Det definitiva skattesystemet

[Bo]

som passar lika bra för egoister och altruister, kollektivister och individualister, flitiga och lata, har jag ägnat decennier av begrundan.

Kontentan av denna tankemöda kan sammanfattas i några punkter:

1: Den s k direkta skatten som belastar faktorn arbete bör vara lika för alla och relateras till inkomsten under ett bestämt antal timmar per år med existensminimum som grundavdrag. De undersysselsatta erbjuds samma antal timmars arbete per år mot existensminimum. Det skulle innebära noll marginalskatt och inga skattekilar: Utbytet av en extra arbetad timme skulle för alla löntagare vara detsamma som arbetsgivarens lönekostnad.

2: Arbetsgivaravgifterna skall omdefinieras till (ersättas med) ett obligatoriskt sparande till ett individuellt trygghetskapital som skall bekosta ens försörjning vid arbetsfrånvaro på grund av ledighet, sjukfrånvaro, föräldraledighet, arbetslöshet och pension (då det omräknas till en livränta) och ens vårdkostnader vid sjukdom.

Sinar kapitalet, är man utlämnad åt andra skattebetalares medmänskliga välvilja i form av bidrag till obemedlades sjukvårdskostnader och försörjning.

Kostnaderna för trafikoffers, arbetsskadades och brottsoffers vård skall täckas via trafik- arbetsskade- och brotts-försäkringar (se nedan).

3: Resursavgifter på hävdande eller täkt av begränsade naturresurser ägnade att ge överensstämmelse mellan tillgång och efterfrågan.

4: Miljöavgifter och krav på försäkringar som belastar varje verksamhet med deras miljökostnader.

5: Obligatoriska försäkringar av riskabel verksamhet ägnade att ge full skadeersättning och rimlig mansbot för skador och dödsfall vid olyckor och täckning för uppstädningskostnader efter konkurser.

6: Obligatorisk individuell försäkring mot att begå brott som lastar brottslighetens totala kostnader på de dömda förbrytarnas försäkringsbolag. Dessa täcker sina kostnader via försäkringspremierna, vars nivå alltså beror på riskbilden för individen.

7: Återförande till den individuelle skattebetalarens av ansvaret för skattemedlens fördelning på diverse poster. Vilka ändamål och adressater som skall vara godkända för skattefinansiering bör vara riksdagens ansvar men fördelningen kan med fördel lämnas åt individen.

Detta öppnar för friare etablering och konkurrens mellan olika aktörer som får tävla om resurserna genom kvalitén på sitt utbud. Vi kan sedan bli kvitt korrumperade grenar på trädet genom att strypa resurstillflödet som istället kommer de friska grenarna till del.

8: Skattestaket mellan kapitalkonto och konsumtionskonto.

9: Målinriktad undervisning. Samhällets hela stöd till barnfamiljerna skall relateras till barnens/ungdomarnas prestationer under sin grundskoleutbildning.

[Bo]

Den direkta skatten bör vara lika för alla och relateras till inkomsten under ett bestämt antal timmar per år med existensminimum som grundavdrag. De undersysselsatta erbjuds samma antal timmars arbete per år mot existensminimum. Det skulle innebära noll marginalskatt och inga skattekilar: Utbytet av en extra arbetad timme skulle för alla vara detsamma som arbetsgivarens lönekostnad.

För alla skulle det sedan vara mest lönsamt att syssla med det man är bäst på och att anlita yrkesmän för resten. Det skulle löna sig bättre att gå till frisören än att försöka klippa sig själv. Det skulle löna sig bättre att gå ut och äta än att var och en lagade mat till sig själv. Det skulle vara självklart att anlita hantverkare för småjobb hemma som tapetsering, målning, byta hängrännor, kakla badrummet, kitta om fönstren.

Under dessa omständigheter kommer den utlovade anställningsgarantin inte att behöva tas i anspråk för mer än begränsade problemgrupper. Det kommer att finnas jobb för alla.

Notera, att det inte blir någon skatt på timinkomster under en viss nivå. Däröver är skatten det som överstiger denna nivå under det bestämda antalet timmar per år.

