
Happ... sjuttioelfte gången nudå, men jag börjar vänja mig och det var ju länge sedan sist...
En av mina ungar var sjuk idag när jag kom ut. Den satt ihopkrupen i buren och var inte intresserad av någonting...
Jag tog upp den och tittade på den. Inga synliga fel. Ingen diarre.
Satte ner den på golvet och den välte liksom omkull, låg på sidan och "sprang" med huvudet bakdraget. Ingen balans alls... Varken åt eller drack. Ingen svullen mage, inte avmagrad...
Hon fick sig ett kli bakom örat och en puss av småtöserna sedan fick husse ta bort henne från lidandet. Så, åter igen har vi haft begravning... *puh*
En sak är iaf säker, jag börjar vänja mig, tidigare var det gråt och tandagnissel men nu kände jag mest att det var bättre att ta bort henne än att låta henne plågas till döds.
Så nu är det en unge kvar ur min första kull.
Hoppas att det inte är något som flera får för då blir jag galen. Har ju liksom gjort mig av med två vuxna nyligen.
Börjar eka tomt i kaninhuset...