Att ansluta ett högt sittande insug till golvnivå med ett rör el. dyligt betyder att "kall" luft ska lyftas upp till nivån för insug/utsug. Frågan är om "motorn" (solfångarens stigande luft) orkar dra detta.
Borde inte vara något problem om bara röret är grovt och väl isolerat.
Tanken med en större volym i fångaren var inte att samla mer energi utan att få större kraft i luftflödet. Jag kan tänka mig att stor luftvolym gör systemet trögare och med ett jämnare luftflöde eftersom det tar längre tid att värme resp kyla en större volym. Men när luften väl är uppvärmd borde kraften av 1 kbm stigande luft vara större än kraften av 0,5 kbm stigande luft. Denna större kraft skulle man kunna använda till att modifiera/optimera ev. rördragning (anslutning till insug & utsug).
Problemet är att bara den del av luften som är nära den svarta plåten (eller vad det nu är) blir uppvärmd. Resten av luftvolymen kommer mest bara att öka trögheten i systemet. Med en mindre luftspalt får du snabbare upp temperaturen och genom den högre temperaturen får du en högre lyftkraft och snabbt ett högre flöde i solfångaren. Visst - högre temperaturer ger ökade förluster. Men högre temperaturer innebär också att du kan få nytta av solfångaren under en större del av året. Du vill ju få ut effekt även under kalla vår- och höstdagar. Under sommaren behöver du knappt ha någon solfångare. Om du använder det extra material som krävs för att göra solfångaren tjockare till att istället öka arean något och förbättra isoleringen på baksidan, så tror jag att du får mera värme för pengarna.
För att minimera värmeförluster borde målet vara att hålla alla temperaturskillnader så små som möjligt. Jag kan tänka mig att en svart plåt som kollektor kommer att vara ganska mycket varmare än omkringliggande luft. Luften kan helt enkelt inte kyla plåten tillräckligt effektivt. Om man istället använder en svart plastväv (typ planskoleväv), och låter luften passera på båda sidor, skulle denna kunna kylas mer effektivt eftersom den inte kan "magasinera" värme i materialet på samma sätt.
Svart plåt, särskilt korrugerad, är ett utmärkt material till kollektorn. Dels leder det värme mycket bra så att man kan ha värmeöverföring till luften även på baksidan av plåten. Dels förändras metallen inte av solljuset, så som en del plastmaterial kan göra. Dessutom kan man i konstruktionen låta plåten ingå för att göra solfångaren stabilare och tåligare. Och så är det billigt. Plåten SKALL bli varm. Det är bara då den kan överföra solenergin till luften. Fast jag kan tänka mig att man skulle kunna få ett något bättre resultat om man har exempelvis dubbla perforerade plåtar, eller någon form av persienn-liknande konstruktion. Jag har också hört talas om "supersvarta" material med olika typer av reflektionsfria nano-strukturer på ytan. Men återigen - för en privatperson blir det nog mycket billigare och enklare att använda vanlig korrugerad plåt och göra solfångaren en aning större i stället.
Frågan är om fenomenet luftsolfångare är alltför ineffektivt och våra diskussioner bara påverkar på marginalen eller om det går att komma mycket längre genom att vända och vrida på detaljerna. Jag vill gärna tro det senare.
Jag tror att man har mycket att vinna på att snabbt sno ihop en enkel, välisolerad, och ganska stor, luftsolfångare och få upp den på väggen. Om man håller konstruktionen enkel så blir det också billigt att överdimensionera lite för att kompensera för att man inte använder optimala material och lösningar. Sedan, när man väl har fått upp solfångaren kan man fundera på hur man kan göra en ny och bättre. Och om det verkligen behövs...
A.
