Veterinären vill avliva, inte vi!

[Ulric Eriksson]

Ingen här har egentligen svarat på frågan vad det är som gör att folk tycker det är okej att döda och äta upp en ko, men helt galet att ta hand om den i dess ålderdom.

Det har vartenda inlägg gjort, tycker jag. Kon skall besparas lidande.

[Våmhuskullan]

Ingen här har egentligen svarat på frågan vad det är som gör att folk tycker det är okej att döda och äta upp en ko, men helt galet att ta hand om den i dess ålderdom.

tycker alla nästan har svarat på de frågorna?
de flesta anser ju att så länge djuret inte är sjukt och inte plågas e det okej...men att låta det plågas e ju inte okej. ingen har ju tvingat dig att äta upp ditt djur? (ha en begravning om du har lust)

För mig är det märkligt med sk djurvänner som äter djur. Äter man sina vänner?

köttdjur är köttdjur, sällskapsdjur är sällskapsdjur och människor är människor i min värld...och skulle jag äta upp mina vänner skulle jag vara kanibal.

och jag tycker att ett skott är en human avlidning aktiskt.

[gimskogen]

De kommer inte att "somna in", de kommer att skjutas i huvudet så att blodet sprutar, därför de (i alla fall oxen på 1,2 ton) kräver enorma mängder "sömnmedel" och förra gången de avlivade en oxe tog det över en halvtimme.

att av liva en ko eller tjur genom att skjuta med  tex bult pistol eller salonggeväs i huvudet är inte alls som du säger...
det spruta ingent blod!!!

det är när man sticker dem som blodet kommer... det kallas för avblodning...

vi ger alltid djuren kraftfoder när de skall avlivas... då står de där o äter i godan ro o sen säger de bara pang.. o de ramlar ihop.. och känner inget mer...
sedan avblodas djuren.. o det är nog de som folk tycker ser mest otäkt ut, för de är då man har döds kramper o sparkat i några minuter...
men de gör allla djur o säker även människorna...




jag skulle även själv vilja gå vidare o få en stor portion av min favorit mat o sen sa de pang!!! den dan de var daxs... o inte ligga på långvården i åra tal o inte kunna sköta mig själv.
 


det viktigaste är att någon van människa skjuter djuret så skottet tar bra...



 

[Norrsken]

Ingen här har egentligen svarat på frågan vad det är som gör att folk tycker det är okej att döda och äta upp en ko, men helt galet att ta hand om den i dess ålderdom.

Jag har inget emot att folk vill ta hand om sina kor på deras ålderdom, om de har vett nog att ta bort dem den dag de inte kan leva utan att lida!

Alltså, det spelar väl ingen roll när, var eller hur man dör, så länge man bara får dö utan smärta!

[Gris-Eva]

För mig är det märkligt med sk djurvänner som äter djur. Äter man sina vänner?

Detta är väl en fråga om hur man i grunden ser på liv, död, lidande, ödet.

En äkta djurvän låter inte sina djur lida, oavsett om de ska ätas eller inte. 

[ninna b]

Det där med gamla djur är ett bekymmer. Det är få som kan se ett åldrigt djur utan att vilja avliva det. Jag kan känna med ditt synsätt och visst är det väl härligt att få ha pensionerade djur som inte behöver producera någonting utan bara kan få vara till. När det gäller stora djur är det klart en kostnadsfråga men det valet är ju ditt. Det viktigaste är att djuret är smärtfritt om än lite stelt och knickigt.
För länge sen blev vi tvingade av en veterinär att avliva en hund som var stel i höfterna och det ångrar vi fortfarande. Det finns smärtlindring för djur och jag är helt övertygad om att man ser när djuret inte har någon livskvalitet längre.
Stå på dig, det är dina djur och du vet säkert vad som är bäst för dom.

[Frances]

Jag har arbetat åt några "djurvänner" en gång..

Några otäcka exempel på deras "vänskap" med djuren:

* En höna blev förlamad.. Den bäddade familjen i filtar i et hörn och matade liggandes..Tills den dag när den helt sonika inte ens orkade hålla huvudet uppe utan hade trillat med näbben i vattenskålen o drunknade..

* Dras stengamla hund som inte klarade att ta sig ut ett par låga trappsteg skulle inte heller avlivas trots massa vistelse på djursjukhus, han fick bara komma hem och hälsa på ibland och då bäras omkring pga. han inte klarade röra sig själv...Som tur var satte veterinärerna stopp för detta elände til slut..

