foder med hög proteinhalt??

[Susanne]

Jag har alltid blivit varnad, från flera olika håll, att INTE ge värpfoder till våra lantraser pga den drivande effekten och har därför alltid gett allfoder. Men så köpte jag ändå värpfodret, fylld med ångest och trodde att nu pajar jag hönsen. Eftersom jag har 12 mil till närmaste lantmanna och allfodret var slut den gången så hade jag inget alternativ. Man åker inte hem med tom bil när det är så pass långt att åka. Men nästa gång jag hade vägarna förbi lantmanna så tänkte jag ta hem lite allfoder för att slippa ge värpfodret. Då fick jag veta ENDA skillnaden mellan fodrena var att värpfoder innehåller kalk, vilket allfoder saknar. Jag struntade då i allfodret eftersom jag lika gärna kunde fortsätta ge av värpfodret tills jag behövde nytt foder.

Men varför varnas det för att värpfoder skall vara så drivande och olämpligt att ge när den enda skillnaden är att det innehåller kalk? Kalken i sig är väl inte drivande, utan det är väl proteinmängden, eller??  

Eller är det så att det söderut finns flera olika värpfoder, mer eller mindre drivande, som saknas i min ände av landet? På Sveriges nordligaste lantmanna finns det bara två foder som erbjuds till fjäderfän - allfoder och värpfoder. Allfoder är tänkt till ankor och gäss medan värpfodret är till höns. Den skillnaden är, som sagt, att värpfodret innehåller kalk.

[Anders]

Men varför varnas det för att värpfoder skall vara så drivande och olämpligt att ge när den enda skillnaden är att det innehåller kalk? Kalken i sig är väl inte drivande, utan det är väl proteinmängden, eller??  

En viktig skillnad mellan lantraser och industriraser är den att industriraserna är avlade på sätt att de skall producera maximal mängd av vad det nu är för något. Lantrasernas förnämsta kännetecken är att de anpassar sig efter födotillgång och kvalitén och innehållet på denna.

Industrikor kastar iväg den mjölk de är avlade för att producera. Bondens uppgift är att se till att kon inte magrar för mycket och kollapsar när hon producerar som mest. Kon avkastar mer mjölk än hon kan få i sig som föda. Proportionerna av energi, protein, mineraler, vitaminer är därför oerhört viktiga. Stråfoder, som idisslaren är specialiserad på att omvandla till högvärdiga födoämnen och som hon egentligen bara skall äta, ges i så liten mängd som möjligt (och naturligtvis så tidigt skördat som möjligt) eftersom volymen är för lite koncentrerad (tidigt skördat kan innehålla detta) Stråfoder måste ibland ges för att de inte skall få våmsår (motsvarande vårt magsår ungefär). Får inte de industrialiserade hönsen tillräckligt med proteinrikt och energirikt foder så kollapsar dom. Äggen blir utan skal eller väldigt svaga och benen i hönan lakas ur om hon inte får kalk (och snäckskal) i tillräcklig omfattning.

Lantraserna anpassar sig. Kon ger dåligt mjölk om hon får dåligt med foder och foder med svagt energi- och protein-innehåll etcetera, men hon dör inte. Lantraskossan ger därför inte lika mycket mjölk som den industrialiserade, även om hon har ett överflöd av energi- och protein-tillgång. På samma sätt är det med lantrashönan.
Hon har bättre anpassningsförmåga av sin äggproduktion än industrihönan.

På våren när fodret var slut för småbrukaren och kanske bara halm fanns att ge eller ens det så klarade sig lantraskossorna tills det första färska gräset kom. På samma sätt med lantrashönsen. Det var inte alla år man kunde ge sina höns och andra djur fullgott foder. Djuret måste klara livhanken på sämre foder. Det var därför man sparade dom och det först efter andra världskriget då den billiga energin vällde in och börja slå ut lantraserna.  Billiga transporter, billig olja, bensin, diesel, kraftfoder, konstgödsel, kemikalier osv gjorde behovet av att ha djur som hade en bra anpassningsförmåga ointressant.

Drivande foder kan vara av två varianter. Det ena är om fodret innehåller hormoner eller hormonliknande substanser eller ämnen som stimulerar kroppen att producera de hormoner som sätter fart på mjölkproduktion eller äggproduktion. Färskt gräs och vissa typer av gräs innehåller mer än andra. Soljus.  Oxytocin stimulerar mjölkkörtlarna att producera mjölk. Östrogen stimulerar utvecklingen av bröstkörtlarna.

