Börjar men en varm kram!
Sitter och gråter och känner med dig när jag läser detta.
Vi var tvugna att avliva vår terrier.Hon hörde inte,kissade inne hon var 13år.Det som känns värst var att hon växte upp med vår son som en lek kompis till honom!
Det var ett väldigt tungt beslut
(har man djur måste man tyvärr acceptera detta)
Förstår hur det känns.
Ronja lever fortfarande i mitt hjärta.
Livet går vidare..........KRAM
