Bidöd

[Suresh]

Det har dött mängder av samhällen här runt omkring i vinter. Hur är det hos er?

[ersam]

Det har dött mängder av samhällen här runt omkring i vinter. Hur är det hos er?

Var då?

ES

[Suresh]

Norra Sjuhärad / Varaslätten

[Jano]

Det har dött mängder av samhällen här runt omkring i vinter. Hur är det hos er?

Hej.
Alla mina samhällen lever och drar in pollen. En invintrad avläggare har stukit med, den var för liten och har inte orkat med , men det var bara en chansning.
Jag befinner mig i mellersta Halland.
Jano

[anette i bugared]

Mina sex samhällen har klarat sig. Hur det står till med övriga odlares samhällen härikring vet jag inte.

[Roger H]

I kungälv där jag hör hemma har jag lyckats att överleva med mina 9 samhällen. Vad jag har fått höra av mina bikompisr är att de flesta här har klarat sig bra, medans den på hisingen verkar ha varit stor bidöd. Vet inte om det har koppling till varroan eller ej men hisingen har haft det (kännt) ett år mer än oss här i kungälv. Skulle tro att många missar att behandla i tid så de inte har bra vinterbin. Hur är det med varroan i sjuhäradsområdet?

//Roger

[anette i bugared]

Hur är det med varroan i sjuhäradsområdet?
//Roger

Rikligt förekommande och har funnits här i några år redan.
Även här brister det en hel del i behandlingen, själv använder jag Apistan, men den metoden är ju omtvistad.

[wictor]

Bidöd en sådan vinter vi har haft nu beror nog företrädesvis på sjukdomar. Knappast på kyla och därav följande foderbrist.

Nosema är en sådan sjukdom som dödar företrädesvis under våren.
Vårfodring brukar ofta leda till utbrott av nosema, och man kan ju då undra ibland vad som kom först, hönan eller ägget, eller vad som är värst, pesten eller koleran?

Varroa är ju egentligen inte dödlig, men den biter hål på bina så de får infektioner. Bra att hålla nere varroamängden. Finns många bra åtgärder, och flera går att använda även nu på våren. Har ni mycket varroa nu så är det helt OK att hänga ner Apistan, det enda medel som våra svenska okunniga myndigheter tillåter.

Syra nu bör undvikas, Oxalsyra eftersom den inte dödar varroa i täckta celler (som det finns gott om nu och all varroa finns i dessa), Myrsyra eftersom den är kraftigt dödlig speciellt på bi-drottningar, Mjölksyra pga dess låga effekt.

Den enda syra som möjligen kan rekommenderas nu till alla som älskar biologiska metoder är bensoe-syra eftersom den dödar nosemasporerna, så slipper bina den sjukdomen.

Om ni har nosema kan ni fodra med honungslösning 50/50 med bensoesyra och 0,5 % salt.

Alla mina samhällen lever. Och har foder sedan förra hösten. Fastän jag gett dem honungsburkar att äta av så verkar de inte så hungriga, de har nog tillräckligt nere i ramarna av såväl honung som socker. Och nu är det mängder med yngel, det är en ren fröjd att lyfta upp en ram och se totalt full med täckt yngel. Blir nog bra med honung i sommar, hoppas jag i alla fall.

[Georgisten]

Var får man tag i bensoesyra? Kan man fodra med det på hösten för att förebygga nosema på våren? Aldrig hört talats om den metoden förut!

menar du 50% honungslösning och 50% bensoe syra eller menar du 50/50 honung och vatten, en skvätt bensoesyra och lite salt? Varför saltet?

[wictor]

Bensoesyra finns att köpa i livsmedelsbutiken, det står Atamonpulver på påsen. Använd inte flytande Atamon - den innehåller inte bensoesyra utan natriumbensoat och det är inte samma sak.

Recept på drivfoder
4 kilo honung
2,64 liter vatten
33 gram salt
1,5 gram Atamonpulver OBS! pulver, ej flytande

Saltet ger friskare bin som ger mer wax, men ej mer än 0,5%. Atamon motverkar såväl nosema som mögel. Bägge delarna är svampar som inte gillar Benzoesyra.

Framgångsrika försök har gjorts med salt i biodlarländer i östeuropa. Olika saltmängder prövades, och just 0,5% visade sig bäst, det ökade produktionen av vax väldigt mycket och bina mådde bra. Även vi behöver ju lite salt.

