Röklukt

[Rakadero]

Hej, hoppas någon har en ide om vad det är för fel på vår fina rörspis.

Vi köpte ett hus på landet för tre år sen som vi tänkte ha som sommarstuga, den 3 december tar nya ägarna över vårt hus i stan och så bor vi här för gott!

Frid och fröjd... Saken är den att vi har ingen annan uppvärmning för tillfället än direktverkande el (oljefyllda elelement) men i varje rum finns någon slags kamin eller liknande, järnspis i köket, rörspis (kakelugn utan kakel och lucka för de som inte vet) i finrummet och gjutjärnskaminer i de andra rummen.

Jag älskar rörspisen, den ger en härlig värme. Vi har god tillgång till ved och försöker elda så mycket som möjligt i våra kaminer och spisar så vi slipper ha igång elementen mer än i nödfall.

Men vi har märkt, särskilt om vi inte varit hemma på hela dagen, att det luktar så illa i huset när vi kommer in och efter lite detektivarbete kom vi fram till att det är eldandet i rörspisen som står för lukten. Frågan är varför? Är det något fel på den? Det löper en tunn spricka utmed nästan hela spisen, inte mer än att det ser ut som om färgen (limfärg) har krackelerat.

Elller kan det bero på att skorstenen har sådana där insatser (rör av något bränslehärdigt som sotaren drog i eftersom skorstenen inte var tät vid provtryckning när vi köpte huset)

Maken är inne på att vi ska knacka ner rörspisen och sätta in en ny gjutjärnskamin (fast av äldre modell) för de är effektivare, och så slipper man röklukten för den är verkligen vidrig, det luktar rökt korv eller bacon i huset, fast man känner det ju inte när man varit där ett tag, det är som sagt mest när man kommer utifrån man märker det.

Det ryker gärna in lite ibland, när man t ex lägger in ved för långt ut i hålet, då blir spisen svart på utsidan, ser inget roligt ut och när det varit riktigt illa har det till och med blivit lite sotigt i taket (ett stoooort tak som jag slet med att skrapa och måla förra sommaren...)

Men lukten är där även de gånger det inte rykt in något alls i rummet när man eldat.

Någon som vet något om sådant här?

[kolaren]

Verkar knepigt, men från början, hur ser sprickan ut? En rak spricka betyder oftast att bara putsen spruckit, normalt och oundvikligt, om man däremot kan tänka sig att sprickan följer tegelfogarna så är det ju lite större risk att den läcker.

Är den ordentligt sotad? För det verkar ju vara dåligt drag... En gammal utan luckor har väl "sotstenar" att ta loss inne i eldstaden, eller har den utvändiga sotluckor?

Hur eldar ni då? En rörspis får man ju ta det ganska försiktigt med, men rätt eldad har den ju betydligt högre verkningsgrad än en kamin. Inte lika snabb förstås men jämnare värme.

[Rakadero]

Tack för snabbt svar.

Sprickan är kanske inte direkt rak men ser absolut inte ut att följa några tegelfogar, den löper uppifrån och ner (den liksom rinner neråt, om man tänker sig hur en rännil på ett fönster kan se ut) och jag tror den kan ha sitt ursprung i att förre ägaren (som troligen inte använde den) hade satt upp nån slags tavla eller vad det var på den med en liten nubb....

Vi fick sotat här när vi köpte huset och sotaren satte i de där rören, sen skulle det bara sotas vart fjärde år var det sagt, eftersom det var fritidsbostad, nu borde den kanske sotas oftare eftersom vi flyttat hit.

Det sitter små runda luckor på båda sidorna i neränden och en lika stor mitt på längst upp. De små sotade sotaren när han fixade skorstenen, men det är som sagt tre år sen...

Annars brukar det bli rätt bra drag i den efter ett tag och då brinner den bra.

Hmm, hur 'tar man det försiktigt' menar du? Vi tänder en liten brasa med lite tidningspapper, kartong och 'tändved' och sen lägger vi på lite ved, låter den brinna upp så det är glöd, lägger på mer och håller på så tills vi tycker det är varmt nog. Har du några tips på hur man ska elda tar vi gärna emot dem.

