En liten undring om avlivning.

[Anette Ö]

Hej.
Jag undrar var eller vem som kan lära mig och maken att avliva fjäderfän på ett humant och korrekt sätt?
Jag bävar för den dagen något händer så jag/vi måste avliva för att djuret ska slippa lida. Jag är så rädd att göra fel och vill lära mig avliva på ett "snällt" sätt.
Maken har också funderat på att skaffa kalkoner för köttets skull men jag har vägrat så länge vi inte kan avliva (eller heter det slakt?) själva.
Kanske finns det någon kurs eller nått liknande eller vi kan åka på. Vi bor i närke på gränsen till östergötland och har ett gäng barn så vi kan inte åka hur många mil som helst.
Hälsningar Anette

[Sally]

Jag förstår din känsla helt! Men har man djur kan det komma på plötsligt att man måste avvliva ett djur. Jag lejer gärna bort jobbet om jag kan, men kan själv när det kniper. Det är tvunget. Vet inte om det finns kurser att gå, men nog finns det någon hönsmänniska i närheten av dig som kan vara med första gången? Tyvärr bor jag alltför långt bort. Jag anser att det snabbaste, mest humana är att helt enkelt hålla i benen och snabbt slå huvudet mot något hårt (typ huggkubbe) och sen ta yxan. Min står alltid framme (men avskilt). Jag fick tipset av en klok en att tänka "Vad är alternativet?" (dvs till att avliva) och då var det inte så svårt, inte ens första gången.

Sally

[HøneLine]

Gjør det samme. Slår først hardt i hodet, så øksa.
Når kommer det ganske så mye blod, da høna vil klappe endel med vingene etter hodet har trillet av, så det er lurt å på seg klær til anledningen.
Etter du har slått høna i svime, kan man også binde noe rundt vingene eller lignende for å holde vingene rolige.
Før ville jeg ikke gjøre det og gruet meg til dagen man evt. måtte, men nå er det ingen problem lengre. Alt går med litt trening!  

[Anette Ö]

Tack, båda två .
Jo jag har läst att man ska slå något i huvudet/huvudet i något och sedan hugga av det. Det jag är rädd för är att inte kunna slå tillräckligt hårt . Sen det där med att vingarna flaxar, tänk om jag inte gjorde rätt så de flaxar av smärta , usch så blödig och naiv jag låter.....
Som ni båda skriver så blir det lättare sen och övning ger färdighet men inte till vilket pris som helst.....
Det bästa vore att få se någon som kan göra det först. Om den hönan flaxar så vet jag ju att jag gör rätt även om min höna flaxar, knepig formulering men ni förstår nog vad jag menar.
Anette

[HøneLine]

Alle høner flakser etter hodet har trillet av  
Det er ren reflex og har ingenting med smerte å gjøre, men jeg skjønner godt hva du mener!!
Vi hadde en høne som ble skadet av ormvråk og bare måtte--- the hard way---  

[curmbox]

Nej inte alls blödig eller naiv Jonny & Anette utan tvärtemot väldigt inkännande och seriös. Det skulle finnas fler som du/ni
Liv är liv, vare sig det finns i en höna eller en människa!

[Anette Ö]

Jaha, Höneline......Rackarns höns som inte fattar att de är döa´då, det är ju det som är det läskiga med avlivning, Skönt att du förstår vad jag menar i alla fall

Jo curmbox. Jag tycker som så att har jag väl tagit mig an djur så är det mitt val och inte deras. Då är det min plikt som djurägare att ta hand om dem på rätt sätt och det jag inte kan måste jag se till att lära mig. En olycka kan ske så snabbt och en vet kan minsann ta väääldigt god tid på sig och jag tvivlar på att de kommer ut för att avliva en skadad höna
Jag har lite svårt för det där med avlivning för köttets skull Fast om jag äter mina egna djur så vet jag att de haft det bra under sin livstid och att de avlivades på ett smärtfritt sätt, att de sedan gör gott där de hamnar sen är ju inte heller fel .
Visst måste det väl finnas nån här som har lust at visa hur det går till
Anette

[sallyomolly]

Tack, båda två .
Jo jag har läst att man ska slå något i huvudet/huvudet i något och sedan hugga av det. Det jag är rädd för är att inte kunna slå tillräckligt hårt . Sen det där med att vingarna flaxar, tänk om jag inte gjorde rätt så de flaxar av smärta , usch så blödig och naiv jag låter.....
Som ni båda skriver så blir det lättare sen och övning ger färdighet men inte till vilket pris som helst.....
Det bästa vore att få se någon som kan göra det först. Om den hönan flaxar så vet jag ju att jag gör rätt även om min höna flaxar, knepig formulering men ni förstår nog vad jag menar.
Anette

Slå inte i huvudet, det är svårt att måtta slaget om man tvekar. Ta i benen och svinga i nåt hårt istället. En enorm skillnad, jag klarar inte att måtta ett slag, får ingen kraft.

