energi innehåll ved

[Lugnebergagård]

Nu påtalade du en viktig aspekt.
Man räknar volym för att det är lättast.
Det funkar väldigt bra när man sysslar med en typ av ved men då fort man börjar blanda så förändras förutsättningarna vilket gör att man börjar syssla med gissningar.

Vilket gör vikt betydligt mer sant.

Jo... Volym är ju det sätt ved handlas på men det är ju rena rama vilda västen.

Hur mycket energi är det i en kubik stjälpt ved?

Av min erfarenhet så är det väldigt olika... Beroende på träslag. Längd på vedträna. Hur grovt eller fint du klyver dem.

Mer rättvisande hade varit att sälja veden per viktenhet med korrigering via fukthalten.

[fri]

Så dyrbart det vore att väga veden, ska säljaren hålla med krönt våg eller ska köparen ha med våg och väga sin släpkärra före och efter lastning? Jag saknar som sagt lastmaskin med våg men välkomnar självklart köpare som medför våg och betalar per kilo eller ton. Säljer man till industrin får man betalt per m3 och mätningen sköts oftast av en oberoende part som köparen ordnar och bereder plats för, det går självklart att applicera även på bränvedshandel om nån vill betala kostnaden.

Jag kan absolut packa ved i påse, säck eller kartong och väga den på badrumsvåg, uppskattar den extra tidsåtgången till en minut per förp och tänker att då blir varje förpackning minst en femma dyrare, för en tia kan jag kanske fixa printad ettiket med vikt, träslag och fukthalt i procent med en decimal men då tycker jag själv att veden börjar bli dyr.

Köper man ved och fyller kärran och mäter den gemensamt om man inte vet vad den rymmer (2,6x1,3x 0,3m stuket jäms med lämmarna är är vanligt, jag får det till 1014liter och kan därför veta att om man tippat på en kubik stjälpt ved  och det är fult är där en kubik. Vill man ha travat får man oftast lasta själv och  då får den som travar nogrant på betydligt mer ved, jag uppskattar att det  handlar om mer än 50% extra jämfört med stjälpt. Om kärran är hyrd och betalas per timme eller den som lastar inte har oändligt med tid eller vill ha nån form av timpenning har jag svårt att se nån ekonomi ens att trava veden på en släpkärra.

Om man hugger meterved rå i skogen som traditionellt i Götaland och travar 1x1x1,1m så vet man ju både som säljare och köpare att det finns 10%krympmån när veden torkar och som köpare är det ju bara att kontrollmäta  med metestocken eller vilket måttband eller laser man önskar. Hur den travade meterveden skulle vägas har jag inte någon lösning på men om du vill köpa ved, väga och betala per kilo så är det helt ok med mig.

Om man stannar på macken och köper en påse ved förvaras den ofta utomhus, även om den som tillverkat/packat veden skulle vägt och märkt varje förpackning så kan ju vedensfukthalt och därmed vikt variera, en blöt regnig höst blir det nog fler gram ved och om den ligger gynnsamt under tak och sol och vind når den kan den istället lätta något efter förpackningsdagen, hur ska sådana vikt skillnader hanteras?

Varför inte hålla sig till volym? Liter, kubikmeter, famn, kubik fot, kast, cord, eller vad som är brukligt på orten, bara köparen fattar vad det är han köper och betalar tillräckligt så att säljaren vill släppa varan, blir vägande och mätande för dyrbart eller komplicerat avstår skogsägaren. Han(för de flesta 300 000 skogsägarna är män) kan ofta elda veden själv, sälja massaved på export och få dubbelt betalt mot förra året och avverkar man inte står träden utmärkt bra i skogen och växer varenda år😉

[Skogsvilde]

Så dyrbart det vore att väga veden, ska säljaren hålla med krönt våg eller ska köparen ha med våg och väga sin släpkärra före och efter lastning? Jag saknar som sagt lastmaskin med våg men välkomnar självklart köpare som medför våg och betalar per kilo eller ton. Säljer man till industrin får man betalt per m3 och mätningen sköts oftast av en oberoende part som köparen ordnar och bereder plats för, det går självklart att applicera även på bränvedshandel om nån vill betala kostnaden.

Jag kan absolut packa ved i påse, säck eller kartong och väga den på badrumsvåg, uppskattar den extra tidsåtgången till en minut per förp och tänker att då blir varje förpackning minst en femma dyrare, för en tia kan jag kanske fixa printad ettiket med vikt, träslag och fukthalt i procent med en decimal men då tycker jag själv att veden börjar bli dyr.