Det står en fritt att istället betala kapitalinkomstskatt på hela eller delar av årsinkomsten, om detta lönar sig bättre p g a t ex att man haft ojämna inkomster eller bara arbetat delar av året. Kapitalinkomster som sätts in på kapitalkonto belastas inte med skatt. (Se nedan)

[Bo]

Arbetsgivaravgifterna skall omdefinieras till (ersättas med) ett obligatoriskt sparande, av en bestämd andel av inkomsten, till ett individuellt trygghetskapital som skall bekosta ens försörjning vid arbetsfrånvaro på grund av ledighet, sjukfrånvaro, föräldraledighet, arbetslöshet och pension (då det omräknas till en livränta) och ens vårdkostnader vid sjukdom.

Uttagsbegränsning vid arbetsfrånvaro den samma som nu. (80%?)

Upp till en bestämd nivå måste man spara, sedan gör man som man vill.

Vid äktenskap och liknande bör det vara regel, att detta sparande delas på bådas trygghetskonton, även om det bara är den ene som drar hem pengar.

Trygghetskapitalet må vara i form av pengar, fondsparande, aktier eller obligationer.

[Bo]

Resursavgifter på hävdande eller täkt av begränsade naturresurser ägnade att ge överensstämmelse mellan tillgång och efterfrågan.

Bör införas gradvis under en lång övergångstid, där de annars skulle gett konfiskationseffekter.

Jag föreslår till att börja med en omdefiniering av fastighetsskatten till en resursavgift relaterad till graden av exploatering, där den högsta nivån gäller bebyggd tomt eller inhägnat område.

För tätbebyggelse är det kommunen som betalar och sedan i sin tur debiterar markägarna i förhållande till exploateringsgrad och läge. Mellanskillnaden skall bekosta investering och underhåll av den kommunala infrastrukturen.

Kulturmärkning av byggnad skall då innebära sådan nedsättning av resursavgiften att bevarandet underlättas.

Naturskyddet kan också osökt integreras i resursavgiftssystemet då oexploaterad mark eller artrika marker i urminnes hävd får resursavgift = noll eller ibland pengar tillbaka, om det är unika områden.

[Bo]

Miljöavgifter och krav på försäkringar som belastar varje verksamhet med deras miljökostnader och obligatoriska försäkringar av riskabel verksamhet ägnade att ge full skadeersättning och rimlig mansbot för skador och dödsfall vid olyckor och täckning för uppstädningskostnader efter konkurser.

Om det efter en fartygskatastrof alltid fanns ett försäkringsbolag som betalade ut tio miljoner per dödsoffer utan föregående rättegång, skulle det inte förekomma några fartygskatastrofer.

Om det efter en diskoteksbrand alltid fanns ett försäkringsbolag som betalade ut tio miljoner per dödsoffer utan föregående rättegång, skulle det inte förekomma brandfarlig inredning, blockerade nödutgångar eller trånga reträttvägar.

Om det efter ett oljeutsläpp alltid fanns ett försäkringsbolag som betalade uppstädningskostnaderna, skulle det inte förekomma några oljeutsläpp.

Mansboten på tio miljoner är då tänkt att gå till statskassan medan ersättningen till efterlevande bör hålla sig under den nivå, där det börjar bli lockande för en del att provocera olyckor.

[Bo]

Obligatorisk individuell försäkring mot att begå brott som lastar brottslighetens totala kostnader på de dömda förbrytarnas försäkringsbolag. Dessa täcker sina kostnader via försäkringspremierna, vars nivå alltså beror på riskbilden för individen.

Det blir under sådana förhållanden ogörligt att odla en asocial, destruktiv, hotfull och hänsynslös attityd, varför rekryteringsgrupperna till kriminalitet försvinner.

De som ändå framhärdar i en sådan livsstil, kommer inte att ha råd med sina försäkringar och måste söka sig till bevakade enklaver för att stå under lagens skydd eller söka sig till ett land med likasinnade.

[Bo]

Återförande till den individuelle skattebetalarens av ansvaret för skattemedlens fördelning på diverse poster. Vilka ändamål och adressater som skall vara godkända för skattefinansiering bör vara riksdagens ansvar men fördelningen kan med fördel lämnas åt individen.

Detta öppnar för friare etablering och konkurrens mellan olika aktörer som får tävla om resurserna genom kvalitén på sitt utbud. Vi kan sedan bli kvitt korrumperade grenar på trädet genom att strypa resurstillflödet som istället kommer de friska grenarna till del.