Den andra typen av "drivande" foder är när foder ges i sådan omfattning avseende på kvantitet och kvalitet att djuret producerar maximalt vad hon har förmåga till.  För lantrasen spelar det ingen roll om hon producerar på sin toppnivå.  

Även inom lantraserna finns det ju indviduella variationer på olika sätt. Även lantraserna är mer eller mindre avlade.  Men att lantraserna skulle kunna paja för att de får för för mycket av "högkvalitativt foder" tror jag inte på. Proteiner består av aminosyror och vissa aminsyror kan ju stimulera på olika sätt.

Jag har både för liten erfarenhet och kommer inte heller ihåg hur lantrashöns fungerar (äggproduktion, välbefinnande) när man frångår olika former av "fullfoder" och ger dom det foder de fick förr i tiden (tiden före fullfodret)

[Kicki]

Här "nere" i mittenSverige finns det flera olika sorters värpfoder:
* Helveg - är det som du sett på Granngården. Ett vegetabiliska foder för vuxna höns. 16% proteinhalt
* Sundfor - KRAVmärkt helfoder. Innehåller mycket fisk vilket tyvärr medför att äggen smakar fisk.  16% proteinhalt.
* Det vanligaste värpfodret, pullfor- innehåller animaliskt protein 19 % proteinhalt
* Värpex - för högvärpande höns såsom i hönserierna. Innehåller 24% proteinhalt

[Anna Ho]

En liten fråga, hur tusan kan KRAV fodret få innehålla fisk, när det görs så mycket reklam om att Kravhönsen endast får vegitabiliskt foder.
KRAV-regler i ett nötskal, eller??

[Kicki]

Tjaa, de kommersiella KRAV-hönsen kanske får ett annat foder än det som bjuds ut till privatpersoner  

[Ronny]

Susanne!

Kanske är det jag som förvirrat begreppen och varnat för fri tillgång till "värpfoder" året runt, åtminstone till lantrashöns. Vad jag egentligen menar är foder med hög proteinhalt. Även "Allfodret" har ju en relativt hög proteinprocent i jämförelse med tex säd. Men det finns ännu kraftigare värpfoderblandningar med över 20 % protein.

[Kicki]

Ska vi tro på SLU´s slutsatser vad det gäller fodret är väl inte det vegetabiliska fodret så bra som vi trott eftersom vissa ämnen som de behöver bara finns hos animalier så de på en ensidig diet med t.ex. allveg och något sädtillskott får brister.

Till Anders: Det du skrev om "industrihönsen"s oförmåga till anpassning håller jag inte med om. Innan jag skaffade mina hedemorahöns hade jag bl.a. värphybriden DeCalp och de hönorna anpassade sig mycket bra efter ett tag. Jag köpte dem från en hönsfabrik där de var burhöns som skulle till slakt eftersom de fyllt ett år och började gå ner i värpning p.g.a. behov av vila och ruggning. I början vrerkade de helt intelligensbefriade: de fattade ingenting vare sig av reden, att gå in och ut i hönshuset m.m. vilket dock inte var så kontigt eftersom de bara suttit på gallergolv i en A4-arksstor bur och inte ens sett dagsljus. Min tålmodiga underbara stora Faverolletupp lärde dem att vara och uppföra sig som höns medan jag tvingade dem lite - gav enbart korn/havrekross en period - för att de skulle komma ner i riktig vila, sluta värpa och rugga ordentligt och efter denna period levde de som vilka lantrashöns som helst: lika naturligt frigående, lika noga med att värpa i redena (de var t.om. jättenoga med att gömma äggen under ströet i redet efter varje värpning vilket inte ens mina hedemorahönor gör), lika naturligt skiftande med årstiderna i sin värpning resp. vila o.s.v.

[Ronny]

Jo, det lär väl vara jag som är "mr lantraser him self" men det "artistnamnet" får du själv stå för.  

[Johan P]

Allfoder, värpfoder skilnaderna är ofta små i innehållet, de som skiljer mest är nog namnet
När jag följer denna och andre liknade diskussion får jag en känsla av att jag är otroligt slarvig med mina djur.
de har naturligtvis fri tillgång till snäckskal men anars lever de till störsat del på havre och vad de kan hitta på gården under dagen , från de att jag släper utt flocken av åsbo, ölandsgäss pärlhöns och ankor finner de största delen av sin mat själva.
Efterssom de går tillsammans har de inte fri tilgång på havre, ankorna och gässen blir aldeles för feta då, de får i stället en gryta( 2 kg?)  på gårdsplanen när de kommer utt, hönsen har då en möjlighet att konkurera med gäss och ankor om maten .
All och värpfoder får de bara som tillskått under våren och sommaren.
För att kunna ge kyklingarna lite extra har jag använt gröna kompost galler där  kyklingarna kan komma igenom och äta kyklingfoder.
 Men de djur som jag inte har frigående får Allfoder i ringa mängd under hela året, de har inte möjlighet att finna egen mat i rastgården i samma utsträkning som de frigående.

