Lågenergilampor

[Tinkerbell]

Tänkte skaffa mig lågenergilampor till alla lampor i lägenheten jag snart ska flytta till och undrar vilka lampor man ska satsa på igentligen?

Du får ju 3st E27 11w lågenergilampor hos Jula och Ikea för ca 45kr. Hur är dessa lampor jämfört med en Osram longlife 11w förr 99kr eller annan kvalitetslampa?

Jag har kört med ikesas små E14 lågenergilampor tidigare men tyckte de gick sönder på löpande band men är de ändå mest ekonomiska i lägnden? E14 kostade nog 29kr/st på ikea och en Osram E14 99kr.

Jag kommer behöva både E14 och E27 lampor. Säkert 10 av varje sort.

[Wolverine]

Spara kvittot på lamporna om de går i sönder i förtid. Tyvärr har lågenergilamporna många gånger visat sig dyrare än vanliga glödlampor då de inte har den förmodade livslängden, precis som du skriver.
Du vet på ungefär hur många timmar per dag respektive lampa är tänd samt hur länge den använts, då är det lätt att räkna fram användingstiden. Sedan är deras lyskraft inte den bästa alltid.

Osram är nog medvetna om kvalitetsaspekterna, de kanske har garanti? I vilket fall som helst tror jag att Osram är mer mån om kunden eftersom deras pris är högre. Köper du deras lampor och sparar kvittot, lär du få tillbaka pengarna eller nya lampor om de inte håller måttet.

För de billigare alternativen är jag mer osäker, fråga återförsäljaren om vad de garanterar ifråga om livslängd. Det kanske står 5000 timmar på paketet, annars får du fråga.

Mvh jordlöpare

[Knasen]

Har räknat lite och hoppas jag har räknat någorlunda rätt.

Jag har utgått från Osrams 12årslampa och räknat på vad 10st lampors livslängd kostar i inköp och energiförbrukning.

Osram 12årslampa 99kr/st
10st 990kr

12000h brinntid

Kostnad
10 lampor x 12000h x 11W = 1320KWh Med ett kilowattpris på 1kr/KWh med alla skatter momser, nätavgifter och dyligt så blir kostnaden för 10 Osramlampor:
1320+990=2310kr


Lågenergilampa från Clas Ohlson 29kr/st
20st 580kr eftersom brinntiden på dem är hälften mot Osrams 12års lampa behövs de bytas en gång.

6000h brinntid

Energikostnad (budgetlågenergilampa)
10 lampor x 12000h x 11w = 1320KWh      
Totalkostnad:
1320+580=1900kr


Osram Classic 60W 10st 29kr
120st 348kr

1000h brinntid.

Energikostnad (Osram vanlig glödlampa)
10 lampor x 12000h x 60w = 7200KWh
Totalkostnad:
7200+348=7548kr


Edit: Osram 12års lampan har en brinntid på 15000h så mina beräkningar är fel. Men ett litet humm får man kanske iallafall

[Tinkerbell]

Jag hittade detta på osrams hemsida

DULUX® EL LONGLIFE har en livslängd på 15 000 timmar.
OSRAM ger 10 års garanti på DULUX® EL LONGLIFE vid icke kommersiell användning.

DULUX® EL ECONOMY har en livslängd på 8 000 timmar.
OSRAM ger 5 års garanti på DULUX® EL ECONOMY vid icke kommersiell användning.

Det låter ju mycket bra och klart ekonomiskt i lägnden  
Jag ska försöka kolla upp om Philips har något liknande.

[Archibald]

har då köpt olika former av lågwattslampor, men ingen har hållit särskilt länge. aldrig över ett år.
har de några användarinstruktioner, typ max 11h dygn eller så?

vad menas t.ex. med icke komersiell verksamhet?
borde ju fungera lika bra på en restaurang som hemma...

[sprithitler]

Ikeas billiga 11wattare har jag bytt några stycken, beroende på applikation så brukar de för mig hålla i  ca 2 år och mina lampor lyser mycket.
Har även en ikea 20 watts taklampa som jag haft i över tre år med väldigt flitig användning. Jag är mycket nöjd med alla dessa lampor, avseende såväl ljusstyrka som ljuskänsla och livslängd i relation till pris.