Vi bör alltså själva ta på oss ansvaret för det omöjliga prioriterandet mellan sjukvård till obemedlade, vård av hjälplösa gamla och handikappade, stöd till olönsam odling i Europa, det uppväxande släktets förkovran, rättsordningens vidmakthållande, landets försvar, bevakning, brottsutredning och ordningens upprätthållande, främjandet av främmande folkslags utbredning i vårt land och allt annat nyttigt och trevligt man kan använda skattemedel till.

De folkvaldas begränsade omdöme, energi och kompetens kan sedan helt ägnas rättsordningens fortskridande perfektion.

[Bo]

mellan kapital- och konsumtions-konto.

Ingen skatt på innehav av kapital utan bara på kapitalinkomster.

Ingen skatt på kapitalinkomster som sätts på kapitalkonto = investeringskonto eller investeras i en produktiv verksamhet. Först när det görs tillgängligt för konsumtion.

Reavinster kan alltså återinvesteras, så att man med lite tur kan bygga upp ett kapital som kan användas för en nysatsning i en egen produktiv verksamhet.

Där är formeln för generationsskifte i familjeföretagen utan dagens ruinerande skatteeffekter. - Likställt med kapitalkonto är alltså aktier, fonder, företag.

Det innebär alltså, att det inte är någon arvsskatt på kapital som flyttas till arvingarnas kapitalkonton. (skrev detta innnan arvsskatten slopades men det kan ju vara aktuellt fortfarande för andra länder där den finns kvar)

I detta finns ingen synpunkt på, hur hög beskattningen skall vara på kapital. Jag hävdar bara, att den skatt man tar ut, bör relateras till kapitalinkomster som går till konsumtion. - Ingen beskattning av kapitalinkomster som går till investeringar och ingen skatt relaterad till ägande av kapital.

Skatt på kapitalinkomster i form av reavinster på aktier o dyl, betalar jag med lätt hjärta jämfört med skatten på mina arbetsinkomster.

Fastighetsskatten däremot som också ses som en kapitalinkomstskatt, är vidrig. Dess perversa konsekvenser är välkända. Att få reda sig en anständig bostad där man kan sitta trygg, måste räknas till de grundläggande mänskliga rättigheterna.
Nyttan och nöjet med att få bo i sitt eget betalda hus måste räknas som ett grundavdrag på kapitalinkomsterna.

Människan uppstod i ett människovänligt klimat
Senare spred sig släktet till trakter, där det krävdes avsevärda bemödanden för att uppnå motsvarande trivsel: Varma kläder och välisolerade bostäder, vedförråd och matförråd som räckte till för vinterns behov.

Att beskatta innehavet av den bostad som är ett grundvillkor för vår existens i dessa trakter kan jämställas med en beskattning av tropikernas befolkning med ett motsvarande eller högre belopp.
De har ju sitt människovänliga klimat utan att behöva ordna till det själva.

Det som gör tropikernas befolkning fattiga är i huvudsak avsaknaden av en rejäl rättsordning. - Och en sådan kostar ingenting utom god vilja och beslutsamhet. - Utan en sådan är saken ohjälplig.

Om man finansierat sin bostad med medel från sitt kapitalkonto, är det logiskt med en fastighetsskatt som då är en kapitalinkomstskatt men inte om den är betald med redan skattade medel.

   

[Bo]

Önskelista från alla sunt tänkande medborgare:

1: Maximal valfrihet för föräldrar och barn i ett rikt undervisningsutbud.

2: Barnens/ungdomarnas naturliga förutsättningar skall tas till vara under deras mottagligaste period.

3: Resurserna skall användas effektivt och satsas, där de ger bäst utbyte.

4: Fri etablering och konkurrens inom hela undervisningssektorn. (- För att uppnå 1).

Till den del undervisningen finansieras med skattemedel och punkterna 1 - 4 skall gälla, är lösningen att relatera merparten av samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna - inkluderat undervisningskostnaden -till barnens/ungdomarnas prestationer under sin skoltid.

Men det är inte lärarna som skall sätta dessa avgörande betyg. - Det är censorer underställda rättsväsendet. När man tror sig vara färdig med en etapp i sin förkovran, genomgår man ett prov och får ut en penningsumma vid godkänt. Efter sista etappen avklarad är man myndig och har rösträtt. - Man kan då vara tolv år eller man kan vara trettiosex.