[Susanne]

Värpfodret heter Hel veg och innehåller 15,5 % protein. Jag vet inte vad allfodret innehåller, men jag ska kolla nästa gång jag måste köpa foder. Jag har faktiskt aldrig kollat innehållet eftersom jag bara utgått från att det är allfodret man ska ge till lantraser. Men om det stämmer det säljaren på lantmanna sade så ska den innehålla samma mängd protein, eftersom enda skillnaden ska vara kalken - värpfoder innehåller kalk medan allfodret inte gör det.

Johan - Jag upplever inte alls att du är slarvig, bara att du håller hönsen utifrån andra förutsättningar. Tänk på att vi bor i olika delar av Sverige! Det går inte att hålla höns likadant i norr som i söder. Att t.ex. låta hönsen leta sin föda själv under vintern i min ände är ohållbart med tanke på att de måste hållas inne den kallaste årstiden. Även om de bitvis kan gå ute så finns det ingen mat att finna. Antingen så skulle de svälta ihjäl eller så måste de göra som tjädrarna som specialiserat sin vinterföda på enbart tallbarr.  

[Kicki]

Allfodret innehåller 16% protein. Motiverade säljaren varför lantrashönsen inte skulle behöva kalk?

Det jag menade med att kanske hönserihönsen får annat foder är om det ev. finns något speciellt foder för storkonsumenter som inte finns ute på marknaden utan som köps direkt från tillverkaren - tvivlar starkt på att de som har hönserier köper sitt foder via Granngården. De köper väl bulk och det kan väl mycket väl vara något annat, kanske billigare, foder än det som vi kan köpa på säck.

Även om jag bor 100 mil längre söderut än Susanne så bor jag ändå ca. 90 mil längre norrut än du Johan så jag bor ganska precis mitt emellan er två. Här hos mig skulle hönsen också svälta ihjäl vintertid om de skulle få söka sin egen föda vintertid eftersom vi i vanliga fall har snötäckt hela vintern, utom i år. Sverige är så lååångt och har helt olika klimat i söder och i norr så det är väldigt svårt att diskutera både foder och skötsel eftersom förutsättningarna är så totalt annolunda beroende på vart man bor.

[Susanne]

Det är inte säljaren som sagt att lantraserna ska ha allfoder, utan det har jag fått rekomenderat från andra håll. Det var jag som frågade säljaren vad skillnaden mellan fodrena var, eftersom jag inte trodde det var lämpligt att ge värpfodret till lantraserna pga att det skulle ha en drivande effekt. Vad gäller kalk så fick ett par bekanta veta att mängden kalk i värpfodret var tillräckligt, men det verkar inte stämma för deras höns började äta varandras fjädrar för att kompensera kalkbristen. När de började ge fri tillgång på snäckskal så försvann problemet med fjäderätande höns.

På tal om att leta föda vintertid så är det lustiga att när vårsolen börjar värma i mars/april så verkar också en massa kryp komma fram trots att snön ligger djup. Ska nämna att norr och söder har olika definitioner på vår, etersom våren här består av massor med snö och massor med sol (men inte en enda blommande blomma  ), och att färdas ute med skidor, skoter eller hundspann, att sitta och sola   i en snöskottad grop och grilla korv och koka kaffe över elden, eller ligga på isen och stirra ned i ett hål och hoppas att rödingen ska nappa. När den tidpunkten är nådd här, då verkar det finnas en och annan insekt som vaknat till liv för matmängden inomhus minskar rejält. Det tolkar jag som att de hittar en massa gott utomhus även om det i mina ögon inte ser ut att finnas en tillstymmelse till ätbart mit i allt det vita. Höns är verkligen fenomenala på att hitta föda om det finns att hitta något!  

[Johan P]

Ja långt är de, efter stormen som härgade här nere i söder har nu värmen kommit 13 grader  
Mina ankor hittar så mycket mata att de ratade havren som de fick, och de händer inte ofta.
Nä nu är nog ett av de stora problemen att hönsen äter upp snädroparna
Tyver måste jag hålla mina 55or inne stormen fick halva ladugårdstaket att glida, och nättaket i deras gård är förstört av fallande eternit plattor, får se när de kan ordnas???

