te i plastpåse?

[Frances]

Ja, vad tycker ni om det? Köpte te-påsar här om dagen.. och dom rackarna var visst gjorda av plast...

[Storlyckans Anna]

Iiisch

[Norna]

Jag har också sett dom! Men är det verkligen plast?!!  Jamenar, vatten måste ju "gå igenom" dom och det gör det väl inte om det är plast... Men ÄR det plast är det ju förstås inte bra...

[Inkka]

Vadär det för sort? Detta vill man ju inte vara med om...

[Frances]

Lipton, pyramider.. Har köpt sånna en gång för länge sen..men då var dom pappers.. Typ polyester eller nåt tror jag det är..Ska författa ett brev till Lipton och fråga tänkte jag. Inte ett ord står det på förpackningen vad jag kan se vad det är, och lämpligt nog finns det inga mail-adresser heller på hemsidan. Men jag måste ju fråga.......................

Men jag måset säga att jag blev lite snopen

[Jullan]

Jag vet!!! Det jättegoda Lipton Gold (eller vad det nu heter) finns bara i påste-variant och bara i sån där nylonstrumpe-påse. Vad är egentligen meningen med det?

Maila gärna o fråga, hälsa från mej med! De har definitivt förlorat en konsument i mig där, hade gärna haft just det (Gold) teet hemma om det inte varit i nylonpåse. Det går ju inte att kompostera en sån.

[Lycka]

Lös te är bäst tycker jag.

[Skågedalen]

Köper också alltid löste men saknar lite i sortimentet.. Rött te tillexempel har inte min butk alls.. Finns dock som påse men det var inte så roligt tyckte jag...

[Lycka]

Var ute och fikade förra lördagen.
Provade rabarber med grädde + ngt annat i.
Tyckte att det var såååå gott.
Glömde att fråga var det kan köpas.

[Varg-älva]

Lös te är nog bäst, fast där gäller det också att läsa innehållet. Speciellt om man inte vill sätta i sig en massa tillsatsämnen som aromer.

Själv trodde jag att jag gillade earl grey te. Det vill säga ända tills jag läste noggrannare. Det som ska vara bergamott, är bara en massa aromer, och när jag försöker leva utan konstiga tillsatser så vill jag inte ha det mer. Därför vill jag veta vad riktigt earl-grey-te smakar. Problemet är sen att hitta löst te med äkta bergamott. Det enda jag har hittat är ett rättvisemärkt te med naturlig bergamott-olja. Men det är färdigt förpackat i tepåsar, tepåsarna i små papperskuvert och kuverten i en låda... En massa extra förpackningsmaterial som jag inte vill ha!

Tur att jag dricker en hel del av självplockade örter....

[Talo]

Tänkte själv på detta med tillsatser i morse när jag öppnade en påse löste och det riktigt luktade parfymerat 

Kör mest med grönt eller rött te men kände mig sugen på andra smaker. Tycker att det är svårt att hitta bra te numera, det fanns större variation i mataffären bara för några år sedan. Måste ta till vara vinbärsblad (det som finns i affären är parfymerat) och annat nästa år.

Kanske någon har bra tips på te man kan göra själv

[Storlyckans Anna]

Varg-älva: kan man kanske smaksätta ett svart thé med bergamottolja själv?

För övrigt anser jag att påse är en skymf mot denna ädla dryck .

[Lycka]

Bekvämligheten.
På jobbet kör jag med påste för enkelhetens skull.
Man är i minoritet då man inte dricker kaffe.
Inte glöms kaffet bort på möten och dyligt,
men oj javisst ja du dricker ju inte kaffe.
Brukar ha örte med mig i fickan

[Storlyckans Anna]

Örtthé är väl det område då påse kan ursäktas . En del blandningar är stört omöjliga att hitta i lös form.
(har lärt mig dricka kaffe när jag inte är hemma - de kallar mig thésnobb )

[Varg-älva]

Talo: Du kan pröva att göra te av alla ätliga växter, fast de med medicinska egenskaper ska man inte dricka i för långa perioder. Själv har jag hemma (självtorkat) björk, rönn. blåbärsblad, älgört, mynta, humle, kamomill, hallonblad. Mitt försök att fermentera (heter det så?) rallarros misslyckades. Jag glömde bort burken