Med pengarna får ens föräldrar makt och möjlighet att välja i undervisningsutbudet och de skolor som gör bäst ifrån sig, får alltså det mesta av resurserna. - Och förökar sig genom delning. - Eller blir föredömen som lockar till efterföljd.

Med samma pengar blir där även medel att betala böter för mobbning och okvädning av andra elever.

För skattebetalaren är detta en tillfredsställande lösning genom att man vet, att skattemedlen betalar faktiskt tillgodogjord kompetens och aldrig bara försök till undervisning av obildbara eller ointresserade. - Och att stödet till andras fortplantning endast inriktas på folk som har förutsättningar att fungera i ett ordnat samhälle.

[ragnarsvedje]

Ja det låter som det skulle bli avsevärt trevligare tillvaro för dom flesta om dina ideer skulle bli verklighet, så det är väl bara att jobba sig upp till finansministerposten.

Med tanke på namnet så kanske det rent av är en bakbunden ex.finansminister som sitter där bakom tangentbordet  och drömmer om att hans små förbjudna recept skall godkännas i riksdagen.

[Bo]

- men han är död.

[Pirum]

Tja, en del intressanta åsikter. Jag tycker dock att arvsskatt och kapitalskatt och fastighetsskatt gott kan vara starkt progressiv. Många stora förmögenheter grundar sig på mygel (dock ibland kombinerat med hårt arbete), och jag ser inget självändamål i att tillgångar ska cementeras inom familjer. Jag kanske är naiv, men jag tycker det vore bra om storägarna av skog och mark beskattades så att de tvingades sälja delar av marken. Detsamma borde gälla företag som äger skog och mark. Vi har ett skatte- och bidragssystem som driver upp priserna på skog och mark till löjliga nivåer. Jag ser att du talar om olika grader av avgifter, beroende på markens beskaffenhet osv, och det låter ju bra. Själv skulle jag exempelvis vilja se 0 i stöd till mark som ligger i träda, om det inte är typ naturreservat. Det borde bli ekonomiskt lönsamt att ha djur på bete tycker jag, dvs, ekonomiskt olönsamt att ha åkrari träda och samtidigt ha en stor ladugård där 150 kossor käkar foder från brasilien.

Fastighetsskatter är bra, men bör kanske i huvudsak tas ut vid försäljning. Denna försäljning måste då vara en marknadsanpassad och öppen auktion, så att det blir mindre risk för skattemygel.

Men, för övrigt, du talar inte mycket om skatter, utan mer om avgifter och försäkringar. För egen del vill jag försöka minska den kommunala skatten, och istället ser jag gärna en ökad statlig inkomstskatt (den är väldigt låg)

[Bo]

rediga personer att diskutera samhällsekonomi med här.

[Mikael Perman]

Hej Bo.

I dina inlägg, som är många och långa, så är det några punkter jag kan hålla med om, men i det stora hela är det ett totalt människoovärdigt system som du beskriver.

Jag skulle helt enkelt inte dra mig för att likna det du beskriver för en sorts fascism, där hela individens värde och kostnader består i hur värdefull den är för samhället som helhet.

Att lägga in ett antal meningar om människors värde i din text, förhindrar inte att systemet du förespråkar kommer att få helt andra konsekvenser, än just humanism.

För att ta ett endaste litet exempel, se på vilka effekter som man skulle få på försäkringspremierna för den person, som tex har en ärftlig sjukdom som medför ökad sjukfrånvaro.

Och ett annat exempel, hur skulle premierna för "förväntad brottslighet" bedömmas?

Även din uppfattning om att utbildning skulle vara en förutsättning för fullt medborgarskap, är fascistoid.


Mikael Perman.

[Bo]

I försöken att distansera oss från andra världskrigets fasor och de tankemönster som ledde fram dit, har vi retirerat till ohållbara positioner.

Men du underkänner mina problemlösningar på felaktiga grunder. Liksom lagen kom före evangeliet och evangeliet inte upphäver lagen, kommer även under den ordning jag beskriver lagen först som fundament och sedan kommer den kristliga medkänslan och välviljan och rättar till det som kan ha blivit fel. - Såväl via skattefinansierade organ som genom enskilda intiativ.

Försäkring mot inkomstbortfall när man är hemma från jobbet, tror jag inte på. För att slippa snyltare kommer det alltid att löna sig bättre att välja individuella trygghetskapital. - Om man inte tvingas in i ett försäkringssystem. Med tvång kommer kontrollen aldrig att bli effektiv utan kränkande insyn och ingrepp i privatlivet och försäkringskostnaden kommer dessutom att fungera som och upplevas som en skatt.

