Halmbalshus

[Frank-Thomas]

Vad är det gör skillnaden på liggande respektive stående balar, stråriktningen?
och hur stor är skillnaden?
Är nyfiken på sånt därnt

[Chaan]

Stående balar? Nej... man dimensionerar fackverket efter liggande balar...

Jag hävdar fortfarande att balarna troligen tål mer luftfukt än trådstartare (=mikrobproblemet).

[Frank-Thomas]

Jag syftade på detta inlägg när jag undra om skillnad mellan olika håll att stapla balar. hoppas det blir rätt med citatet(första gången)

Som redan sagt behöver luftfuktigheten inte alls bli ett problem. Beroende på hur bra väggarna putsas är det inte heller stora luftrörelser i väggarna, utan fuktrörelser. Det är ju därför man putsar, putsen jobbar ju med att jämna ut fukt.

Vad gäller u-värden behövs inga 1,5 meter. Jag vet inte var passivhusC fick sina siffror ifrån men för liggande balar behövs mellan 0,6-0,8m halmbal plus ytskikt (oftast puts). För stående balar behövs mindre, men där kan du få det svårare att ha bärande balar. Men eftersom du inte kommer ha ett yttertak kommer vikten på balarna bli mindre.

Jag tror absolut att detta är ett möjligt och intressant projekt. Fortsätt skriv!

[Bo]

Bygg ett runt hus av halmbalar 1,5 meter tjocka väggar och ha en dom ovanpå som växthus gjord av plastfolie på ett triangelmönster av aspstänger.

[(jojje)]

Skillnaden mellan stående och liggande balar är stråriktningen.
I liggande balar ligger stråna från ytterfasad till innervägg,
och transmissionsförluster (och troligen konvektionsförluster)
blir därmed större, än i stående balar, där stråna står vinkelrätt
mot väggtjockleken.

I de mätningar som gjorts föreslås mellan 0,5 och 0,55 i lamda
för stående balar och 0,6-0,7 för liggande.

Med detta i åtanke behövs alltså motsvarande tjocklek plus puts
för att få passivhusvärden på väggen. Fast putsen ger lite bonus.

[Chaan]

Jag skulle inte välja balar med stående strån

Tanken med balarna är ju att om ångtrycket blir för högt inne ska det leda ut en del - till exempel om man har gäster. Stråna ska då göra det de är bäst på - leda vatten.

[Frank-Thomas]

 [quote authorTack jojje för svar på frågan om stråriktningen! med såna väggar kan man göra som katten och ligga i fönstret.=(jojje) link=topic=56865.msg488577#msg488577 date=1237306415]

Skillnaden mellan stående och liggande balar är stråriktningen.
I liggande balar ligger stråna från ytterfasad till innervägg,
och transmissionsförluster (och troligen konvektionsförluster)
blir därmed större, än i stående balar, där stråna står vinkelrätt
mot väggtjockleken.

I de mätningar som gjorts föreslås mellan 0,5 och 0,55 i lamda
för stående balar och 0,6-0,7 för liggande.

Med detta i åtanke behövs alltså motsvarande tjocklek plus puts
för att få passivhusvärden på väggen. Fast putsen ger lite bonus.
[/quote]

[(jojje)]

Ångtransporten i halmbalar är troligen
mycket god även med strån på tvärs
med riktningen.

Relativt varandra är den såklart sämre,
men på det hela känns det ganska marginellt.

Jämfört med en plastspärr är stråriktningen
inte ens ett avrundningsfel.

[Bo]

Stråna behöver inte stå för att bli vinkelräta mot värmeläckaget.

[Lucidor]

Hur ser det ut i en halmbal egentligen? Jag har alltid trott att stråna ligger åt alla möjliga håll.

[Chaan]

Hur ser det ut i en halmbal egentligen? Jag har alltid trott att stråna ligger åt alla möjliga håll.

I princip är det inte så - tänk hur komplicerat det skulle bli för balpressen att skära av dem rakt om de inte var ordnade. För att få balar som är lagom hårt pressade måste stråna ligga någotsånär - och då kan man få balar som inte tar alltför mycket plats och som håller för att kastas. I Sverige är det vanligaste att stråna läggs på tvären i en halmbal. Men i USA har man ju ett ytterligare format "big bales".

När det gäller stråriktning och fukttransporten tror jag inte skillnaden bara ligger på nörd-fakta-nivå faktiskt. Men har inte heller sett någon riktig undersökning vad jag vet. Helt klart är det ett mer hygroskopiskt material än många andra i vilket fall.