[Tinkerbell]

vad menas t.ex. med icke komersiell verksamhet?
borde ju fungera lika bra på en restaurang som hemma...

Bra fråga men antagligen har resturangen öppet mer än 3 timmar om dagen som Osram beräknar att lampan ska lysa om den ska hålla i 12år.
Men lampan kan ju lysa dygnet runt i en lägenhet med så det återstår att se vad dom tycker och tänker vid ett garantifall.

Jag kanske skulle ta och maila Osram och fråga lite om deras garantier? Ska man köpa lampor för 1500kr vill man ju vara säker på att få bra saker.

[Mikael Perman]

Hej.

Jag har använt lågenergilampor under drygt 15 år.

Jag har motsvarande erfarenheter vad gälelr livslängden på lågenergilampor som en del av er.

Min erfarenhet är att billiga lampor äd et si och så med livslängden på, en hel del går sönder rätt fort, såsom IKEA-s och Julas lampor.

Däremot är de lampor som jag köpt av mer etablerade märken sådana som hållit i drygt 15 år. Dit hör Philips och Luma. Alltså de allra första lamporna som jag köpte håller ännu.

Vad man ska tänka på med lågenergilampor, är att de är känsliga för transienter, dvs spänningsspikar på elnätet. Det kan förstöra dem i förtid. Så om man vet med sig att man har ett elnät med en hel del åska och störningar, ska man inte alls köpa billiga lågenergilampor, utan välja fabrikat som kan garantera transienttåligheten.

De lampor som jag har haft som hållit bra, har suttit en ca 5 år långt ute på landet, där transientsituationen ofta är värre än i stan eller samhällen.

Det kan också vara ide att fråga om transienttåligheten, och hur garantin gäller om det kommer åska/transienter. kanske friskriver de garantin vid transientskador?

Mikael Perman.

[Rizz]

På energilampor står det ju alltid att man inte får ha dimmer till. Vad kan hända om man inte har det?

[Mikael Perman]

Hej.
Så vitt jag förstår, går de sönder, utan att variera ljuset i stort sett något. Men jag har inte provat själv.

Mikael Perman

[Rizz]

Men om man bara har dimmern på max hela tiden. Tror aldrig jag använt den nån gång.

[PowerMizer]

Hej!

Jag har också funderat över detta och har kommit fram till att Osram's 15000h-lampor är vad vi ska köpa... Är less på att "ständigt" byta dom billiga 3/5-Wattarna i fönstren.

Har räknat på det i Excel, och det är nästan mest en fråga om irritationen att byta dom, för i kronor var det ganska jämnt.. Men glödljus är avsevärt dyrare än lågenergilampor.

Hej å hå!
/P

[Mikael Perman]

hej.
Jo att ha dimmern på max hela tiden, fungerar. DET har jag provat hos en glad kund, som hade så kopplat. men jag ville inte försöka knäcka hans lampor....

Risken är väl bara att man får dit något "klåfinger".

Mikael Perman.

[Grumphy]

De e nu många årsedan, tror det var i mitten av 80- talet som jag läste en studie om lysrör. Nu vet jag inte om man kan jämföra lysrör och de nya lysrörlamor som finns men iallafall.

Studien gick ut på att man med en frekvensomvandlare sänkte frekvensen efter det att man tänt röret och på de viset så sparade man både livslängd och energi utan att tappa nämvärt av ljuseffekten.

Detta kanske inte är något direkt för en enskild i en lägenhet utan kanske mera passar i indrustri samanhang där man snackar om hundratals lysrör, men möjligheten finns alltså.

Sen vill jag minnas att efter ca 1000 timmar så har ljus effekten nästan halverats, röret "brinner" 10 000 timmar men som sagt ljuseffekten man får ut och har nytta av minskar "snabbt", något man märker när man byter till ett nytt rör.

Men rent ekonomiskt så e ju röret förtfarande oslagbart i jämförelse men en dito glöd historia, kunde sedan någon kontruera bort drosseln så man slapp värmefölusten där så vorde de kalas...

Ett annat otyg man för in i samanhanget är magnetfälltet som bildas, jag har mätt upp nivåer på 6 micro Tesla, detta då alldeles intill, nu ska man ju veta att fälltet avtar väldigt fort med avståndet, men sitter man närmare än 0,5m och längre stunder (4-8t) kanske man ska fundera lite.....ett område som befinner sig väldigt i skymningslandet ännu.

