Vad är det för fel på jorden

[Yngve-Frej]

Jag tycker jag är väldigt halvbra på odling, men i mina trädgårdsland växer nästan ingenting. Är det någon som vet vad som kan vara fel?

Med växer nästan ingenting menar jag att morötterna som bäst blir tjocka som piprensare.

Jorden är styv lera som djupgrävts och blivit lucker, dränerats, jag har gödslat med algomin, stallgödsel, gräsklipp, tillfört mullämnen, kompost och sand under 12 år. Odlingzonen är 5-6, men jag har gjort vindskydd och använt odlingsväv. Om jag tittar på signalväxter runtomkring så verkar det inte vara någon brist på de stora näringsämnena, inte heller på ph-värdet. Jag har provat att flytta om landen, jorden har brukats åtminstone sedan 1870-talet, i huvudsak med korn, fram till 50-talet. Det är flera omkring i trakten (södra Ångermanland) som säger att det växer dåligt. Men i perennrabatten och i kryddträdgårdern växer det offantligt. Okej potatisen växer också och bärbuskar.

Något måste ju saknas, kan man ju tycka. Jag vet att brunnsvattnet är helt normalt, bortsett från mycket höga halter av järn. Salt har jag hört att en del förespråkar, det låter fel i mina öron, men är det någon som vet mer om det?

Eftersom jag inte vill ge upp så hoppas jag på att nån kan upplysa mig

[theresen]

Hej,

hur lucker är jorden? Jag försöker odla i mellanlera och även där verkar det svårt med morötter.

Järn kan i stor mängd verka toxiskt för växtrötter, men är sällan löslig i markvätskan förrän vid låga pH.

Att tillsätta salt kan jag gissa att man gör för att "sparka loss" lite växtnäringsämnen från lermineralens ytor, men även salt kan ju vara otrevligt för växtrötter. Man kan tillägga att marklösningen ändå är som en svag saltlösning.

Andra mikronäringsämnen kan ju saknas, såsom mangan, molybden, koppar, bor etc...Värt att observera är ju att dessa ämnen i för stor mängd även kan bli giftiga för växterna.

Eller så accepterar man bara att morötter trivs bäst i sandiga-moiga jordar. En styv lera är ju ändå verkligen en styv lera...

Egentligen vet jag ingenting, men man kan ju alltid försöka...   

[Yngve-Frej]

Hej
Jorden är djupgrävd till två spadblads djup, man kan alltså inte stå på den utan att sjunka ned. Men det är inte bara morötter. Rödbetor, sallad, rättika, palsternacka, rädisor, bönor, lök, ärtor; allt blir pinniga blad - och inte mycket mer. Men okej, grönkål växer hyfsat.

Kanske ska prova med lite havssalt då.

Tack för svar

[LazarusX]

när jag råkade ut för riktigt styv lera i en trädgård löste jag det genom att anlägga en sandbädd ovanpå och odla i den - funkade perfekt - nu har jag läst om en variant med en kraftig kompost under sanden - rötterna letar sig snabbt dit och det växer så det knakar i flera år utan extra gödsling

[Yngve-Frej]

Tacksam för svar. Men brukar inte lerjord i sig vara näringsrik, och även ha förmågan att över lång tid lagra näringsämnen genom kolloider? Tänkte på det här med komposten under.

Det är med sand ovanpå kanske kan vara värt att pröva

[LazarusX]

jo det finns en massa godis för växterna i leran. Det gäller bara att komma åt det. Alla olika kulturväxter har sina krav på jord. vatten och näring. Styv lera ställer till problem för många. Vissa har gått på en bokmyt att blanda sand i leran. Gör inte det, det blir rena betongen, sanden armerar och gör leran utmärkt för tegeltillverkning. I försök på Ultuna kunde en positiv effekt märkas av årlig påförsel av gräsklipp.
I en sandbädd växer det enormt bra. Jag gödslade med egen urin spädd 1 på 10 med blomvattenkanna. Den lilla vattenkannan för att kunna gödsla hygieniskt nära jorden och rötterna. I en sandbädd utan kompost under måste man kunna vattna varje dag om det inte regnar.

[Vurre]

Du skulle kunna testa med gröngödsling, t ex lucern och rajgräs och se om det ger effekt.

Jag odlar på styv och stenig lera med utmärkt resultat förutom att en del morötter växer uppåt, eftersom de inte kommer ner på djupet. Stora, fina palsternackor, bra sallad, bra kål etc.

Jag plöjer på hösten, harvar på våren och hittills har det funkat bra. Ca 1/5 del gröngödslas per år.

[Johannes i Stavre]

Lera ger ofta bra resultat. Stora morötter, betor, potatis och lök.
Men...det tar längre tid innan allt är mogen och sommarn i zone 5-6 är kort.