Där vi bodde förr värmde vi upp hus och vatten med vedpanna, men det är säkert en helt annan teknik? Vi hade en öppen spis också, en sån där som inte ger mer värme än vad som blir av lågorna, resten går ju rätt upp i skorstenen...

Jaså verkningsgraden är större än i en modern kamin? Vi var inne annars på en sån där gjutjärnskamin från Jötul, som ser ut som en gammal.

OT kul att se kolaren att du är från Valinge... Jag bor i Velinga...

Vi eldar rätt ofta i den, den ger bra värme i hela undervåningen och det kryper bra uppför trappan också...

[Maran]

Hejsan!
Jag är också rörspisentusiast, så jag lägger mig i lite...

Det sitter små runda luckor på båda sidorna i neränden och en lika stor mitt på längst upp. De små sotade sotaren när han fixade skorstenen, men det är som sagt tre år sen...

Luckorna är sotluckor. Enklast är att använda en vanlig dammsugare för att att få bort det mesta. Är det tre år sedan sist så är det nog hög tid! Be sotaren komma varje år istället och sota själv emellanåt.

Hmm, hur 'tar man det försiktigt' menar du? Vi tänder en liten brasa med lite tidningspapper, kartong och 'tändved' och sen lägger vi på lite ved, låter den brinna upp så det är glöd, lägger på mer och håller på så tills vi tycker det är varmt nog. Har du några tips på hur man ska elda tar vi gärna emot dem.

När man eldar en rörspis/kakelugnsbrasa lägger man bara i ved en gång. Börja med hopknycklat tidningspapper el dy i botten, ovanpå det ett luftigt lager stickor och fyll upp resten av utrymmet med ved. När ni tänder ska spjället vara fullt öppet och de små dragluckorna på innerluckorna likaså. Stäng innerluckorna, vänta tills brasan tagit sig då stänger ni dragluckorna och skjuter igen spjället till hälften. Detta för att elden inte ska brinna så kraftigt. Börjar det lukta rök öppnar man spjället något. Rör inte brasan! När brasan förvandlats till en glödbädd utan lågor kan man skjuta igen spjället nästan helt. Kontrollera att det inte börjar lukta (det känns direkt), öppna i så fall lite. När glödbädden i stort sett är släckt kan ni dra igen spjället helt. Man får testa sig fram hur mycket man kan dra igen spjället. Det ska inte vara öppet mer än nödvändigt så att värmen stannar kvar och brasan inte brinner för häftigt. Olika på olika spisar. Håll näsan ovanför eldstadsöppningen vid varje justering och sniffa. Lukten känns som sagt direkt om ni dragit igen för mycket.

[Rakadero]

När ni tänder ska spjället vara fullt öppet och de små dragluckorna på innerluckorna likaså. Stäng innerluckorna, vänta tills brasan tagit sig då stänger ni dragluckorna och skjuter igen spjället till hälften. Detta för att elden inte ska brinna så kraftigt. Börjar det lukta rök öppnar man spjället något. Rör inte brasan! När brasan förvandlats till en glödbädd utan lågor kan man skjuta igen spjället nästan helt. Kontrollera att det inte börjar lukta (det känns direkt), öppna i så fall lite. När glödbädden i stort sett är släckt kan ni dra igen spjället helt. Man får testa sig fram hur mycket man kan dra igen spjället. Det ska inte vara öppet mer än nödvändigt så att värmen stannar kvar och brasan inte brinner för häftigt. Olika på olika spisar. Håll näsan ovanför eldstadsöppningen vid varje justering och sniffa. Lukten känns som sagt direkt om ni dragit igen för mycket.

Hej och tack, men tyvärr har vi inga luckor på vår rörspis... den är helt öppen framtill som på en 'öppen spis'... och skulle vi bara elda ett inlägg skulle det troligen inte bli tillräckligt varmt. Fast det går ju åt ved... Vi eldar nog ungefär som i vedpannan hemma... lägger in tre fyra vedträn så fort det brunnit ut...

