Avskrivning på skog?

[larsw]

Sen undrar jag relativt vad avverkningsnettot är lägre idag?
I absoluta tal har avverkningsnettot troligen aldrig varit högre. Effekten av mekaniseringen är avsevärd. Under 70-80-talet var det svårt att få något netto i tidiga gallringar. Idag ger även 1a gallringar ett hyggligt netto, trots att virkespriserna inte alls stigit i takt med exempelvis löneökningarna, utan snarare fallit realt, precis som du säger.

Jag får återkomma nästa år på den punkten. Har 1:a gallring (25-35 år, varav mycket är konfliktbestånd) på hela mitt utskifte nästa år (plus fyra hektar frötallar). Nettot borde existera iaf. Med tanke på att

1) Massavedpriset höjdes drygt 10% av södra (30-40:- beroende på tall eller gran)
2) Gallringspremier om man beställde gallring innan visst datum +10-20:-
3) Storlekspremie +10:-
4) Certifieringspremie +3:-
5) Efterlikvid (10%?) för medlemskap i Södra

Så om 1:a gallring gick plus/minus noll förut, så borde den nu ge åtminstone 50:- per kubik. Fast tidigare lär förstagallring gett 30-50:- i netto, så då landar nettot på 80-100:- (i princip en dubbling alltså). Enligt Södra har inte avverkningskostnaderna höjts. Fast de kan inte lova något netto förstås. Så det blir väl 20-30:- i slutändan, plus efterlikvid, plus förhoppningsvis frötallarna som borde ge ett ordentligt netto. Får jag över 50:- i netto per kubik så blir iaf jag väldigt, väldigt nöjd. På "köpet" får jag lite mer lättarbetad skog utan fastfällningar framöver, med därefter ny skogsbruksplan så kan vidare gallringsbehov de kommande 10 år kanske skötas i egen regi istället. Hemskiftet är betydligt mer lättarbetat eftersom det inte är eftersatt. Så det ser jag fram emot.

Blir intressant att se om jag får ett netto på egen gallrad och skotat tall ålder 50+ om ca 25 kubik som är större än nettot från utlagd förstagallring om 300 kubik...

[Filip Skräplund]

Jordförvärvslagen i sin värsta tappning avskaffades någon gång runt -87. Efter det har prisbildningen i huvudsak varit marknadsmässig. Vissa förvärvsregler ang bosättningsplikt och annat i glesbygd har dock funnits kvar.

En mycket stor del av alla skogsfastigheter som säljs köps av personer som tidigare är skogsägare i området. Andelen skogsköpare som är ointresserade av den ekonomiska avkastningen är nog försvinnande liten. Ser man skogen som ett placeringsobjekt är man väl intresserad av dess ekonomiska avkastning.

Ska man "räkna hem" ett skogsköp måste man ta hänsyn till totalavkastningen. Inte bara direktavkastningen i form av avverkningsintäkter. Tror man att värdet av skog och virke realt faller i framtiden är nog alla fastigheter för dyra. Tror man att skog även i framtiden ökar i värde minst i takt med inflationen ser det med ens ljusare ut. Är man riktigt optimistisk och tror på stigande virkespriser och markpriser är kanske prisnivån idag är riktigt attraktiv.

Sen undrar jag relativt vad avverkningsnettot är lägre idag?
I absoluta tal har avverkningsnettot troligen aldrig varit högre. Effekten av mekaniseringen är avsevärd. Under 70-80-talet var det svårt att få något netto i tidiga gallringar. Idag ger även 1a gallringar ett hyggligt netto, trots att virkespriserna inte alls stigit i takt med exempelvis löneökningarna, utan snarare fallit realt, precis som du säger.