Försök undvika fodring på våren med strösocker. Sockret behöver inverteras, och då krävs det ett enzym i binas mage till detta. Bina har lite av detta enzym nu på våren och för att producera detta enzym måste de ta av sina proteinreserver i kroppen, vilket försvagar dem, och detta kan leda till nosemautbrott.

[Georgisten]

Okay, men om sockret behöver vara inverterat kan man väl byta ut honungen mot bifor kanske?

Har redan fodrat klart i vår. Blev med både bifor, socker och honungsvatten. I den ordningen och i fallande mängdandel.

Kan man fodra med ditt recept på hösten för att förebygga noseman på våren? Nästa vår blir det din bensoemetod iallafall.

Sen förespråkar du apistan på våren (som nödlösning)... apistan dödar också bara varroa som sitter på bina precis som oxalsyra. Man borde väl kunna köra oxal då lika väl? Eller kanske apiguard om man inte gillar syror? Sen... varför inte vänta till mitten av maj och då göra skaksvärm som man behandlar med oxalsyra eller ev. mjölksyra? Eller ta bort yngelramar som ska till avläggare och hårdbehandla dem med myrsyra under en timme eller vad det nu är som rekomenderas.

Det finns så många varianter. Vore trevligt att hitta den mest optimala ur alla perspektiv.

[wictor]

Hej Vargalyster
Trevligt med dina inlägg.
Som jag skrivit tidigare, betrakta inte mina inlägg som en sanning, även jag är sekterist och vem vet om min lilla sekt (med en medlem, jag) måhända har fel...??
Dock tror jag att din tanke att använda inverterad sockerlag är helt OK, då slipper vi tvinga bina att producera enzym vilket tär på deras proteinreserv. Så Bifor är nog ett gott alternativ. Dock skall vi vara medvetna om att Bifor inte är inverterat till 100% vilket de glömmer att skriva i reklamen...

Nästa fråga:
Jag är helt övertygad om att det är mycket bra att fodra på hösten med sockerlag med bensoesyra. Jag gjorde det i höstas, kontrollerade häromveckan och inget samhälle hos mig har nosema. Och billigt var det, jag köpte till mina 40 samhällen 2 påsar Atamonpulver för 12:- / styck. Jag öppnade hinkarna med Bifor och rörde ner pulvret, dessutom salt.

Nej, jag förespråkar inte Apistan. Däremot använder jag Apistan som ett led i varroabekämping efter ett rullande treårs-schema. Apiguard tror jag inte fungerar så bra på våren, det krävs minst 15 graders temperatur under några veckor för att det skall ha effekt, såna varma vårar tror jag inte vi har ännu.
Däremot din idé om skaksvärm som behandlas med mjölksyra, ja det är en toppenidé.

Tar du bort yngelramar och "hårdbehandlar" så kommer du att slippa varroa i dessa. Dessvärre kommer även en stor del av ynglet att dö. Myrsyra är grym, den dödar... Nåja, du får yngelramar där en del överlevt. Det första arbetet för dessa nya bin är att städa bort allt dött, stackarna...

Det mest optimala tror jag inte finns.

Däremot tror jag att vi finner mycket om vi lyfter blicken lite över vad som presenteras av de gamla gubbarna i SBR, de som mest kliar varandras ryggar. I det som förr kallades "östeuropa" finns mycket att hämta. Under kommunistregimen insågs att en av de viktiga näringarna var bl.a biodling, stora resurser tilldelades, mycken forskning utfördes kring honungsbiet. Sök på hemsidor från tjeckien, ungern, bulgarien, rumänien. Du kommer att finna mängder med häpnadsväckande nydanande forskning, som borde komma även sverige till del. Själv har jag hittat en hel del intressant om biodling under mina resor runt i Asien.
Allt nytt du hittar kan du väl meddela här?

[Rosten]

Det har dött mängder av samhällen här runt omkring i vinter. Hur är det hos er?

Närmaste yrkesodlaren hade förlorat ca 300 samhällen av 800.

[Georgisten]

Detsamma till dig Wictor.

Självfallet inte. Jag är på g att bilda min alldeles egna sekt och plockar därför av det bästa som övriga sekter har att erbjuda. Gäller bara att vaska fram dessa delar. "The truth is out there" för att citera en viss namnkunnig tv-serie.

Ska spana lite efter öststatsinfon. Tipsa gärna du med om du hittar en bra länk.