* En äldre fölsto som fick fång, hon togs in från lösdriften och matades friskt med krafft groov, ifall hon klarade att stapla sig fram till krubban. Trots tredubbel dos smärtlindring kunde hon endast förflyttas med hjälp av pisk.
Efter mycket list och övertalning lyckades jag övertyga familjen att det var bäst dom åkte iväg med henne till djursjukhuset, för att få veterinär intyg som dom kunde visa alla, som inte var djurvänner, för att bevisa att hästen inte led..
Behöver jag berätta att när dom piskat in hästen innanför dörrarna på kliniken möttes dom upp av personalen som klädde av hästen grimman genast och räckte den till ägarna och bad dom åka hem utan sin häst..

*En unghäst som drabbats av fölsjukan som liten. Som dessa djurvänner räddat till livet för vilket pris som helst trots att alla icke-djurvänner ville avlva den som föl. Hon var skev och vind och saknade päls på många delar av kroppen och gick på sidan av ena bakkotan......
Vid tre års ålder blev hon jättesjuk. Slutade äta..och magrade och såg FÖRJÄVLIG ut..Efter en tid började hon lukta fruktansvärt illa och kort därefter svulnnade huvudet tilloigenkänsligt..on orkade inte lyfta upp sitt huvud utan fick flyttas på väldigt försiktigt med huvudet i kothöjd... Ingen som helst grimma gick det att få på henne.
Så klart självdog hon..Trots ägarnas tappra försök att mata henne med..sirap.. och diverse annat i tron på att hon skulle äta o bli frisk..
Efter döden skickades hon till obduktion för att bevisa att hon inte hade lidit vilket en massa icke djurvänner, inklusive mig , försökte påstå, att detta var det mest horribla!
Hon hade ruttnat inifrån...
(Glömde att tilägga att ägarna försökte seminera henne strax innan hon blev akut sjuk.. )


* Och det enda komiska fallet, dom försökte rädda en sjuk grävling som irrat in sig på logen och sket ner massa hö med diarebajs.. Dom bad t.o.m. veterinären att titta på den.. Och tyckte det var jättetaskigt när vi fixade fram första bästa jägare att skjuta det här djuret..

Jag skulle säkert kunna komma på massa fler exempel om jag funderade..dom var dom första jag kom på.

I samtliga fall blev jag påhoppad och hackad på , och inte så måttligt heller, för att inte vara djurvän och för att dom misstänkte att jag jobbade med djur bara för att få chansen att plåga dom. ( Allvarligt, sånt fick jag höra som en mycket ung tjej, som trotts allt var anställd av familjen!)
Och alla andra var lika elaka för den delen, som bara ville avliva djuren "så fort dom blev sjuka".
Jag är övertygad om att dom och trådstartaren skulle kunna bli mycket goda vänner...

[Falin]

Men, nej jag tänker inte alls på detta ur självisk synvinkel.

Inte?
Du håller djur som har ont - för deras egen skull?   

[Klipparn]

nu kan jag inte låta bli att skriva här 

För mig är det märkligt med sk djurvänner som äter djur. Äter man sina vänner?

kallar ni er för djurvänner ?  behåller nerdrogade djur för att NI tycker dom har det bra ?

jösses ....  hoppas ni har en vettig vetrinär som snarast tar tag i ert djurägande..

[marie_c]

Frances- Fy vad ledsen man blir av att läsa sånt!!

[anette i bugared]

Orkar inte argumentera med er. Men vill nämna att våra djur självklart får smärtlindrande medicin, även den ko som inte visar några större tecken på smärta (såsom att göra ljud vid tryck på benet eller när hon går.) Oxen kan stödja sig på benet, men haltar.
 

Kor, får eller hästar ger sällan ljud ifrån sig pga smärta. De kanske frustar, stönar, men då har de rejält ont. (Rätta mig nu om jag har fel, men detta är min erfarenhet.)
Man kan alltså inte utgå från att smärtan är obetydlig bara för att djuret inte skriker, gnäller, eller ger andra ljudliga smärtuttryck.

Ex. 1, En av våra hästar trampade sönder sin ena hov, fick en 2x2x15 cm järnspets upp och genom hoven, så illa att han måste avlivas akut. Men inte ett ljud kom från honom trots att det måste gjort djävulskt ont.
Ex. 2, Baggen, 7 år blev allt stelare, låg mest och svullnade runt knälederna. Diagnos; reumatism, fick antiinflammatoriska/smärtstillande medel i väntan på avlivning, men inte heller han gav nånsin LJUD ifrån sig som tydde på smärta.

Däremot får man se på djurets beteende, hur aptiten är, hur gärna eller ogärna det rör sig, samt yttre tecken på sjukdom m.m.
Plus att man får lyssna till expertisen, dvs veterinären som kan avgöra sjukdomens omfattning och ev. utveckling. Ibland kan man behöve flera utlåtanden, från olika veterinärer, men man kan inte förmänskliga djuret genom att förvänta sig att djuret skall uttrycka sig på ett mänskligt sätt.