[Ulric Eriksson]

Balarna får en tydlig stråriktning av att pressas, även om stråna matas in hur som helst. Jämför bilderna nedan, samma samling streck i opressat respektive pressat skick.

En liten film

där det (nästan) syns att stråna matas in ganska oordnat.

[Lucidor]

Ok, då förstår jag. tack.

[Chaan]

En liten film där det (nästan) syns att stråna matas in ganska oordnat.

Men det står ju uttryckligen att det där är en löspress.

Så här ser en vanlig/bra halmbalsvägg ut - relativt hårdpressade balar, relativt ordnade strån och stråändarna mot puts.

[Ulric Eriksson]

Men det står ju uttryckligen att det där är en löspress.

Ja, och ändå blir det tydlig stråriktning i balarna. Hårdare pressning ger ännu tydligare riktning.

[Pjöllerberg]

I princip är det inte så - tänk hur komplicerat det skulle bli för balpressen att skära av dem rakt om de inte var ordnade.

Jag vill påstå att stråna mest är ordnade i djupled, alltså vinkelrätt mot presskolven.
De andra två dimensionerna är i stort utan ordning.
Halmen faller löst ur tröskan, vänds och strängas en eller flera gånger, vilket ökar oordningen bland halmstråna.
Pressens pickup och sidmatning bidrar inte nämnvärt till att minska denna oordning.
Skulle man alltså dissekera en hårdpressad bal, finner man att den synbarliga ordningen på ytan inte motsvaras i dess inre. 

[Chaan]

Lösbalar är inget för halmbalshus.

[Squashblomma]

Jag har hört att man ska hitta halmbalar utan frö i, men jag vet inte varför (kan de börja gro annars kanske?) Vet ni något om det och hur man kan få tag på det?

Jag undrar också hur långt norrut ett halmbalshus kan fungera under vintern o vad man ska tänka på för att få det att funka.

(Jag läste nånstans att man tex kunde lägga dubbla balar i norrsidan och ha mycket fönster i södersidan, det var nog nånstans här på alternativ tror jag) Jag undrar om det finns några andra bra tips...?

Är det någon av er som har erfarenhet av halmbalsbygge? Chaan, har du varit med om bygget du visar bild på?

[Lucidor]

Fröna har väl bonden tagit hand om redan, så det borde inte vara något problem. Och blir balarna så fuktiga att något börjar gro i dem är det nog kört ändå.

[Chaan]

Nej bilden på infill-väggen är vilken som helst från google. Men egentligen är den ovanligt jämn - det krävs oftast jättemycket jobb för att få det sådär slätt. Särskilt med bärande balar. De flesta låter därför väggarna vara vågiga istället. Så skulle jag tro att de fått tag i ovanligt hårdpressade OCH likformiga balar i det bygget på bilden.

Jag har varit med och byggt halmbalshus i Danmark och Bohuslän och lergolv i Närke och Östergötland. Sedan har jag varit runt och tittat på en hel del andra ler/halm/bals/eko-byggen i Danmark och Sverige.

Säd drar ju till sig gnagare. Men enligt dem jag pratat med kan inte mössen ta sig in i hårdpressade  halmbalar (däremot mellan såklart - om de får tillträde). Däremot knaprar de lätt lera! Som jag skrivit nyligt. Dock brukar det sägas att råttor/möss inte är ett större problem än i vanliga hus. Skulle tro att grunden/syllen blir avgörande. I Danmark brukar de ha bleck liknande fönsterbleck liggande på syllen för att droppet ska rinna ut lite och det stoppar ju all klättring uppför väggen om det är tillräckligt brett.

Halmbalshus är ju perfekt i vårt nordliga klimat! Det man inte vill ha är väl frostsprängningar. Stort takskägg behövs. Och lerväggar vettande mot västerhavet där det ofta blåser ifrån kan vara en dålig idé ändå. Kan dock fungera med rätt putsblandning kanske.

Min idé är ju att lägga halmbalar på tvären mot norr (ännu bättre med ett förband med varannat lager dubbla balar och varannat på tvären, särskilt om bärande väggar) och ha mycket fönster mot söder - då måste även inre planlösningen anpassas efter detta. De superbreda väggarna mot norr gör nämligen fönster rätt onödiga, de skymmer ju ändå ljuset - istället kan man ha förråd och badrum innanför - sådant som inte kräver fönster. Det är egentligen klassiskt ekobyggtänkande. Fast halmbalar som byggmaterial är ju rätt nytt i Norden.