[Mikael Perman]

Hej.
Att man skulle kunna spara energi i någon större omfattning genom att sänka frekvensen, är nytt för mig, vore intressant att få veta mer.

Nu är det inget i praktiken för mig, eftersom även vanliga lysrör flimrar för mig. Dt är otrevligt och störande med 100Hz-flimmer, och än mr otrevligt var det på äldre tåg, då det var 32 2/3 Hz flimmer. Fick helt enkelt spader på det.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

I princip så är ju både lysrör och energilampor av samma grundkonstruktion, men den praktiska skillnaderna är ju ändå stora, både vad gäller tändprincipen, men också vad gäller frekvens och drivning.

I princip så är ju alltid energilampor med mycket hög frekvens, det är detta som jag har förstått kan göra att de är så korta, och att effektiviteten blir så bra i omvandlaren. (För extremt höga frekvenser, så minskar ju effektiviteten igen.) I en elektronisk omvandlare så väljer man ju frekvens väldigt fritt, så jag skulle tro att man använder något som är tämligen optimalt. Men detta kan ju vara helt annorlunda på stora lysrör förstås.

Vanliga lysrör har ju länge haft en stor induktans (drossel)  för att kompensera för lysrörens starkt kapacitiva egenskaper. Så att effektfaktorn blir bättre.

Den borde ju också åstadkomma ett stort magnetfält, men jag vet inte hur det är med energilamporna. De har ju i och för sig högre frekvenser, som borde störa mer, men å andra sidan har de spolar av torioidtyp som håller magnetfälten på plats, och resistiva förlusterna mycket mindre.

Så i praktiken kan man se drosseln som ute ur leken i moderna ljusrörsarmaturer och i lågenergilampor.  Men det vore bra att läsa något om det.

Men som jag ser det själv, använder jag lågenergilampor i takarmaturer och punktbelysningar, inte i skrivbordslampor eller sänglampor som sitter alldeles ovanför huvudet.

Ja, både lågenergilampor och lysrör förlorar ljuseffekt med tiden. har dock en allmän känsla att det inte sker så fort med lågenergilampor av bra kvalite.

Om det inte finns sedan tidigare, borde ju livstidsmåttet innefatta just ljusutbytet också, säg att livstiden räknas så länge till man har tex 70% av ljusutbytet kvar. Men det kanske någon kan svara på, om det är så, typ.
 
Mikael Perman.

[Grumphy]

Hittade denna sidan http://www.bemi.se/founder/debate/lowelamp.html rätt intressant, någon som vet om det kan stämma ?!

[Richard]

En lampa ger också värme.
Därfor trorr jag att lågenergilampor har mindre effect än man tror.

[skräptanten]

En annan aspekt, som även tas upp i slutet av Grumphys länk (tyvärr med faktafel ang. återvinning), är den miljömässiga.
Lågenergilampor samt även lysrör, kompaktlysrör, högtrycksnatriumlampor (gatubelysning) och neonrör innehåller kvicksilver!
Många känner inte till detta, därför läggs en hel del av dessa lampor i dom vanliga soporna och hamnar, beroende på sortering i den aktuella kommunen, antingen på soptipp eller i en förbränningsanläggning. Dessa löper alltså en viss risk att läcka kvicksilver ut till naturen.
El-kretsen ( http://www.el-kretsen.se ) heter företaget som tar hand om återvinning av elektronik och ljuskällor, och dom samlar in i hela Sverige. Lysrör körs sedan exempelvis till Sakab i Kvarntorp, läs om ljuskällor http://www.sakab.se/default.asp?doc=behandling/hantering_av_ljuskaellor.html&id=25

Vanliga glödlampor innehåller inget kvicksilver, men däremot är sockeln gjord av bl.a. bly, dessa måste alltså också lämnas till återvinning.

[Mikael Perman]

Hej.
Jag läste igenom vad som står på länken till kritiken av lågenergilampornna. En del stämmer, men det mesta var rent svammel eller rent utav medveten desinformation. Det betyder dock inte att jag tycker att lågenergilampor är PERFEKTA. Det finns en del nackdelar med dem.