Hur man räknar ut en individs brottsbenägenhet blir ju försäkringsbolagens problem. De som räknar mest fel konkurreras ut av dem som räknar bäst.

Myndig blir man nu i regel genom att ha levt ett bestämt antal år med undantag från vissa som aldrig blir myndiga för att de anses förvirrade och ställs under förmyndare. Min lösning är inte grymmare men mindre godtycklig.

[Mikael Perman]

Hej Bo.
Låt oss koncentrera oss på ett enda inlägg...

Jag citerar dig:
-"Obligatorisk individuell försäkring mot att begå brott som lastar brottslighetens totala kostnader på de dömda förbrytarnas försäkringsbolag. Dessa täcker sina kostnader via försäkringspremierna, vars nivå alltså beror på riskbilden för individen."
Slut citat.

Förutom att inlägget är oklart med syftningar, så får jag anta att jag förstått det. Vilket betyder att brottsförsäkringens premie är i stort sett lika med noll, INNAN man begått något brott.

EFTER man begått brott, däremot, så ökar premien, i förhållande till vad det individuella brottet man begått kostar på olika sätt.

Nåväl, om det är en förstagångsförbrytare, som åker fast den första gången den begår ett brott, och den har en arbetsgivare, så kanske det skulle kunna fungera.

Men vad händer med den förhärdade vanebrottslingen? Eller den som har "tur" och begår ett större antal brott innan den åker fast?

Kan man gå till dennes arbetsgivare, och kräva utmätning på lönen, för att den förhärdade brottslingen inte betalt sin skyhöga premie?

Men vakna, snälla du!
Hur många vanetjyvar tror du har en arbetsgivare, och överhuvudtaget har en ekonomi, där man kan utmäta försäkringspremier?!

Själva saken med den grova kriminaliteten, ÄR just att de har en ekonomi som är helt dold och icke åtkomlig för det normala samhället, utan enbart, med stort besvär för samhällets maktmedel.

För dessa brottslingar fungerar inte ditt system, lika lite som något annat sådant system, tex det vi redan har med möjlighet att utmäta lön för skulder, tex till brottsoffer.

XXXXX

Men säg för ett ögonblick att systemet är infört, och man haffar en brottsling, som kommer att få en skuld i sin försäkring, som medför en sjutusen kronor i månaden i premie.

Hur kan försäkringsbolaget få tillgång till dessa uppgifter? Jo självklart enbart om försäkringsbolaget har tillgång till ALLA brottsregister och sociala register, dvs du är tvingad att göra affärer med ett bolag, som vet ALLT om dig.

Inte nog med det, inget bolag kommer att vilja ta emot dig som ny kund, utan du är tvingad i praktiken att stanna kvar med det bolaget du är ansluten till.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Men när jag läser ditt inlägg är jag inte heller säker på att du egentligen menar att försäkringspremien ska ENBART bero på de brott du begått och DÖMTS för.

För hur kan man dömmas för, jag citerar:
-"en hotfull och hänsynslös attityd"
Slut citat.

Det är ju inget brott som man kan dömmas för, så där normalt. Så ditt förslag kanske inbegriper andra sätt att utröna en persons "brottsbenägenhet". Jag skulle gärna vilja veta hur det utrönandet skulle ske!

Och kanske menar du att försäkringsbolagen redan i FÖRVÄG ska kunna göra premiejusteringar för tex skolbarn som skolkar i skolan?!

Slutligen förstår jag inte alls (eller hoppas att jag inte förstår) när du skriver:
-"De som ändå framhärdar i en sådan livsstil, kommer inte att ha råd med sina försäkringar och måste söka sig till bevakade enklaver för att stå under lagens skydd eller söka sig till ett land med likasinnade."
Slut citat.

Varför skulle de behöva söka sig till speciella enklaver? Och hur skulle de enklaverna fungera?

Jag ser inget övrigt om att ditt samhällsbygge i teorin, är beroende av speciella enklaver, men så är det tydligen.

Så berätta mer om enklaverna!

XXXX

Att brottslingar skulle söka sig till ett land med likasinnade, är intressant. Var ligger det landet? Vilket land är det? Förutom detta, ska vi exportera våra kriminella för andra länder att ta hand om?

