Bevara örter + gödsla

[louise]

Måste gösla min "vall" för att få nåt hö men vill inte att blommor och örter försvinner. Är det möjligt, ska jag begränsa gödlsingen och hur isåfall eller är det fritt fram?

Anar att det en gång såddes vall men den är inte upplöjd på minst 20 år. Finns gott om kråkvicker, smörblomma och.. tja, sen kan jag inte fler,. Ja, klöver då.  Där är inget utrotninshotat som brukar finnas på ogödslade betesmarker. Den är liksom bara "mittemellan-unik."

[Filip Skräplund]

Det är bara att tuta på med gödslingen, såna där örter tar alltid över när de "bra" vallväxterna börjar tröttna.
Och smörblommor är inget bra foder, men dom är ju snygga.
Vill du ha nåt hö att tala om så är det bäst att anlägga ny vall.
Men då bör du träna lite plöjning först. 

[louise]

Njae.. jag har en annan åker där jag ska ha ny vall, å den här vill jag inte röra. Det är så ont om örtrika beten numer å min nisch är inte broilerfår.

Men, nya vallen kommer inte räcka helt å jag kommer altlid behöva den här också.

[bondelinda]

Ska du få örter t ex utrotningshotade att komma tillbaka så ska du inte gödsla!
Man ska succesivt "ta bort näringen" från jorden för att de "bra" örterna ska komma tillbaka.

Om du vill får du låna min bok om Kulturmiljöer i odlingslandskapet, där står hur man ska restaurera betesmarker och sköta ängen rätt.

Annars plöjer du upp för att få en bra produktiv vall, nu när du inte har några rara arter att ta hänsyn till.

[louise]

det har varit betesmark i säkert 20 år också, så jag har nog gett upp att det ska komma nåt utrotningshotat..

jag är ute efter smak på köttet, det är därför jag vill ha kvar de örter som finns. Det är inte för att bevara nåt utrotningshotat, utan för att få en unik smak på lammen.

[bondelinda]

det har varit betesmark i säkert 20 år också, så jag har nog gett upp att det ska komma nåt utrotningshotat..

jag är ute efter smak på köttet, det är därför jag vill ha kvar de örter som finns. Det är inte för att bevara nåt utrotningshotat, utan för att få en unik smak på lammen.

Vilka örter ger unik smak då? I såfall kanske det är lättare att plöja upp och så de arter man vill ha.

Men vill du bara ha kvar smörblommor och andra "ogräs" så är det inga problem att gödsla, de kommer inte försvinna 

[louise]

ja jag har funderat på det, att så vall med mycket örter i. kanske faktiskt är det bästa.

har inte stenkoll på vad som ger vilken smak, å i konsumentled handlar det mest om att framhäva varje gårds unika smak. I ostvärlden funkar det så, även om man gör samma ost så smakar den olika beroende på vilken mark kossan har gått. På så sätt får flera producenter plats på marknaden.

[Strajder]

ja jag har funderat på det, att så vall med mycket örter i. kanske faktiskt är det bästa.

Vi sådde slåttervall förra året med käringtand, humlelusern, pimpernell, kummin, svartkämpar, timotej, engelskt rajgräs, ängssvingel, ängsgröe och rödsvingel. Har stränga order att odla utan klöver!

[louise]

Till vilket djur är det då? Svårt att ta rådet om klöver om man i nte vet det...

[Strajder]

Till vilket djur är det då? Svårt att ta rådet om klöver om man i nte vet det...

Det är min fru som är nojjig när det gäller klöver till sina hästar. Nu fungerar käringtanden bra än så länge på vår nyanlagda vall. Om man vill ha litet roligare, örtrika blandningar ska man kanske inte gå till granngården/lantmännen för att köpa vallfrö. Jag köpte mitt från Olssons frö, deras katalog är faktiskt ganska lärorik. Enligt min granne (som är fårbonde) så var det tankar kring att vall med käringtand skulle göra att man inte skulle behöva avmaska fåren eftersom den innehåller tanniner. Nu visade det sig att det inte fungerade, dock är det ett proteinrikt foder om man slår det i rätt tid.

Att man använder klöver som kvävebindande är annars det vanligaste. Nackdelen är att det kan vara svårt att torka om man tar hö och den minskar efter några år (speciellt om man göder).

[bondelinda]

ja jag har funderat på det, att så vall med mycket örter i. kanske faktiskt är det bästa.

har inte stenkoll på vad som ger vilken smak, å i konsumentled handlar det mest om att framhäva varje gårds unika smak. I ostvärlden funkar det så, även om man gör samma ost så smakar den olika beroende på vilken mark kossan har gått. På så sätt får flera producenter plats på marknaden.

På kor och mjölk finns en hel lång lista på "ogräs" som gör att mjölken får en bismak... den listan är nog tänkt som "svarta listan" på örter man inte bör ha i sin vall. Men frågan är om kött lika lätt tar smak av vad djuren äter...? Kan ju vara intressant.