StorlyckansAnna: Det där med att själv smaksätta låter inte så dumt! Bergamotten ar ju en citrusfrukt, och jag borde ha kvar hemma torkade skal av eko-apelsiner... dem har jag använt tillsammans med malva och kryddor till jul-te. Hmm... det verkar som om det skulle bli te-dags 

(ligger i sängen och skriver och har vissa problem

[Skytten]

Första gången jag såg en tepåse av plastnät, var redan på slutet av sextiotalet, det var cooperationen som sålde det under märket Cirkelte.

På den tiden var alla fik mer eller mindre avskaffade (de har som väl är kommit tillbaka, och ett överlevde  oförändrat i Tågarp) och när jag skulle ha en kopp te i ett Domusvaruhus, fanns där en igenkalkad kanna med ljummigt vatten och denna förskräckliga påse, som färgade vattnet pissgult, och ville man ha smak fick man nöja sig med att  lägga i lite mjölk och socker.

Te får man köpa löst i välsorterade affärer, kilopriset är högt, men te är så drygt att det i varje fall inte kostar mer än kaffe per kopp.

Det enda jag saknar av sextiotalets vurm för dåvarande Kina, är de butiker som vänskapsföreningen saluförde te i, det fanns mycket speciella sorter som man inte kan få tag på här nu.
Det smakade lite av öppet dike och dy, med stora blad, och man kände sig lite gladare efter en kopp.

[Skågedalen]

Bekvämligheten.
På jobbet kör jag med påste för enkelhetens skull.
Man är i minoritet då man inte dricker kaffe.
Inte glöms kaffet bort på möten och dyligt,
men oj javisst ja du dricker ju inte kaffe.
Brukar ha örte med mig i fickan

Hehe vi har en tekniker som kommer till vårat jobb titt som tätt... vi har alltid te men det plockas inte alltid fram där.. Dock så har han alltid en te-påse i bröstfickan med sig.. hehe.. då är det alltid lämpligt

[Vildrosen.]

Har oxå råkat köpa the av Lipton. Köpte ett rött the som visade sig ligga i plats/nylon påsar. Då jag dessutom läste på förpackningen så innehöll det RÖDA thet mer svart the än rött (för mig att det var 60% + 40%)  Sedan har jag inte köpt det thet igen.

Jag brukar köpa lösthe i thebutik i stan. De har svart, grönt och rött the OCH de säljer kvalitets choklad  . På jobbet är jag som andra ganska ensam att dricka the så där blir det i påse, tyvärr. Men det är enklare så
 

[Kimma]

Första gången jag såg en tepåse av plastnät, var redan på slutet av sextiotalet, det var cooperationen som sålde det under märket Cirkelte.

På den tiden var alla fik mer eller mindre avskaffade (de har som väl är kommit tillbaka, och ett överlevde  oförändrat i Tågarp) och när jag skulle ha en kopp te i ett Domusvaruhus, fanns där en igenkalkad kanna med ljummigt vatten och denna förskräckliga påse, som färgade vattnet pissgult, och ville man ha smak fick man nöja sig med att  lägga i lite mjölk och socker.

Te får man köpa löst i välsorterade affärer, kilopriset är högt, men te är så drygt att det i varje fall inte kostar mer än kaffe per kopp.

Det enda jag saknar av sextiotalets vurm för dåvarande Kina, är de butiker som vänskapsföreningen saluförde te i, det fanns mycket speciella sorter som man inte kan få tag på här nu.
Det smakade lite av öppet dike och dy, med stora blad, och man kände sig lite gladare efter en kopp.

Och de sålde världens godaste flätor, pappa brukar handla sitt fikabröd där än

Från att ha varit en enveten theemotståndare har jag nu insett njutningen för både sinne och mage att thee är mkt bättre än kaffe. Och gott..men då ska det vara lösthee, jag fixar inte påsar med papperssmak 

[Skytten]

plastpåsen bryts inte ner i maskkomposten, så löste är bäst i alla led.