Spjället har vi faktiskt aldrig rört... det är alltid helt öppet... Men kan man laborera med att stänga spjället mer eller mindre när man inte har några luckor? Ryker det inte in då?

[Maran]

Jag har aldrig eldat i en rörspis utan luckor, men spjället är ju där för att användas! Ni måste nog justera spjället lite annorlunda, antagligen behöver det vara öppet mer, men när ni har en glödbädd borde det gå att skjuta in lite och när brasan brunnit ut ska det vara stängt så att värmen inte går ut genom skorstenen. Men man ska inte stänga helt om inte elden brunnit ut! Ni får ut mer av eldningen genom att justera spjället, men det har knappast med lukten att göra om ni hittills alltid haft det öppet.

Jag antar att spisen är provtryckt i samband med rördragningen, så att ni vet att den är tät? Det kan inte vara så illa att rökkanalen är underdimensionerad? Då kan man få problem med att det ryker in. Jag tycker att ni ska kontakta er sotare!

[Rakadero]

Spisen är provtryckt ja, den rök inte in, men skorstenen var otät så sotaren har dragit i rör i rökgångarna och fyllt ut mellanrummen med något slags vulkaniskt material (sa de att det hette...) Rökgångarna är ju med andra ord lite mindre nu än innan på det sättet.

Sotaren bör ändå komma hit och sota skorstenen också, eftersom det gått tre år och vi bor här permanent nu. Så vi kan lika gärna passa på att fråga. Fast jag har ju fått god hjälp här också! Vi ska testa att sota de små luckorna så länge iaf!

Vi planerar att sätta in vedpanna om några år och hela köret... ackumulatortank, element och rördragningar (svärfar är rörmokare så det behöver ju inte bli svindyrt...) Men rörspisen vill vi ju gärna fortsätta att elda i!

[Maran]

Spisen är provtryckt ja, den rök inte in, men skorstenen var otät så sotaren har dragit i rör i rökgångarna och fyllt ut mellanrummen med något slags vulkaniskt material (sa de att det hette...) Rökgångarna är ju med andra ord lite mindre nu än innan på det sättet.

Ni kanske kan höra med de förra ägarna om de hade problem med lukt. Om det inte var ett problem före de nya rökgångarna så har ni en möjlig förklaring.

Sotaren bör ändå komma hit och sota skorstenen också, eftersom det gått tre år och vi bor här permanent nu. Så vi kan lika gärna passa på att fråga. Fast jag har ju fått god hjälp här också! Vi ska testa att sota de små luckorna så länge iaf!

Ja, jag tycker absolut att man ska sota eldstaden själv med jämna mellanrum, en gång i månaden är rimligt om man eldar ofta. Köp en Grovis eller dylikt, om ni inte redan har en.
Lycka till!

[Rakadero]

Ni kanske kan höra med de förra ägarna om de hade problem med lukt. Om det inte var ett problem före de nya rökgångarna så har ni en möjlig förklaring.

Eftersom det var ett dödsbo så lär det bli svårt att fråga...  

Vi får väl se vad som händer när vi sotat... hade ingen aning om att man skulle göra det så ofta, och visst eldar vi ofta i den, nu när det är kallt så gott som varje dag. Och en grovis har vi, så det är ju lätt fixat!

[kolaren]

Det "vulkaniska materialet" är vermiculite.

Ja spjället är till för att användas, och elda inte som i en panna!

Prova att elda med måtta och använd spjället, strunta i att ni inte har några dragluckor utan justera med spjället, men stäng inte helt (som tidigare påpekats men kan inte nog poängteras) förrän det bara finns glöd och inga lågor. En rörspis ska inte bli het som en kamin utan varm, länge, det är det fina.