Köper man ved och fyller kärran och mäter den gemensamt om man inte vet vad den rymmer (2,6x1,3x 0,3m stuket jäms med lämmarna är är vanligt, jag får det till 1014liter och kan därför veta att om man tippat på en kubik stjälpt ved  och det är fult är där en kubik. Vill man ha travat får man oftast lasta själv och  då får den som travar nogrant på betydligt mer ved, jag uppskattar att det  handlar om mer än 50% extra jämfört med stjälpt. Om kärran är hyrd och betalas per timme eller den som lastar inte har oändligt med tid eller vill ha nån form av timpenning har jag svårt att se nån ekonomi ens att trava veden på en släpkärra.

Om man hugger meterved rå i skogen som traditionellt i Götaland och travar 1x1x1,1m så vet man ju både som säljare och köpare att det finns 10%krympmån när veden torkar och som köpare är det ju bara att kontrollmäta  med metestocken eller vilket måttband eller laser man önskar. Hur den travade meterveden skulle vägas har jag inte någon lösning på men om du vill köpa ved, väga och betala per kilo så är det helt ok med mig.

Om man stannar på macken och köper en påse ved förvaras den ofta utomhus, även om den som tillverkat/packat veden skulle vägt och märkt varje förpackning så kan ju vedensfukthalt och därmed vikt variera, en blöt regnig höst blir det nog fler gram ved och om den ligger gynnsamt under tak och sol och vind når den kan den istället lätta något efter förpackningsdagen, hur ska sådana vikt skillnader hanteras?

Varför inte hålla sig till volym? Liter, kubikmeter, famn, kubik fot, kast, cord, eller vad som är brukligt på orten, bara köparen fattar vad det är han köper och betalar tillräckligt så att säljaren vill släppa varan, blir vägande och mätande för dyrbart eller komplicerat avstår skogsägaren. Han(för de flesta 300 000 skogsägarna är män) kan ofta elda veden själv, sälja massaved på export och få dubbelt betalt mot förra året och avverkar man inte står träden utmärkt bra i skogen och växer varenda år[emoji6]

Du har alla argument för varför man ska jobba på volym.
Ska man vara helt ärlig är det säljarens marknad.

Men nu är det som det är och något som hela marknaden har accepterat. Nåja större delen av marknad.

[fri]

Vi har pratat ved förut 'vilden' samma villkor kan gälla nu om ni behöver ved.

Skulle du vilja komma väga och köpa går det också bra, jag tror jag kan kika på sånt arbete i timmar utan att bli svettig, skulle vara intressant att se hur nån löser vägningen praktiskt och om jag nickar till lite medans du väger och räknar gör det väl inget då veden är  torr och mätt och du är väl ärlig och noggrann även vid vägning?

Säljer jag GROT eller bränsleved kan jag få betalt per ton, köparen ordnar vägning.

[Skogsvilde]

Vi har pratat ved förut 'vilden' samma villkor kan gälla nu om ni behöver ved.

Skulle du vilja komma väga och köpa går det också bra, jag tror jag kan kika på sånt arbete i timmar utan att bli svettig, skulle vara intressant att se hur nån löser vägningen praktiskt och om jag nickar till lite medans du väger och räknar gör det väl inget då veden är  torr och mätt och du är väl ärlig och noggrann även vid vägning?

Säljer jag GROT eller bränsleved kan jag få betalt per ton, köparen ordnar vägning.

Gapflabbar....   

Problemet är att vi diskuterar ved och dess marknad...
Och du som säljare är inte intresserad att lägga mer jobb än nödvändigt för att kränga omväg din produkt till högsta möjliga pris.

Och kunden vill få så mycket som möjligt för sina välskattade slantar...

[Ett svart får]

Vi har pratat ved förut 'vilden' samma villkor kan gälla nu om ni behöver ved.

Skulle du vilja komma väga och köpa går det också bra, jag tror jag kan kika på sånt arbete i timmar utan att bli svettig, skulle vara intressant att se hur nån löser vägningen praktiskt och om jag nickar till lite medans du väger och räknar gör det väl inget då veden är  torr och mätt och du är väl ärlig och noggrann även vid vägning?

Säljer jag GROT eller bränsleved kan jag få betalt per ton, köparen ordnar vägning.

Ungefär som när folk frågar om priset är för staplat eller stjälpt mått. Välj själv svarar jag då, om du nu vill stapla på släpkärran.

[fri]

Gapflabbar....   

Problemet är att vi diskuterar ved och dess marknad...
Och du som säljare är inte intresserad att lägga mer jobb än nödvändigt för att kränga omväg din produkt till högsta möjliga pris.

Och kunden vill få så mycket som möjligt för sina välskattade slantar...

Förutom att jag inte alltid måste ha "högsta möjliga pris" utan kan ge bort ved til den som behöver är det riktigt.