Jag odlar i lerjord blandat med mycket torv och det ger bra resultat. Förra ägaren hade torvvinning och hade en stort hög med torv var vi odlar våra grönsaker och potatisar nu.

Grannen odlade potatisen i oblandad jord och hade färre och mindre potatisar än vad vi hade.
I år ska jag odla bl.a. foderbetor och morötter på grannens potatisland. Ska gödsla mycket med stallgödsel och kompost och till sist köra över med en jordfräs för att göra jorden luftig. Hoppas det funker.

[theresen]

Jag vet ändå inte om man skulle våga salta...det känns ju lite konstigt på nå vis...

Jag tycker att det låter jättekonstigt? Om fler i området säger att det är på detta viset som du beskriver så känns det ju som om att det kanske skulle kinna vara något som är giftigt i marken, eller något som verkligen saknas.

Kan man undersöka jordens näringsstatus som privatperson? Forskningen har ju en massa metoder för att undersöka än det ena och än det andra...Men hur gör man själv om man är nyfiken? Någon som vet?

[Luffsen]

Styv lera ställer till problem för många. Vissa har gått på en bokmyt att blanda sand i leran. Gör inte det, det blir rena betongen, sanden armerar och gör leran utmärkt för tegeltillverkning.

Jag har hört att man brukar blanda lera med sand, och den sörjan man får då, den används sedan för att mura kakelugnar med. Detta för att man inte kan/ska mura sådana med vanligt murbruk... så med detta i tanken skulle jag inte ens prova att blanda upp jord med sand om jag tänkt plantera nåt i den sedan.

Men det där med salt ÄR inte så tokigt som det låter. Jag har provat det själv i vanliga krukväxter med gott resultat... fast det gäller att salta lagom...

[Palleman]

När mitt X och jag började vi vårt förra hus så var jorden ren åkerjord.. tunglera.. hemskt.. men efter nåra år efter ha matat ner kattsand.. perfect konstistens och växterna trivdes som 1000,an.

[Yngve-Frej]

Jag gör så att jag gör ett litet experiment och strör lite havssalt på halva raderna och ser vilket som växer bäst, och återkommer med resultatet.

Tack för all hjälp.

[Filip Skräplund]

Varför havssalt?
Billigare att förstöra jorden med t ex vägsalt.

[Tapio]

Halaj!

Jag kan bara se en enda fördel med att salta jorden.
Du lär bli av med ogräset.
Nackdelen är att jorden förstås blir obrukbar i årtionden framåt.
Läs mer här:
http://www.uppfinnaren.com/nr3_01/salt.htm

//T

[Filip Skräplund]

Finns tydligen flera sätt att se på saken.

Från ovanstående källa:

Av Roland Svensson fick de också veta att salt i små doser även var att föredra ur kretslopps- och miljösynpunkt. Vid förmultningen av roten spjälkas nämligen salt (natriumklorid) i klorid och natrium. Klorid, som finns i vårt vanliga kranvatten, avgår som gas, medan natrium, är ett känt gödningsmedel för sockerbetsodlare och även ett utmärkt gödningsmedel för gräsmattan.

Gäller spjälkningen av saltet och kloridens avdunstning bara i samband med ogräsbekämpning?

[Yngve-Frej]

Aj då
Jag köpte en bok här av Paul Teepen: Ekologiska odlingstips. Han har samlat en massa olika gamla tips om det mesta, bl a skriver han om att strö ut en näve grovsalt. Men det där att lite salt tar död på maskrosor talar ju sitt tydliga språk.

Men är det inte så att i konstgödsel är näringsämnena tillgängliga i lättlösta salter som gör att det blir en sorts tvångsmatning av växten, dvs utan att gå vägen via mikroorganismer. I så fall skulle det kunna vara så att små mängder salt ökar växtens näringsintag medan stora dödar den. Om jag inte minns fel är det samma förhållanden med en del vitaminer, A tror jag, små mängder är bra och stora är dödliga. Förresten salt också för människor, små mängder måste vi ha, 3 dl är dödligt.

[Tapio]

Halaj!

Det där med salter i konstgödsel är nog inget man kan sätta likhetstecken med till detta fallet.
Det beror ju på vad det är för salter.
Ett salt är per definition en kemisk förening, med jonbindning, mellan en metall (de längst till V i periodiska systemet) och en icke-metall(de längst till H i periodiska systemet).
Det finns alltså ett helt gäng olika.