Att underdimensionera rökkanalerna till rörspisar och kakelugnar är nästintill omöjligt om inte ugnen står på vinden, alltså för korta, dessutom har man ingen nytta av "hörnen" i kanalen för dragets skull, röken är rund dvs en virvel.

[kolaren]

Blir mer sot om spis och mur får kallna mellan brasorna, bör nog sotas en gång om året minst enligt reglerna, om man kallar det trivseleldning, är det rummets uppvärmning så är det fler. Olika mellan kommuner men framförallt så funkar den ju bättre ren.

[Maran]

Att underdimensionera rökkanalerna till rörspisar och kakelugnar är nästintill omöjligt om inte ugnen står på vinden, alltså för korta, dessutom har man ingen nytta av "hörnen" i kanalen för dragets skull, röken är rund dvs en virvel.

Ja, det är förstås sant. Man minskar arean främst genom att hörnen försvinner, och det är ingen större förlust (man får kanaler som är lättare att sota i gengäld). Vi kanske kan peta ner underdimensionering på listan med möjliga förklaringar!

Men visst skulle man kunna ha en underdimensionerad kanal om den redan innan var på gränsen? Eller menar du att just kakelugnar/rörspisar är svåra att misslyckas med? Har det att göra med spisens kanalsystem? Jag vill gärna veta mer för jag saknar teoretiska kunskaper i ämnet. Jag vet att det är ganska enkelt att underdimensionera kanalen till en öppen spis, men hur man ska tänka när det gäller rörspisar/kakelugnar är jag mycket nyfiken på! Så sitter du inne med information när det gäller dimensionering av olika eldstäder, var vänlig upplys mig! (Men vi kanske ska ta det i en separat tråd om Rakadero tycker det blir för OT)

[kolaren]

Har läst en massa teori för en massa år sen och det jag memorerade var väl ungefär att en rund kanal, fem meter lång och fem cm i diameter är idealisk vad gäller en normal kakelugn.

Sen får man förstås räkna med lite marginal för tjära/sot +att sotarviskan inte går ner i en sån liten kanal, men en för stor kanal blir å andra sidan självförstörande eftersom den inte värms upp tillräckligt, något som helt glöms bort med dagens isolerade insatsrör... Det är tydligen inte heller lika viktigt att ta till vara all värme längre....

Hörnen i en kanal kan man räkna bort direkt från den nyttiga arean, där finns bara turbulens och försämrar draget istället. Drag är dessutom känsligt för friktion tex bruk, tegel och urgröpta fogar så ett slätt rör i en gammal kanal förbättrar nästan alltid draget även om det skulle halvera kanalarean.

[ca]

En kakelugnsöppning är för det mesta 24x28 cm och har dessutom luckor vilket minimerar inrykning.Är öppningen större kan en grövre kanal behövas.Jämför med en öppen spis där det krävs helstenskanal.

[Maran]

Har läst en massa teori för en massa år sen och det jag memorerade var väl ungefär att en rund kanal, fem meter lång och fem cm i diameter är idealisk vad gäller en normal kakelugn.

Men många hus har ju kakelugnar på övervåningen också. Då blir det knappast en rökkanal på fem meter (och aldrig rund om den är murad). Hur har man gjort då? Har man accepterat ett sämre drag eller har man löst det på annat sätt? För kanalerna har man väl murat ungefär lika stora?

Hur ska man tänka om man murar upp en ny rörspis? Ska kanalerna i spisen matcha rökkanalens area? Fem cm invändigt i spisen verkar ju på gränsen till för trångt om man ska komma åt att sota spisen, dessutom kan ju bitar av lerputs rasa ner och lätt sätta igen en trång kanal.

Nåja, i praktiken är det kanske inte ett problem. En murad rökkanal är väl ca 10*10 cm och ansluter man en normalstor rörspis/kakelugn så hamnar man knappast helt fel, men det vore ju trevligt att kunna förstå hur saker och ting hänger ihop och kanske klara av att göra en enkel överslagsberäkning. Jag skulle ha varit mer alert på fysiktimmarna!