Även jänkarna har ju en del bra grejer. Walt Wright har en del intressanta teorier kring Border Checking/nectar management. Att bina drar ner på ynglet uppifrån några veckor innan de svärmar. Genom att reversera yngellådorna förhindras denna s.k. "backfilling" eftersom nya ramar fyllda med yngel tar plats högst upp. Bina måste börja om på nytt. Det kan alltså vara en förklaring till varför denna metod, som få/inga vet varför den fungerar, är svärmförhindrande. Likväl att man undviker svärmar om man ser till att det finns ledigt utrymme hela vägen upp i kupan, dvs spränger "honungsklotet"skattlådorna med tomramar. Varannan honung och varannan tom. Det är när hela utrymmet ovan ynglet är fyllt på bredden som svärmar förbereds, enligt Wright. Inte nödvändigtvis på höjden. Lite bökigt att pula med om man har mycket samhällen dock. Jag håller mig till reversering av yngellådor.

Jag gillar inte heller myrsyra. Har haft problem med döda drottningar när jag använt det. Körde alltid en kort myrsyrabehandling på hösten förut men ska övergå till drönarutskärning nu. Tycker det är så jäkla bökigt bara. Funderar på att skaffa mig 13ramarslådor Dadant att ha i botten så att 3 ramar sticker ut under övriga 3/4 L 10ramarslådor. Då är det bara att lyfta upp ramen och skära ut. Får skippa reverseringen i såfall dock (men kör jag en Lundgrens botten kan jag spärra drottningen med spärrgaller i värsta fall). Har käkat medicin som pajjat mina leder och är därför inte pigg på för många tunga lyft. Man vill ju hålla livet ut som biodlare.

[wictor]

Hej Vargalyster

Problemet som jag ser det med att hämta info och erfarenhet från öster/asien är att väldigt många därovan håller sig med asiatiska bin. De är inte lika våra.
De fungerar ju året runt, och därför samlar de inte honung som vinterförråd, de samlar bara för den närmaste månaden som en reserv om någon blomning uteblir.
De är mindre, de är mycket lugna, de sticker nästan aldrig. MEN de samlar inte vinterfoder.
Biodlare därovan har mest en liten yngellåda, och en liten skattlåda. De skattar honung från skattlådan men mest från ytterramarna i yngelrummet. Några större skördar per kupa har jag inte sett, men med många små samhällen kan den sammanlagda skörden ändå bli tillräcklig för att försörja familjen.
Det försiggår försök med europeiska bin, alltså av "vår" typ i asien. Problemet hittills är att dessa bin verkar ha svårt att anpassa sig till ett tropiskt klimat, de är ju inställda på att det blir höst - vinter - vår - sommar. I mellanasien blir det varken eller/ södra asien ännu mindre. I mellanasien blir det lite höst, regn, sedan kommer sommaren igen. I södra asien blir det regnperiod och sen en het period. Inget av detta verkar passa våra "väst"-anpassade bin speciellt bra.

Måhända vi kan vänta några miljoner år. Då kommer säkerligen allt ha återigen anpassat sig till det bästa, enligt de regler som en observant engelsman vid namn Charles Darwin lade märke till för 150+ år sedan.
En del kanske ser det som ett problem, dessa långa anpassningstider. Nåväl - nu är naturen en gång sådan och även vi människor har av outgrundlig anledning hamnat mitt i denna "natur"; som jag ser det är det bästa just nu att vi anpassar oss efter den verklighet som finns precis runt hörnet.

Och då möjligen utgå från oss själva; vill vi spruta syra mitt i ansiktet? Om svaret är nej så kanske vi inte gör det hos våra vänner bina heller. Angående Nosema - äter vi något som helst från ICA eller COOP där det ingår Bensoesyra? Om vi äter detta kanske vi även kan ge något gram till bina, så slipper de en svamp i tarmen som dödar dem.
Om vår hund drabbas av en parasit i huden, eller våra barn på dagis av löss i håret, vad gör vi? Tar till de grövsta metoderna direkt, syror och åter syror??
Eller går vi till doktorn och får utskrivet en medicinsk behandling??

Varför skall vi behandla våra bin sämre än våra hundar, eller våra barn? Varför spraya lite godtyckligt olika syror, preparat som är så starka att vi själva måste iföras heltäckande skyddskläder, handskar, andningsmask, skyddsglasögon? Och så spaya rakt på bina???