[Methoni]

Jag får heller ingen kraft om jag skall slå dem i huvudet! Jag prövade en gång när jag var tvungen att "ta hand om" en sjuk tupp, det var första och sista gången!
Nu tar jag dem i ben och vingspetsar och svingar dem runt tills de svimmat,vilket går fort och sedan blir det huggkubben. Jag har läst att det skall vara humant,är det det?

[Elolinon]

Min sambo sköt våra hönor när vi tog bort dem  , fast då var det inte för köttets skull förstås. Det var tyvärr sjuka.

Vi väntade tills det blev mörkt och de gått och satt på sin sittpinne. Sedan var det "bara" att gå in och hämta dem en i taget och sätta dem på gräsmattan. Sambon sköt och jag vände ryggen till  . Det var hemskt, men de dog direkt.

Sedan blev det begravning. Bävar mig för att skaffa nya höns eftersom jag vet att det kan hända igen. Suck! Men, det positiva uppväger förstås det negativa. Man vet att de haft det bra och att de inte behöver lida i onödan.

[Anette Ö]

OIIII, skjuta
Nej fy tusan!!! Tänk om de skuttar till o blir skadeskjutna, nej fy o blä skulle jag aldrig göra
Anette

[Margit]

...fast om man skjuter med hagelgevär så dör hönan med all sannolikhet omedelbart...men man ska nog vara säker på vad man gör. Att avliva med ett hagelgevär är skonsamt för djuret men kan såklart upplevas obehagligt ändå...men att svinga hönans huvud i en sten och sedan hugga av det är ju också ganska traumatiskt... usch.

När jag åkte till jobbet förra veckan så låg det en skadad måsunge i vägkanten...djurvän som jag är så kan jag ju inte bara gå till jobbet som om inget har hänt...var tvungen att titta till måsungen - benet var brutet och vänt åt fel håll...fick gå till en verkstad som låg intill och låna en spade...ja fy sjutton det var inte trevligt. Mamma mås seglade över mitt huvud skrikandes  

[Elolinon]

Hmmm, det låter kanske inte så trevligt att när man säger att man sköt sin höna. Det var det inte heller, men mest av känslomässiga själ. Hönan hann inte förstå någonting. Hon blev lugnt och stilla nedsatt på gräsmatten, det var halvmörkt och hon var sömndrucken och rörde sig inte en millimeter, innan hon hade förstått någonting så var hon död. Jag lovar, hon hann inte känna något.

Inget sätt att avliva en höna på är trevlig, det finns bara olika metoder. Att ta en höna och hålla den i benen och svinga den i en huggkubbe så att den tuppar av. Och sedan hugga huvudet av den, är det bättre, eller kanske sämre? Båda metoderna är snabba och smärtfria och det är huvudsaken, fast bössan låter förstås mer än yxan. Yxan kan man förresten slinta med om man har otur, vilket kanske är värst för en själv än för hönan, som är avvimmad.

[Elolinon]

var tvungen att titta till måsungen - benet var brutet och vänt åt fel håll...fick gå till en verkstad som låg intill och låna en spade...ja fy sjutton det var inte trevligt. Mamma mås seglade över mitt huvud skrikandes  

Starkt jobbat Margit! Det är inte många som gör så!

[christine]

Hönsen lägger jag lungt och stilla på huggkubben så tittar ner på marken. Håller i dom med ena handen och när de tittar ner svingar jag yxan. Snabbt och enkelt.

Innan jag lägger dom på kubben har jag lugnat dom och pratat med dom så de inte är rädda och flaxar. Har provat med att svinga dom och slå dom i huvudet men det är bara plågsamt för dom och mig.

Kalkoner stoppar jag ner i en tratt för att sedan hugga av huvudet nedanför tratten.