Får är väl änna riktiga finsmakare och äter det de gillar?

[louise]

Ja de äter ju örterna före gräset och spätt gräs före grovt. Det första mina kastar sig över är kråkvicker.

Himla intressant med svarta listan. Låter ju rimligt att vissa växter inte är bra, åtminstone om man vill mjölka fåret.

Jag missar ju alla kurser jämt och i vår gick det en här om vallodling för får. Om bara j**a Länstyrelsen kunde lära sig att en företagare lägger en årsbudget och en tre-årsplan när det gäller investeringar i tex kurser, inte en kaotisk månadsplan..

[bondelinda]

Ja de äter ju örterna före gräset och spätt gräs före grovt. Det första mina kastar sig över är kråkvicker.

Himla intressant med svarta listan. Låter ju rimligt att vissa växter inte är bra, åtminstone om man vill mjölka fåret.

Jag missar ju alla kurser jämt och i vår gick det en här om vallodling för får. Om bara j**a Länstyrelsen kunde lära sig att en företagare lägger en årsbudget och en tre-årsplan när det gäller investeringar i tex kurser, inte en kaotisk månadsplan..

Men kan man inte kolla kursutbudet i förväg då? Och få någon slags hint om kommande kurser?

Jag hann inte heller med några odlingskurser jag ville gå, men det hade inte hjälp om jag planerat ett år i förväg...

[louise]

Jag kanske har missat nån lista på kurser som ligger ute i förväg.. jag får tipsen på mejl och bara några i taget, så jag vet ju inte vad jag vågar satsa på om nästa mejl visar sig ha mycket viktigare kurser. Mank kan jugå nsätan alla, skitintressanta allihop.

[guba]

Om bara j**a Länstyrelsen kunde lära sig att en företagare lägger en årsbudget och en tre-årsplan när det gäller investeringar i tex kurser, inte en kaotisk månadsplan..

Jag går på de flesta kurser LST anordnar som har med häst, beten, vallodling, stengärdesgårdsbygge, gärdesgårdsbygge, lieslåtter, hamling, ängsskötsel mm mm att göra.
Här i Närke skickas det ut en broschyr med jämna mellanrum om vilka kurser som är på gång.

Men det bästa av allt med LST's kurser är ju att de är gratis så du slipper ha dem i åtanke när du gör din budget.

[louise]

kul för dig, i västra götaland är de ålagda att ta betalt. brukar kosta mellan 300 och 2000 spänn.

[guba]

kul för dig, i västra götaland är de ålagda att ta betalt. brukar kosta mellan 300 och 2000 spänn.

Kul för mig, ja tydligen .
Här har LST mängder av kurser varje månad, de har full täckning av kostnaderna för kurserna via EU medel, kaffe och smörgås brukar kosta en tjuga däremot.

Västra Götaland gick kanske inte med i EU

[louise]

nej kanske inte det;) Var på ett möte för.. kanske ett år sedan då de nämnde att de från då var tvungna att ta betalt, nåt de inte alls var glada för förstod man. Sen är det lite knepigt här, länet är ohyggligt stort så många av kurserna är det 10-15 mil att åka till, så går de bort för det ibland. Blir ju både kostnad för bensin och tar mycket tid.

[ulfg]

Jag tror får kan få olika smak på köttet beroende av vad de betar. Däremot är jag tveksam till att det kan styras ner till enskilda olika sorters örter på en vall. Naturbetesmarker med en flora av olika örter är naturligtvis en intressant sak för sig. Gammal sliten vall med mycket ogräs är dock inte riktigt samma sak. Salta strandängar inbillar jag mig kan ge en speciell smak till lammkött liksom skogsbete och ljunghed. Det är gott om utrymme här för fler analyser, erfarenheter och hypoteser. Jag tycker att mitt eget lammkött från gutar uppfödda på varierat natur- och skogsbete helt enkelt smakar mer än lammkött från intensivuppfödda vårlamm som gått på kraftfoder.  Men det är svårt att komma med konkreta bevis här. Som säljargument för att utveckla den egna gårdens varumärke skall det nog dock funka. Fårkött från 12-18 månaders får är för övrigt ännu bättre, med mer karaktär i köttet än från lamm. Fårfioler skall vara från sådana något äldre ungdjur.

[signe]

En gammal "sliten" vall kan med tiden visst bli riktigt artrik. Vi har några som passerat det tråkiga stadiet (20-30 år) och nu har mycket prästkragar, blåklockor, ängsklockor, röd-, skogs-, och brunklöver, ormrot, blåsuga, johannesört m.m. Jag tror att man kan gödsla dem till viss grad utan att dessa arter försvinner men så att de ger mer hö, om man nyttjar dem till slåtter. Men man får ju inte ge för mycket gödsel och speciellt inte för mycket med kväve. Förr gödslade man ofta ängar vid fäbodvallar med den gödsel djuren gav ifrån sig när de var inne i fähuset under nätterna. Dessa "vallar" var i regel självsådda och artrika trots gödslingen.