[manna]

vad i hela världen är en rullebör?

  Nä men...! Ved du ente va en rullebör e fårr nåed? Ja kann nock tro ad du kallar de "skottkärra"!

[AndersT]

Jag ger mina höns fasanfoder,fri tillgång, ofta grönsaker, snäckskal ibland, överblivet bröd(inte mögligt), ofta en blandning av vete/havre-kross,och låter dem vara ute i hönsgården när de vill och gå fritt ute när jag är hemma. Min erfarenhet är att de äter det de tycker om och att de själva kan balansera sin kost.. Jag har ganska stora höns, Brahma och Wyandotte, och någon blandras. Tidigare så hade jag även dvärghöns och de föredrog allfoder framför fasanfoder..

[Kicki]

Det är ju ganska logiskt att de små dvärgarna föredrog det protein- och fettrika fasanfodret. Eftersom de små raserna är mycket livligare behöver de mycket mer energi än stora och lugna. Mina hedemoror är ju också livliga och föredrar uppenbart de fetare frösorterna. De är blanka och fina i fjäderdräkten och har än så länge inte blivit överviktiga. Jag kan bara tänka mig hur de laxfärgade stora faverolle, som jag hade förut, skulle sett ut efter ett tag på samma diet - hade de gått ner i en utförsbacke hade de säkert rullat ner...
Dina stora tunga raser är väl också tämligen flegmatiska och skulle snabbt bli feta om de åt samma som de små.

[Rosa]

En liten fråga, hur tusan kan KRAV fodret få innehålla fisk, när det görs så mycket reklam om att Kravhönsen endast får vegitabiliskt foder.

Det var nog så från början men....
Att få fram ett helt vegetariskt foder som täcker hönans behov har visat sig vara mycket svårt. Ska fodret vara vegetariskt måste därför syntetiska aminosyror tillsättas.
Detta var tidigare tillåtet enligt KRAVs regler, men är det inte längre sedan EU förbjudit sådana tillsatser i ekologisk djurhållning!
Enda alternativet är därför att tillsätta fiskmjöl i fodret.

Det är det fina med EU det som gäller en dag gäller inte nästa dag  

[Ronny]

Det är vad jag vet inte uttalat från forskarhåll att animaliskt protein är nödvändigt i hönsfoder. Inte i människofoder heller för den delen - fast själv sätter jag mer än gärna i mig sovel som mjölk, ägg, kött och fisk. Och förresten så kan väl detta med animaliskt protein tillgodoses, utan att man behöver ge hönsen osmakligt fisk- och/eller sillmjöl? Daggmask är ett exempel.

[Kicki]

Hmm, daggmaskar finns det inte särskilt gott om vintertid med ½-1 meters snödjup över och 3-5 dm. stenhård tjäle. De är inte så lättåtkomliga då...  
Jag ger torkade insekter istället (sköldpaddsmat) emellanåt. Det skulle bli för dyrt att ge oftare och jag tror inte heller att de behöver så hög proteinhalt dagligen som ges i färdigfordren. Har svårt att tro på att den vilda djungelhönan får i sig sådana stora mängder småskryp varje dag att det kommer upp i 16% av totala fodermängden per dygn.

Att det animaliska proteinet är nödvändigt för hönsen stod i den studie från SLU som Susanne hänvisade till. Att det är det för oss människor finns att läsa bl.a. i flera nya forskningsrapporter. Därifrån har detta med paleolitisk kost = stenålderskost kommit och patientstudier har gjorts bl.a. på medicinska kliniken vid Malmö sjukhus. Ganska många länkar finns om detta på nätet via de vanliga sökmotorerna.

Du Ronny skrev vad du själv äter - jag har varit vegetarian flera perioder men äter just nu en modifierad form av stenålderskost med mycket rot-och grönsaker, kött, skaldjur och fisk men lite mjölk, mjöl och socker = Man blir stark och smal och det passar perfekt för självhushållning!  

[Gruff]

Jag som som intresserad herpetolog som varit i djungeln tror säkert den lilla djungelhönan hittar ett överskott av småkryp. Det formligen KRYLLAR i undervegetationen"

Men att skicka efter ett par kilo levande mjölmask eller Zophobas är inte svårt. Det finns företag som skickar på posten till alla som håller reptiler hemma. Det blir en djäkla fart på kycklingarna då!  

Själv maler jag lite av hundmaten i kaffekvarn!