[kolaren]

Nej inte riktigt så... 31x29 för det första, för det andra, ska eldstadsöppningen motsvaras av kanalarean? Vilken öppen spis kräver mer än helsten/halvsten?

[kolaren]

Men många hus har ju kakelugnar på övervåningen också. Då blir det knappast en rökkanal på fem meter (och aldrig rund om den är murad). Hur har man gjort då? Har man accepterat ett sämre drag eller har man löst det på annat sätt? För kanalerna har man väl murat ungefär lika stora?

Hur ska man tänka om man murar upp en ny rörspis? Ska kanalerna i spisen matcha rökkanalens area? Fem cm invändigt i spisen verkar ju på gränsen till för trångt om man ska komma åt att sota spisen, dessutom kan ju bitar av lerputs rasa ner och lätt sätta igen en trång kanal.

Nåja, i praktiken är det kanske inte ett problem. En murad rökkanal är väl ca 10*10 cm och ansluter man en normalstor rörspis/kakelugn så hamnar man knappast helt fel, men det vore ju trevligt att kunna förstå hur saker och ting hänger ihop och kanske klara av att göra en enkel överslagsberäkning. Jag skulle ha varit mer alert på fysiktimmarna!

Nej, teoretiskt vore det bra, men i praktiken blir det ju halvstenskanaler till alla, poängen som försvann var att att arean kan minskas på en lång kanal, alltså behöver en kort kanal vara större.

Och att en kakelugn inte ska eldas som en vedpanna/öppen spis (för då går den sönder) så därför behöver den inga överdimensionerade kanaler, tvärtom blir det sämre drag om kanalen är onödigt stor.

[Rakadero]

Hej igen och tack för alla kloka ord om rörspisar!

Vi sotade de små luckorna på sidan i dag och de var proppfulla med aska... inte konstigt att det fungerade dåligt då kanske?

Däremot kan vi tyvärr inte använda rörspisen som meningen är, har fått veta att de där rören som sattes ner i rökkanalerna går förbi spjället så man kan inte använda det. Det är öppet som gäller... inget annat... tyvärr. Vi kan inte ens stänga det när brasan brunnit ut för att spara värmen. Det känns trist så här efteråt och jag tycker det är konstigt att sotaren gjorde så, han visste ju att vi skulle använda rörspisen och han borde väl veta hur en sådan fungerar?  

Hur och varför går rörspisar sönder om man eldar i dem som i en öppen spis? För det är nog ungefär det vi gör nu (och får väl fortsätta göra eftersom det är som det är). Vi får väl glädja oss åt den så länge den håller annars. Och sätta in en gjutjärnskamin sen...

Om det inte går att göra något åt det där med spjället i efterhand men det tvivlar jag på...

Jag läst det där om att det kunde bli dåligt drag på övervåningen, för att rökkanalen blev för kort eller hur det var? Vi har en liten kamin, s k drängakamin (norrahammar nr 5) i vårt sovrum p övervåningen och det är rent otroligt drag i den, den värmer upp fort också, helt suverän! och den lilla guldklimpen stod här när vi köpte huset! Fast då hade någon klåpare målat den med silverfärg... gick att blästra bort och svärta, ser ut som ny!

[DeadMan]

Hur och varför går rörspisar sönder om man eldar i dem som i en öppen spis? För det är nog ungefär det vi gör nu (och får väl fortsätta göra eftersom det är som det är). Vi får väl glädja oss åt den så länge den håller annars. Och sätta in en gjutjärnskamin sen...

Rörspisen är en kakelugn utan kakel och den blir för varm. Det gör att det rör sig för mycket och den går sönder av rörelserna. Jag tycker att du skall njuta av värmen och inte elda den som en pyroman, lågorna är trevliga men värmen är desto goare. MVH DeadMan ny frälst kakelugns freek.

[jenses]

de där insatsrör försämmrar bara skorstenens funktion,
men det går snabbt och enkelt för sotaren och genererar en stor vinst till honom  
Någon sotare som rekommendera instatsrör har valt fel yrke