Så resonerar bara fastighetsmicklare och liknande.
Det du kallar totalavkastning är något som i första hand såna som utnyttjar värdestegringen på fastigheter räknar med.
Riktiga bönder köper skog för att behålla den, inte för att handla med.
Då blir det markens avkastningsförmåga som är styrande, inte vad man kan få ut vid en försäljning.
I mina trakter (Uppland) köps jord- och skogsfastigheter nästan uteslutande av såna som tjänat pengar på annat håll, nästan aldrig av verksamma bönder.
Från egen erfarenhet vet jag att priset på en mindre jord/skogsfastighet (<100 ha) gått upp med ca 5000 (femtusen)% sen början av 60-talet,
och det är högst ordinära siffror.
Det är som sagt en "marknadsmässig prisbild" men inte företagsekonomiskt försvarbart ur ett traditionellt brukarperspektiv.

[trädman]

Så resonerar bara fastighetsmicklare och liknande.
Det du kallar totalavkastning är något som i första hand såna som utnyttjar värdestegringen på fastigheter räknar med.
Riktiga bönder köper skog för att behålla den, inte för att handla med.
Då blir det markens avkastningsförmåga som är styrande, inte vad man kan få ut vid en försäljning.
I mina trakter (Uppland) köps jord- och skogsfastigheter nästan uteslutande av såna som tjänat pengar på annat håll, nästan aldrig av verksamma bönder.
Från egen erfarenhet vet jag att priset på en mindre jord/skogsfastighet (<100 ha) gått upp med ca 5000 (femtusen)% sen början av 60-talet,
och det är högst ordinära siffror.
Det är som sagt en "marknadsmässig prisbild" men inte företagsekonomiskt försvarbart ur ett traditionellt brukarperspektiv.

Vem är en riktig bonde? Jag känner inte till någon förståndig bonde som inte mer eller mindre medvetet tar hänsyn till den förväntade värdeutvecklingen på sina investeringar oavsett om det gäller skog, mark, byggnader djur eller maskiner. Stiger värdet har man i allra högsta grad nytta av det även om man inte tänker sig sälja marken (eller vad det nu är man har köpt).

De flesta, även ickeföretagare, tar  hänsyn till värdeutvecklingen när de gör investeringar i exempelvis bilar eller maskiner. Köper man maskiner brukar man skriva av dem, eftersom de vanligen faller i värde. Köper man mark må man väl på motsvarande sätt ta hänsyn till den förväntade värdeutvecklingen. Tror man marken kommer att falla i värde är man rimligen villig att betala ett lägre pris än om man tror att den ska stiga i värde. Så är det knappast bara fastighetsmicklare som resonerar.

Ska man lånefinansiera köpet måste man naturligtvis också ta hänsyn till kassaflödet. Att skogen stiger i värde ger ju kortsiktigt inga pengar i handen. Ock som tidigare sagts det är har "alltid" varit för dyrt att köpa skog om man jämfört skogsnettot med den nominella räntan om man lånat hela beloppet. Jämfört med en inflationsrensad ränta har det dock i allmänhet sett bättre ut. Det förutsätter att man tror att skogsnettot är någorlunda inflationssäkert.

[trädman]

Jag får återkomma nästa år på den punkten. Har 1:a gallring (25-35 år, varav mycket är konfliktbestånd) på hela mitt utskifte nästa år (plus fyra hektar frötallar). Nettot borde existera iaf. Med tanke på att

1) Massavedpriset höjdes drygt 10% av södra (30-40:- beroende på tall eller gran)
2) Gallringspremier om man beställde gallring innan visst datum +10-20:-
3) Storlekspremie +10:-
4) Certifieringspremie +3:-
5) Efterlikvid (10%?) för medlemskap i Södra

Ett exempel från Mellansverige:
 Hälften mycket stamrik 1:a-gallring, hälften 2:a gallring
Fast avtalad avverkningskostnad (vid väg) 140 kr/fub
Massaved prislista +30 kr
Timmer prislista +75 kr

[Filip Skräplund]

Jojo, men faktum är att det blir en ny ägarkategori som tar över landsbygden.
Liknande har redan skett med t ex skärgårdarna och attraktiva områden i städerna.
Mycket ridhästar och golfbanor blir det men lite genuinitet.

[Mangan]

Alla statistik tyder på att du har fel. Det är grannarna som köper det mesta.

[Dräng]

Det skulle vara kul att höra vad som hänt, om ni köpte någon skog, bedriver jaktturism eller liknande.