kontamineras av oönskade beståndsdelar.

För att bibehålla tillräckilig matproduktion i framtiden, med stigande energikostnader, och markutarmning kommer vi  nog inte ifrån att gå in på detta spår

Trots mer kapital, GMO, mer konstgödsel, mer ogräsbekämpning ökar inte skördarna mer, med de metoder som agrobusiness använder kommer vi inte längre, utan här har denna vägs ände kommit inom synhåll.