Frågan har en ytterligare dimension...

SBR har kunskap om denna fråga MEN de väljer att förtiga för sina medlemmar att det finns bra preparat, de håller tyst om all forskning som sker i andra länder kring bisjukdomar, de väljer att framföra sin egen valda linje med giftiga syror. Kanske har det gått prestige i denna fråga från SBR-styrelsens sida? Eller kan det vara så illa att SBR-styrelsen inte vet vad som framkommer genom akademisk forskning i omvärlden? I så fall är det än värre, då låter vi oss representeras av, ja jag törs knappt skriva det... (nollor?) Men de kanske har ryggar som fortfarande står ut med lite kliande?

[Georgisten]

Jo, personlig prestige är ju alltid ett problem i sådana här sammanhang. Frågan är var man ska finna oberoende info. BF är ju bra på att ta fram skötselmetoder som SBR inte ägnar sig åt. Framförallt lönsamhetstänket är det som gör att utvecklingen går framåt. Sbr har ju inget av detta. Gadden har på bara ett års prenumeration gett mig betydligt mer nyttig info än bitidningen gjort över flera år. För att inte tala om deras utmärkta nätforum! SBR är gaggigt och orkar inte ta sig upp ur gamla hjulspår. De är som Sossarnas arbetsmarknadspolitik... AMS AMS och AMS. Omskrivet till SBR: nybörjarkurs, nybörjarkurs och NYBÖRJARKURS! Troligen är detta en stor anledning till varför vi har så dålig återväxt i biodlarkåren, tror jag. Vad man borde ägna sig åt är att skapa lönsamhet genom att försöka bli av med alla udda rammått som höjer redskapskostnader, samarbete för att få ner uppstartskostnader (gemensamma slungrum etc.), ta fram rationella standardmetoder för alla biodlare utan en massa hobbymickel. Mer reklam för branschen vore ju inte heller fel naturligtvis. Biodlare är dåliga på detta. Jag satt och diskuterade detta med en biodlare i den lokala föreningen häromdagen. Det verkar vara en prestige i att gnälla om sitt dåliga resultat. Fråga: "Hur gick det med skörden i år då?". Standardsvar: "Nä, det är bara skit som vanligt". Låter ju väldigt lockande att bli biodlare när man hör sånt liksom. Vi var bägge överens om detta. Sen finns det ju naturligtvis många positiva biodlare också men de där dåliga elementen måste bort om vi ska få fler biodlare i landet.

Jag håller med om det där med syrorna också. Den dagen jag får tag i alternativ kommer jag självfallet att använda det. Jag tror att det bästa man kan göra för bina så länge är att se till att de har det så bra som möjligt. Folk som tränar och äter bra blir ju sällan sjuka liksom. Ju mer nyttighetsboostad föda man kan ge dem ju bättre tror jag att de klarar sig. Det gäller att ge dem förutsättningar till att reda sig själva. De blir ju försvagade av varroa och tappar motståndskraft mot virus etc. Om man ser till att de alltid har bästa föda och är fria från nosema etc. så borde de ju klara virusen bättre. Även om de ändå är i underläge mot varroan såklart. Men de åtgärder man sätter till mot varroan blir ju effektivare om bina är friska i övrigt. De överlever ju längre.

Wictor: Fick du mitt personliga mess föresten?

[wictor]

Hej Vargalyster
Ja, jag fick ditt personliga mess, tack. Har haft fullt upp så ibland tryter tiden framför datorn.

Och så någon tanke kring dina funderingar om nyttig föda för bina...
Jag tror att den nyttigaste födan för bina är den som de vant sig med alldeles själva under årmiljonerna. Alltså pollen och honung.

Ha det gott, vi höres!

[Georgisten]

Ja, natürlish.

[LångeMicke]

Har påpekat det tidigare, men.

Bina lär knappast märka någon skillnad om man använder benzoesyra eller natriumbenzoat. I en lösning med salt i kommer det de får att vara sak samma.
Själv gav jag natriumbenzoat i fodret höstas. Jag har dock för få samhällen för att föra någon statistik, så allt går trots allt på "tro" (dock hyfsat välgrundad tro hoppas jag).

//Mikael

[Georgisten]

Vad finns natriumbenzoat att köpa då?

En sådan här grej vore kanske något för BF:s Nationella Programmet att ge stöd för? Undersöka hur vinterdödligheten påverkas av benzoesyra i vinterfodret.