Mikael Perman.

 

[Bo]

är ett av en fungerande ekonomis fundament. Det är bara därigenom man överallt får de rätta incitamenten för resurshushållning.

Efter att ha insett att det krävs försäkringar för att få kostnadstäckning för diverse miljöbrott, för trafikskadeoffer, för sjöolyckor, fyrverkerifabriksexplosioner och diskoteksbränder, insåg jag också att brottslighetens kostnader kunde täckas på samma sätt.

Diskotekskatastrofer beror på blockerade nödutgångar, olämpliga lokaler med trånga och långa reträttvägar, slapp och okunnig personal och brandfarlig inredning. Med obligatioriska försäkringar kommer någon alltid att ha tillräckliga ekonomiska incitament för att hålla koll. Detta drabbar ju bara dem som inte kan leva utan att bedriva slapp och ansvarslös hantering. - Men det är ju lika lätt att göra allting rätt.

Kriminalitet börjar redan i späd ålder med att odla en slapp, destruktiv och hänsynslös attityd och bära sig illa åt mot sina medmänniskor. Med obligatorisk brottsförsäkring kommer det att finnas starka ekonomiska incitament för såväl föräldrar som försäkringsbolag att hålla koll så att ingen spårar ur. - Man stämmer i bäcken och inte i ån.

I ett samhälle med resurser över, finns det även utrymme för återanpassning av redan utflippade i den mån någon bedömer att det finns hopp om sådan. - Skulle resurserna göra ännu bättre nytta för något annat ändamål, drabbar det ingen oskyldig.

Den kriminalitet som är ett stort problem i dag är importerad och kan exporteras på nytt med gott samvete. Metoden kan vara att köpa tillbaka förhastat utpytsade medborgarskap mot enkel flygresa till ursprungsland.

Enklaver för asociala har vi ju redan där tillvaron blir alltmera osäker för redigt folk och polisen snart inte vågar sig in. - Det man ser i utvecklingens riktning är ett fortskridande förfall, elektrifierade stängsel, passersedlar för folk som skall till jobbet och till slut ingen som betalar för el och värme.

[Mikael Perman]

Hej Bo.
När du påstår, jag citerar:
-"Att varje verksamhet betalar sina kostnader är ett av en fungerande ekonomis fundament."
Slut citat.

När du påstår detta, är du ute och cyklar.
Det finns två anledningar att ha ett organiserat samhälle. Det ena är att skydda de som behöver skydd, det andra är att samsas kring projekt som behöver gemensamma resurser.
I detta är ekonomi inget egenvärde i sig, eller har något högre värde i sig, utan ska underordnas som enbart ett hjälpmedel.

För hur är det med barn? Kan de betala sina egna kostnader? Hur är det med gamla? Kan de betala sina egna kostnader? Självklart inte, de är beroende av att andra betalar deras kostnader. Och åtminstonde barnen har inte hunnit skaffa sig en pensionsförsäkring.

Och hur är det med de som inte av egen kraft kan skaffa en pensions- eller sjukförsäkring? Kan de betala sina egna kostnader?

Hur det sedan löses rent praktiskt att skydda de svaga, beror ju på tid och kultur, men det har alltid funnits som ett fundament i samhället. I äldre tider i Skandinavien tex genom generationsboende/storfamilj. Ännu längre tillbaka genom ätten och ättens ansvar.

XXXXXXXXXXX

För övrigt har du inte svarat med någon form av substans, på mitt förra inlägg, utan bara en massa "fluff".

Mikael Perman.

[Bo]

"Det finns två anledningar att ha ett organiserat samhälle. Det ena är att skydda de som behöver skydd, det andra är att samsas kring projekt som behöver gemensamma resurser."

Du glömmer själva fundamentet: Att upprätthålla en rättsordning. I rättsordning inbegrips marknadsekonomi som vilar på samma princip som rättsordningen: Att man skall betala vad det kostar.

Statskonst är sedan att maximera förutsättningarna för en människovärdig tillvaro utan att sabotera ekonomin.

Ekonomin är inget hjälpmedel för politiska strävanden lika lite som rättsordningen är det.

[Pirum]

Men om alla ska betala vad det kostar så är det väl lika bra att strunta i försäkringslösningar? Lägga allt på individen? Och kan individen inte betala, ja, då får denne individ försöka arbeta av sin skuld?