Men du kan ha helt rätt med dina funderingar om att det handlar om dosering.
Själv har jag cykelavstånd till havet och har haft funderingar om tång. Se denna tråd:
http://www.alternativ.nu/smf/index.php?topic=40217.msg319796
det står där att man lät tången ligga ett år för att förmultna.
Men kanske det egentligen var för att låta regn laka ur saltet ur tången?
Eller är tången mättad med salt raktigenom?
Och om det är så så kanske det är tillräckligt små mängder att det i själva verket är bra?
Helt enligt Paul Teepens rön.
Jag vet inte själv, och just detta med salt som ogräsbekämpning har gjort att jag inte har vågat prova. För om det skiter sig så är ju jorden körd.
Det kommer att ta jättelång tid innan regn har lakat ur saltet.

//T

[Yngve-Frej]

Det där med tång vet jag att jag läst om på flera ställen, men om jag inte minns helt fel så var det jod som skulle försvinna med att kompostera den ett år. Salthalten i tång borde väl vara densamma som i det omgivande havsvattnet, så då är väl frågan om på vilken sida du hämtar den. Men om man räknar, vi säger för enkelhetens skull att salthalten är 1% i Östersjön. Det skulle innebära att några skottkärrlass lätt skulle komma upp i 100 kg och det skulle innebära 1 kg salt på landet.

[Wisteria]

Jag bor på Gotland, vi har hårt vatten,  för att göra det mjukare kan man lägga i typ salttabletter, då förändras ph-värdet också, marken på Gotland är kalkrik och örter bla ääälskar kalkrik jord. Din lerjord.  Den ska ju vara näringsrik eftersom partiklarna i en lerjord är oerhört små jämfört med tex en sandgjord där partiklarna är jättestora, att partiklarna är små gör att den "håller i alla näringsämnen" men problemet är att den kan låsa fast näringen också, det kallas fastläggning då har näringen uppgått i olösliga mineralföreningar. Det är där du har ditt problem, näringen finns där men du måste frigöra den på nåt sätt och frågan är om salt är lösningen.
På en del lerjordar kan Kalium men även kväve i forma av ammonium fixeras genom att de positvivt laddade jonerna kan bindas inne i en lerpartikel. Å det är jättesvårt för växterna att ta upp. Det finns nåt som heter HCI metoden då använder man sig av en starkt sur lösning (saltsyra) då gör man näringen tillgänglig för växterna. Det finns en annan metod som heter AL-metoden också.
Vet du vad du har för ph-värde på din jord?

[Anders S]

Jag bor på Gotland, vi har hårt vatten,  för att göra det mjukare kan man lägga i typ salttabletter, då förändras ph-värdet också, marken på Gotland är kalkrik och örter bla ääälskar kalkrik jord. Din lerjord.  Den ska ju vara näringsrik eftersom partiklarna i en lerjord är oerhört små jämfört med tex en sandgjord där partiklarna är jättestora, att partiklarna är små gör att den "håller i alla näringsämnen" men problemet är att den kan låsa fast näringen också, det kallas fastläggning då har näringen uppgått i olösliga mineralföreningar. Det är där du har ditt problem,

Hur vet du det?

näringen finns där men du måste frigöra den på nåt sätt och frågan är om salt är lösningen. På en del lerjordar kan Kalium men även kväve i forma av ammonium fixeras genom att de positvivt laddade jonerna kan bindas inne i en lerpartikel. Å det är jättesvårt för växterna att ta upp. Det finns nåt som heter HCI metoden då använder man sig av en starkt sur lösning (saltsyra) då gör man näringen tillgänglig för växterna. Det finns en annan metod som heter AL-metoden också.
Vet du vad du har för ph-värde på din jord?

HCl- och Al-metoderna används på små jordprov vid jordanalys, inte vid jordförbättring eller gödsling!

F.ö: vitsen med havssalt tror jag är att tillföra mikronäringsämnen. Alla näringsämnen finns i havsvatten och alla-nästan alla i bra havssalt. Dock finns det alldeles för mycket natrium och klorid för de flesta växter och jordar. Detta är heller inte lätt att bli av med om det skulle bli för mycket. Jag har även sett det hävdas (bl a i den här tråden) att natriet på något vis skulle ha en positiv effekt. Kanske kanske, men risken är att det blir för mycket. I USA och Australien lär det finnas koncentrerat havssalt/havsvatten som är utarmat på natrium och klorid. Man avdunstar det mesta vattnet. Då blir konc. av natrium och klorid så stor att större delen fälls ut. Det som blir kvar innehåller mycket salter men inte så mycket natrium och klorid. Vätskan säljs sen som jordförbättringsmedel. Jag känner dock inte till någon sådan produkt för den svenska marknaden. F ö verkar det vara en chansning att tillförsel av någon form av havssalt eller havsvatten skulle vara en lösning på Yngve Frejs problem.

Yngve F, har du eller någon annan i trakten tittat på fosfor? Järn kan förenas med fosfor till en svårlöslig förening. Du kan nog lätt få fosforbrist på din jord.

Anders