Först av allt, det viktigaste, lågenergilampor sparar verkligen energi och de sparar också råmaterial i övrigt i form av metaller, osv.

Jag har till exempel lågenergilampor som jag använt regelbundet, dagligen under långt mer än 15 år. Alltså, de fungerar fortfarande och ger fortfarande ett bra ljusutbyte. Hur länge de kommer att fungera vet jag alltså inte, men det är bara att konstatera att de skulle ha krävt en cirka 10 vanliga glödlampor under denna tid. Det är en enorm skillnad i förbrukade råmaterial.

XXXXX

Nummer två är att jag sparar el på dem, och de har alltså gått med ekonomisk och energimässig vinst. Exakt hur mycket är svårare att svara på, men jag har sett skillnad.

Det beror bland annat på att jag eldar med ved. Alltså jag tycker att det är ett fruktansvärt slöseri att värma ett hus med elektricitet. Vare sig sedan värmen kommer ifrån en elradiator på väggen, eller om den kommer från en glödlampa som alstrar värme. Jag vill alltså att uppvärmningen sköts med BIOMASSA, eller solpaneler.

För ved är billigare än el, uppvärmning med ved kostar ju ungefär 20-30% av vad motsvarande eluppvärmning kostar. Alltså sparar jag helt enkelt en massa pengar genom just att använda energilampor.

XXXXX

Men även den som använder enbart elvärme tjänar en del på att använda energilampor. Inte lika mycket, men ändå en hel del. Just på grund av att värmen från glödlampor är svår att utnyttja riktigt effektivt, beroende på något som man kallar hot-spot-effekt. (Vilket jag inte tänker gå in på här, inlägget blir nog långt ändå!)

Sedan finns det ju stora delar av året då man helt enkelt inte VILL ha uppvärmning, och då ger en normal glödlampa enbart OÖNSKAD spillvärme.

Summan av kardemumman blir ändå att den som har direktel tjänar på energilampor inomhus. Även om det inte är lika mycket som jag tjänar personligen, som sagt.

XXXXXX

Detta med att energilampor inte ska fungera vid låga temperaturer i utomhusbelysning, är rent svammel från artikelförfattaren. Det gällde som sagt för 15-20 år sedan, men det gäller inte idag. För moderna lågenergilampor tänder snabbare, tar kortare tid på sig att nå full ljusstyrka, samt de finns i fabrikat och varianter som fungerar utmärkt ner till -30 grader.

Sedan kan man kanske se det som att en lampa som enbart slår på en gång om dygnet under 5 minuter, medan jag hämtar ved i vedboden, ja där är det kanske poänglöst att använda en lågenergilampa. Där kan jag sätta in en vanlig glödlampa, för att den används så kort tid per dygn, och kostar trots allt lite pengar.

XXXXXXXXXXX

I ett framtida samhälle där många skapar sin el genom solceller, där är energilampor av något slag ett måste. Där är man extremt intresserad av att ha så låg effekt som möjligt och högsta möjliga verkningsgrad, ja där är vanliga glödlampor helt enkelt omöjliga.

XXXXXXXXX

Man ska inte se energilampor och lysrör som två skilda saker. Det är i princip samma sak, samma grundkonstruktion, bara att man lyckats förminska röret i energilampan, relativt ett vanligt lysrör.

Lysrör och lågenergilampor är alltså två komplemmeterande varianter av samma grundteknik, och där man använder den ena sorten där de passar, och den andra sorten på andra ställen.  Beroende på hur själva armaturen ser ut, som man behöver på just den platsen.

Att sätta lågenergilampor i motsats till lysrör är alltså fullständigt snurrigt, som sker i artikeln som hänvisades till.

Detta gäller än mer idag, då även lysrör börjar få elektroniska drivdon och inte vanliga gammaldags induktanser och tändrör. Alltså skillnaden mellan lysrör och lågenergilampor håller på att bli helt obefintlig.

XXXX

Finns det då nackdelar med energilampor?
Jovisst finns det det. De är en avancerad och känslig konstruktion. De kan gå sönder lättare än en glödlampa av till exempel "åska på elnätet".