Eller som fåret skriver, det går bra att få lasta och stapla veden själv om så önskas😉

[Lugnebergagård]

Så dyrbart det vore att väga veden, ska säljaren hålla med krönt våg eller ska köparen ha med våg och väga sin släpkärra före och efter lastning? Jag saknar som sagt lastmaskin med våg men välkomnar självklart köpare som medför våg och betalar per kilo eller ton. Säljer man till industrin får man betalt per m3 och mätningen sköts oftast av en oberoende part som köparen ordnar och bereder plats för, det går självklart att applicera även på bränvedshandel om nån vill betala kostnaden.

Jag kan absolut packa ved i påse, säck eller kartong och väga den på badrumsvåg, uppskattar den extra tidsåtgången till en minut per förp och tänker att då blir varje förpackning minst en femma dyrare, för en tia kan jag kanske fixa printad ettiket med vikt, träslag och fukthalt i procent med en decimal men då tycker jag själv att veden börjar bli dyr.

Köper man ved och fyller kärran och mäter den gemensamt om man inte vet vad den rymmer (2,6x1,3x 0,3m stuket jäms med lämmarna är är vanligt, jag får det till 1014liter och kan därför veta att om man tippat på en kubik stjälpt ved  och det är fult är där en kubik. Vill man ha travat får man oftast lasta själv och  då får den som travar nogrant på betydligt mer ved, jag uppskattar att det  handlar om mer än 50% extra jämfört med stjälpt. Om kärran är hyrd och betalas per timme eller den som lastar inte har oändligt med tid eller vill ha nån form av timpenning har jag svårt att se nån ekonomi ens att trava veden på en släpkärra.

Om man hugger meterved rå i skogen som traditionellt i Götaland och travar 1x1x1,1m så vet man ju både som säljare och köpare att det finns 10%krympmån när veden torkar och som köpare är det ju bara att kontrollmäta  med metestocken eller vilket måttband eller laser man önskar. Hur den travade meterveden skulle vägas har jag inte någon lösning på men om du vill köpa ved, väga och betala per kilo så är det helt ok med mig.

Om man stannar på macken och köper en påse ved förvaras den ofta utomhus, även om den som tillverkat/packat veden skulle vägt och märkt varje förpackning så kan ju vedensfukthalt och därmed vikt variera, en blöt regnig höst blir det nog fler gram ved och om den ligger gynnsamt under tak och sol och vind når den kan den istället lätta något efter förpackningsdagen, hur ska sådana vikt skillnader hanteras?

Varför inte hålla sig till volym? Liter, kubikmeter, famn, kubik fot, kast, cord, eller vad som är brukligt på orten, bara köparen fattar vad det är han köper och betalar tillräckligt så att säljaren vill släppa varan, blir vägande och mätande för dyrbart eller komplicerat avstår skogsägaren. Han(för de flesta 300 000 skogsägarna är män) kan ofta elda veden själv, sälja massaved på export och få dubbelt betalt mot förra året och avverkar man inte står träden utmärkt bra i skogen och växer varenda år😉

Ja... Man måste nog vara lite uppfinningsrik och fokusera på lösningar och inte problemen för att lösa det.

Googlade lite, verkar som att det finns en del som börjat sälja veden i kg. Vilket är bättre för kunden. Då vet han på ett ungefär hur många kwh han får.

Mäter du varje lass med ved du säljer eller använder du dig av något färdigt känt mått?

De som sålde veden i kg verkade veta vad en full säck med ved vägde. De har säkert provvägt några säckar för att få ett bra snitt bara. Tror inte att varje säck verkligen vägde 420kg exakt.

[Lugnebergagård]

Du har alla argument för varför man ska jobba på volym.
Ska man vara helt ärlig är det säljarens marknad.

Men nu är det som det är och något som hela marknaden har accepterat. Nåja större delen av marknad.

Jag tillhör inte marknaden. Jag tar min ved ur egen skog. Säljer ingen ved heller.

Köparen/säljarens marknad går i vågor.

[fri]

Mäter du varje lass med ved du säljer eller använder du dig av något färdigt känt mått?

Jag har inte huggt nått för försäljning i år. När skogsstyrelsen valde att övertolka  Art och habitatdirektivet insåg jag att jag inte varken kunde eller ville hålla reda på varje fågel som finns på eller kan komma flygande till min fastighet.

Om jag skulle sälja ved mäter jag självklart om jag inte redan vet mängden eller vad transportmedlet rymmer.  Rymmer släpet 2,5m3 behöver det inte mätas varje gång och om den lilla svindyra papperspåsen är märkt med 10liter eller nätsäcken 40 liter så behöver den inte mätas utan bara fyllas med ved.

[Lugnebergagård]

Jag har inte huggt nått för försäljning i år. När skogsstyrelsen valde att övertolka  Art och habitatdirektivet insåg jag att jag inte varken kunde eller ville hålla reda på varje fågel som finns på eller kan komma flygande till min fastighet.