[Anna Ho]

Kor, får eller hästar ger sällan ljud ifrån sig pga smärta. De kanske frustar, stönar, men då har de rejält ont. (Rätta mig nu om jag har fel, men detta är min erfarenhet.)
Man kan alltså inte utgå från att smärtan är obetydlig bara för att djuret inte skriker, gnäller, eller ger andra ljudliga smärtuttryck.

Samma erfarenhet har jag.

[Falin]

Kor, får eller hästar ger sällan ljud ifrån sig pga smärta. De kanske frustar, stönar, men då har de rejält ont. (Rätta mig nu om jag har fel, men detta är min erfarenhet.)
Man kan alltså inte utgå från att smärtan är obetydlig bara för att djuret inte skriker, gnäller, eller ger andra ljudliga smärtuttryck.

Även jag håller med här.
Herregud, hur mycket tydligare kan det bli än hälta?! Usch.

[Frances]

En travhäst kan vara rejält halt och trots det se helt klockren ut när den kommer ut på tävlingsbanan! Då är det inte lätt att veta...... Tolka det som man vill..

[Falin]

Fast då skulle jag gissa på att det är en "fejkare"... 
Eller att endorfinerna kickar in så pass på banan, kanske?

[Frances]

Löpskalle..Vissa vägrar att känna av krämpor för att dom VILL.
 Medans andra gör precis det motsatta

Ibland vet vi att hästen är halt, och har bokat hältutredning med veterinär på banan och då kör ibland veterinären intill med bilen för att se hur hästen rör sig.. Och ibland syns inget fel på banan..men dom är solklart halta vid böjning.

[marie_c]

Kor, får eller hästar ger sällan ljud ifrån sig pga smärta. De kanske frustar, stönar, men då har de rejält ont. (Rätta mig nu om jag har fel, men detta är min erfarenhet.)
Man kan alltså inte utgå från att smärtan är obetydlig bara för att djuret inte skriker, gnäller, eller ger andra ljudliga smärtuttryck.

Håller också med om detta!

[Cujsan]

*En unghäst som drabbats av fölsjukan som liten. Som dessa djurvänner räddat till livet för vilket pris som helst trots att alla icke-djurvänner ville avlva den som föl. Hon var skev och vind och saknade päls på många delar av kroppen och gick på sidan av ena bakkotan......
Vid tre års ålder blev hon jättesjuk. Slutade äta..och magrade och såg FÖRJÄVLIG ut..Efter en tid började hon lukta fruktansvärt illa och kort därefter svulnnade huvudet tilloigenkänsligt..on orkade inte lyfta upp sitt huvud utan fick flyttas på väldigt försiktigt med huvudet i kothöjd... Ingen som helst grimma gick det att få på henne.
Så klart självdog hon..Trots ägarnas tappra försök att mata henne med..sirap.. och diverse annat i tron på att hon skulle äta o bli frisk..
Efter döden skickades hon till obduktion för att bevisa att hon inte hade lidit vilket en massa icke djurvänner, inklusive mig , försökte påstå, att detta var det mest horribla!
Hon hade ruttnat inifrån...
(Glömde att tilägga att ägarna försökte seminera henne strax innan hon blev akut sjuk.. )

Fy faan (ursäkta ordvalet), va hemskt!!! Jag ryyyser när jag tänker på det . Stackars, stackars häst som fick plågas till döds!
Jag äter inte mina vänner och jag äter inte djur men jag hade gärna valt att få ett skott i pannan innan jag ruttnade inifrån!!!!

[git]

För mig är det märkligt med sk djurvänner som äter djur. Äter man sina vänner?

Detta är väl en fråga om hur man i grunden ser på liv, död, lidande, ödet.

Vi äter våra djur, vi vill veta vad vi får i oss.Men vi äter inte sjuka medisinerade djur.
Äter man sina vänner? skriver du, men dom här djuren hade du ju inte någon nära relation till utan bara för att du är så rädd för döden och  inte vill att dom ska få den lindring som avlivning innebär.
Spara djur till varje pris. Nä till vilket pris stackars djur.
  liv, död, lidande, ödet . dessa djurs  öde är att hamna hos dig som inte vill se deras lidande utan vill att dom ska leva till varje pris och till vilkett pris.
 Ja jag vill inte önska dig allt ont, men det vill tydligen du med ko och oxe

[Frances]

Apropå ätandet så äter jag mina vänner. Vänskapen med mina djur sitter inte i kroppen..det är något annat..