De är inte heller den allra mest energieffektiva lösningen. Numera håller vi precis på att få ut fungerande LED-lampor i handeln för belysningsändamål. De är enklare konstruktioner, och de har högre verkningsgrad, om de utnyttjas på rätt sätt.

Men det är en helt ny teknik som sagt, som är väldigt dyr än så länge. Dessutom ger LED-lamporna fortfarande lite för blåvitt ljus för att alla ska tycka om det.

XXXXX

Åstadkommer energilampor mer elektriska eller magnetiska fält?

Tja det finns RISKEN att de gör det, men det är inte något man ska vara helt säker på. Här kan det skilja mycket mer mellan fabrikat och varianter. Man kan alltså inte uttala sig rent generellt.

Troligen stör en lågenergilampa mer än motsvarande glödlampa. För samma effekt. Men nu stör ju en lägre effekt mycket mindre än en hög effekt, så därför är faktiskt frågan om lågenergilampan stör mer än glödlampan, eftersom en lågenergilampa har kanske 30% av effekten. Det måste testas helt enkelt.

Skulle det visa sig vara ett problem, så går det dessutom att åtgärda ganska enkelt rent tekniskt.

Personligen tror jag att VERKLIG elallergi från elektriska och magnetiska fält är väldigt sällsynt. Även om jag tror att den finns.
Elallergi ser jag som att den existerar i tre skilda typer.

1. Andra psykiska problem, där man projicerar problemet på just elsystemet. Detta är vanligt.

2. Teknostress, dvs att man blir stressad av alla apparater, med alla ljud och lampor och all deras krav på uppmärksamhet. Detta är också vanligt.

3. Egentlig elallergi, där man verkligen påverkas av elektriska och magnetiska fält. Då talar jag inte om så starka fält så att det uppstår FYSISKA skador, tex under krafledningar. Det är en annan sak.

Jag talar om de fältstyrkor som finns i normala bostäder som elallergi. Detta är ovanligt, och vad det egentligen är har man inte klart för sig. De få rapporter som är seriösa rent vetenskapligt, och som påvisat någon form av påverkan, verkar peka mot att det är strikt individuellt.

Och varför det är så, vet ingen egentligen. Vad jag vet. Artikelförfattaren som det länkas till, bedömmer jag inte som trovärdig. (Jo jag har arbetat en del med just elsanering!)

Och då tror jag att andra produkter är de som är mer skadliga, som GSM-telefoner, TV-apparater och annan elektronik. Lampor, oberoende av typ, är en mindre störningskälla, FÖRUTOM just gamla lysrörskonstruktioner.

SKULLE man bli störd av den tämligen låga nivån från energilamporna, ja då tål man inte vanliga glödlampor heller, eller vanliga eldragningar heller. Då måste man elsanera hela huset.

XXXXXXXXXXXXXXXXX

En typ av störning är dock bra mycket mindre från lågenergilampor, än från glödlampor, och det är flimmer, både från elnätsvariationer och från själva elnätets växelström.

Glödlampor och vanliga lysrör med spolar och glimtändare, flimrar med dubbla elnätsfrekvensen, alltså 100Hz. Det ligger precis i övre delen av människans förmåga att uppfatta flimmer. Så en del kan se att dessa flimrar, och en del kan det inte. Troligen kan detta påverka undermedvetet hos en del människor.

Lågenergilampor och lysrör med elektroniska omvandlare flimrar också, men frekvensen ligger extremt mycket högre, vid en ca 20000 - 100000 Hz. Det är en flimmerfrekvens som ingen människa kan se vare sig direkt eller undermedvetet.

Jo jag vet detta, för jag ser personligen flimret från lysrör och vanliga glödlampor, speciellt i mitt indirekta synfält. Och det flimret ser jag inte från lågenergilamporna.

Alltså för mig personligen är ljust denna typ av elstörning LÄGRE med lågenergilampor än med tex glödlampor.

XXXXXXXXXX

Mikael Perman

[signe]

Jag har lagt märke till att hönsen blir stressade och börjar hacka på varandra när jag satt lågenergilampa i hönshuset. Jag har testat två ggr med några års mellanrum och vid båda tillfällena fick det denna följd. Så jag använder vanliga glödlampor numera. Är det någon annan som märkt detta? Kan höns uppfatta flimret mer än människor?