[Lena A]

När jag åkte till jobbet förra veckan så låg det en skadad måsunge i vägkanten...djurvän som jag är så kan jag ju inte bara gå till jobbet som om inget har hänt...var tvungen att titta till måsungen - benet var brutet och vänt åt fel håll...fick gå till en verkstad som låg intill och låna en spade...ja fy sjutton det var inte trevligt. Mamma mås seglade över mitt huvud skrikandes  

Håller med Elilinon, bra gjort! Så gör en riktig djurvän.

[Skojarbråten]

Usch ja, det är jobbigt, men ibland nödvändigt. Det var tvunget att göras en "insats" här i förra veckan (åh, som jag fasat, vaknat med tuppångest mitt i natten i flera veckor...), men jag fick hjälp av en helt fantastisk och kunnig karl som kom hit och slaktade tupparna och visade hur vi skulle ta hand om köttet.

Jag bar ut dem (de var tio-tolv stycken), han tog dem i fötterna, vände dem uppochner och innan de begripit att det var något läskigt i görningen hade de fått yxskaftet i bakhuvudet så att de domnade av (eller troligtvis dog) och sen högg han dem i halsen. La dem på marken så de fick sprattla färdigt (vilket var lite jobbigt att se först). Efter att ha sett hela proceduren TROR jag att jag kan klara av det, iaf om någon är sjuk eller skadad. Jag är blödig, och det kändes ändå som ett bra sätt. Ingen var rädd eller stressad.

Det kanske låter motstridigt, men när de väl var döda var det inte så konstigt, jag klarade utan problem att ta hand om köttet. Inga problem ens med "gullungarna", jag har nu deras fina filéer och lår i frysen (märkta med sort) och nu efter några dar ser jag med nästan andaktsfull förväntan fram emot att få laga till dem. Är jag morbid? Jag vet att de haft ett bra liv, och att det verkligen måste vara tusen gånger bättre att laga till just de filéerna än något man köpt på stormarknaden.

Det här med att ha huggkubben på baksidan så ingen ser vill jag också gärna kommentera. När ovanstående slakt pågick stod/satt/låg avslappnat hela höns- och ank-armadan bredvid och tittade på från första parkett och tog minsta chans att rusa fram och tro sig få en munsbit. När tupparna dödssprattlade fick jag fösa undan de omkringstående för att de inte skulle ge sig in i matchen de med. Så... det där med blodlukt, panik och dödsångest har jag definitivt insett att de inte känner. Nu återstår bara att klara av det själv också...

Lycka till Anette, hoppas du har någon bra person i närheten som kan komma och demonstrera, det kändes otroligt värdefullt!

PS. Dina chicks är snart stora nog att träffa huliganen, de artar sig fint!  

[Nypålandet]

Som liten knodd (10-12 år) extraknäckte jag på ett hönskläckeri. Ett par gånger om året var det ju dags för avlivning av ägghönsen & det gick till således:

Häng dom upp och ner (föreslår en tratt där huvudet kommer igenom).

Ett lätt men fast tag om huvudet & ett lätt drag i detsamma.

Ta en väldigt vass kniv och drag samtidigt som du skär över halsen.

Förvänta dig läten & sprattel, fast detta är dödsryckningar & huvudet är skilt från kroppen ca 30 sek innan detta slutar.

Det viktiga är att vara bestämd. Plågeri blir det när man bara gör det halvvägs.

[Anette Ö]

Jo men det är ju precis så jag vill lära mig också, genom att se någon som kan in action. Jag har sån livlig fantasi så efter alla beskrivningar så kommer jag få mardrömmar . Jag kan se mig själv ( i drömmen alltså) springa ut o fånga höns och sedan slå dem i huvudet med yxor, påkar, hagelbössor och gud vet vad. O djuren kommer flaxa runt som galningar efter mig, nä huvva.
Finns det verkligen ingen i närheten som snart ska slakta/avliva höns?

Skoj föresten att dunisarna växer och gror

Anette

[Nypålandet]

Förallandel gjordes detta även av min far und moi ensamma & då gick det till således:

Huggkubbe. Två spik i lämpligt avstånd så att ett huvud (höns) fastnar vid lätt drag.

Placera halsen & drag en aning.

Hugg av  huvudet.

Bli överraskad över hur mycket flax det finns i en huvudlös höna.

Pilla ner dom från hängrännorna.