Om jag skulle sälja ved mäter jag självklart om jag inte redan vet mängden eller vad transportmedlet rymmer.  Rymmer släpet 2,5m3 behöver det inte mätas varje gång och om den lilla svindyra papperspåsen är märkt med 10liter eller nätsäcken 40 liter så behöver den inte mätas utan bara fyllas med ved.

Hmm... Inte tänkt på den saken. Mellanskog gallrade åt mig när de höll på med ett angränsande skifte till mitt. Ingen aning hur de löste den saken?

Är väl enkelt. Gå ut och fyll i några fåglar. Hur i hela friden kollar de en sådan sak?

Om du vill kan jag göra det åt dig! Kommer du snart ha Sveriges ornitologiska förening hemma på besök för att leta efter:
Ormörn, Svartvingad glada, prärietrana, kaspisk pipare och stensvala.

[fri]

Är väl enkelt. Gå ut och fyll i några fåglar. Hur i hela friden kollar de en sådan sak?

Om det funnes fågel hade jag varit tvungen att ta hänsyn till den (fridlyst) och alltså inte kunnat bedriva skogsbruk.

Fångst av kramsfågel eller jakt på tex tjäder eller orre hade däremot gått bra, det var inte fåglarna man ville skydda.


I dag är det så milt att det nog räcker att elda lite ribbved eller klen ytved.

[borsdorfer]

De kemiska byggstenarna i trä är ju ungefär densamma oavsett trädart. Så det Torbjörn sa stämmer säkert rätt bra.

HELT FEL
Halterna av lignin och kåda(harts, kolofonium) varierar mycket mellan olika träslag.
Och faktiskt även mellan olika växtplatser. En tall från Norrland har högre värmevärde, jämfört med en tall från Skåne.

[von tratt]

Jag tror inte att det är helt fel. Variationen mellan och inom trädslag verkar hålla sig under typ 5%.

[Ett svart får]

HELT FEL
Halterna av lignin och kåda(harts, kolofonium) varierar mycket mellan olika träslag.
Och faktiskt även mellan olika växtplatser. En tall från Norrland har högre värmevärde, jämfört med en tall från Skåne.

En tall som växt på hällmark i Skåne, om sådan finns, eller av annan anledning växt långsamt borde vara i princip likvärdig med en norrländsk.

[borsdorfer]

En tall som växt på hällmark i Skåne, om sådan finns, eller av annan anledning växt långsamt borde vara i princip likvärdig med en norrländsk.

Det är många saker som inverkar; solstrålning, temperatur, växtperiodens längd, nederbörd, samt näringsinnehåll i marken.

[Lugnebergagård]

HELT FEL
Halterna av lignin och kåda(harts, kolofonium) varierar mycket mellan olika träslag.
Och faktiskt även mellan olika växtplatser. En tall från Norrland har högre värmevärde, jämfört med en tall från Skåne.

HELT RÄTT

Här är min källa! Vart är källan på ditt påstående?

Citat:
"Räknat per kilo torrvikt varierar energiinnehållet mycket lite mellan trädslag och olika delar av trädet, undantaget björknäver."
https://sakerskog.se/praktika-info/vedpraktiska/

Fanns en till källa, men han var omständlig i sin redogörelse. Påminner mig om någon här inne även om han är bra också!

Citat:
"Värmevärdet skiljer sig mellan olika trädslag och mellan trädets olika delar bl.a. beroende på att halterna av fetter, kåda och hartser (s.k. extraktivämnen) kan variera. Skillnaderna i värmevärde per torr viktenhet är dock relativt små mellan olika träddelar vid samma fukthalt, med undantag av björknäver som har ett jämförelsevis mycket högt värmevärde"
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:522819/fulltext01.pdf

[Själv är bäste dräng]

Ja, det är knappast troligt att någon samlar de kådrika delarna för sig och säljer ett ton av dem till en en köpare av brännved. Det är en ytterst liten del av t ex en tall som har mycket kåda.

[fri]

Ja, det är knappast troligt att någon samlar de kådrika delarna för sig och säljer ett ton av dem till en en köpare av brännved. Det är en ytterst liten del av t ex en tall som har mycket kåda.

fetvedensvanner.com pysslar med vad jag kallar tyre och som i andra landsändar benämns 'gadd' dvs kådrikt virke av tall. Du kan nog få köpa ett ton om du är stadd vid kassa;)

[Ett svart får]

Tallar som växer på hällmark häromkring är ofta så fulla med kåda och terpentin att man inte kan ha veden inne för den luktar så starkt. Mycket tätvuxen också. Antar att det är något sådant som de menar att norrländska tallar är.