stopp i avloppet- vad göra

[esten]

Så här står det på TUBUS system hemsida
Kaustiksoda - förstör dessutom rören
Nästa anledning till att undvika kaustiksoda till varje pris är att du riskerar att förstöra rören. När propplösaren möter vatten ”kokar” den nämligen och värmen kan framförallt påverka rör av plast negativt. Kaustiksoda reagerar också med fett och bildar en hinna av tvål på insidan av rören. Beläggningar som lossnar efter en tid och skapar proppar längre ner i ledningarna. När det inträffar har du ett rejält stopp, som kräver ett omfattande spolningsarbete eller till och med fräsning.


Även Vi I Villa har skrivit om hur rören tar skada

 

[torbjorn]

Menar du alltså att avloppsrör inte skulle tåla att man spolar ut hetvatten i avloppet?  Eller kan det röra sig om någon form av tvivelaktiga plaströr som vi i Sverige aldrig har kommit i kontakt med men som förekommer som avloppsrör i andra delar av världen?

[esten]

Inte vattnet utan sodan/propplösaren.
Tror det var Martin Timell eller arga snickaren som pratade om detta i ett av sina program

[kretslopp]

Hur går det för dej mulen, får du ordning på ditt avlopp? Eller måste du rekvirera hjälp från proffsen?

[fri]

Menar du alltså att avloppsrör inte skulle tåla att man spolar ut hetvatten i avloppet?  Eller kan det röra sig om någon form av tvivelaktiga plaströr som vi i Sverige aldrig har kommit i kontakt med men som förekommer som avloppsrör i andra delar av världen?

Vanliga grå rör för ingjutning, blå ljuddämpande och orangea markavloppsrör tål både kokande vatten och lut, hur det är med betong, tegel, gjutjärn och glaserade Höganäsrör som förekom förr låter jag vara osagt då min egen erfarenhet är rätt begränsad.

[mulen]

Hur går det för dej mulen, får du ordning på ditt avlopp? Eller måste du rekvirera hjälp från proffsen?

Jag ringde en spolgubbe och det tog 5 minuter så var det fixat. Och jag 1500 kronor fattigare

[von tratt]

Bäckahästen, Näcken och så Spolgubben.

[Själv är bäste dräng]

Vanliga grå rör för ingjutning, blå ljuddämpande och orangea markavloppsrör tål både kokande vatten och lut, hur det är med betong, tegel, gjutjärn och glaserade Höganäsrör som förekom förr låter jag vara osagt då min egen erfarenhet är rätt begränsad.

Det där är det lite sisådär med. Är det PVC-rör så blir de mjuka redan vid 70 grader, och är det PP så tror jag de börjar mjukna vid 90 grader. Så om luten kokar så kan det bli problem om det är vid en skarv eller att rören är glest upphängda t ex under ett hus. Kokande lut kan etsa plasten så att ytan blir strävare, vilket kan ge lättare igensättning senare.

En industri jag var på för länge sedan använde grå avloppsrör i PVC, upphängda rätt glest. Där gick ibland vatten från 70-gradiga sköljbad, och det syntes

[Själv är bäste dräng]

Jag ringde en spolgubbe och det tog 5 minuter så var det fixat. Och jag 1500 kronor fattigare

Fick du reda på vad som var problemet?

[Kalla]

När man väl fått bort proppen kan det vara lönt att ha i bakterier som käkar upp resterna som sitter.

Vilka bakterier? Var får man tag på dem?

[Skogsvilde]

Vilka bakterier? Var får man tag på dem?

Sök efter biologisk avloppsrening.
Och när man har börjat använda det försöka att undvika gifter och hetvatten.

[kretslopp]

Du kan köpa kompostpreparat hos dom flesta trädgårdshandlare.

[torbjorn]

Du kan köpa kompostpreparat hos dom flesta trädgårdshandlare.

Vad har det med denna tråds ämne att göra? Och vad skulle ett sådant preparat ha för kemisk sammansättning och vad skulle det göra för nytta?

[kretslopp]

Det finns en fråga här om vilka bakterier det finns som man kan ha i avloppet. Frågan har ställts av  Kalla. Tilläggas kan att det ska vara ett flytande preparat.

[Själv är bäste dräng]

Man måste tänka efter hur ett avlopp fungerar om man skall få det rätt.

Den första delen, rörsystemet, skall ha lagom fall och hala rör. Där är det bättre att byta ut rör än att satsa på att bakterier skall äta rent i en dålig krök, skada eller felmontering (finns de som haft tätningsringen sittandes tvärs över inuti röret, både i villor och stora industriavlopp).

Sedan har vi slamavskiljaren, oftast trekammarbrunn, där det är viktigt att just slam, både flytslam och sjunkande skiljs av. Där är det anaerobt, alltså syrefritt, vilket gör att endast vissa bakterier klarar sig där. Kompostbakterier och andra bakterier som vanligtvis ger sig på matrester, fett och annat närande har alltså inte en chans där.

Sist kommer den biologiska bädden som kan vara markbädd/infiltrationsbädd av sand eller någon modern kompaktare variant av plast. Där skall det finnas syre så att de vanliga bakterierna kan jobba och ta hand om näringen i vattnet. Så i fördelningsbrunnen/inspektionsbrunnen mellan slamavskiljare och bädd är det rätta stället att tillsätta bakterier om man tror man har några som jobbar bättre än de som redan finns i bädden.


Fett som stelnar och fastnar är ofta orsak till stopp i hushållsavlopp. Hår, tops, tamponger och bindor är också rätt vanliga, och då betydligt vanligare om man har gamla betongrör. Sedan finns det ju en del stolligt som stoppas i avloppet som inte bara små barn gör.

[kretslopp]

Det är sant som du skriver om avlopp. En bra bakteriestam avloppssystemet är viktig. Det finns ett bra exempel fån IKEASs nya varuhus i Älmhult. Där hade man stora problem med avloppet från restaurangen. 

[Själv är bäste dräng]

Vilka bakterier? Var får man tag på dem?

Om man vill ha bra bakterier kan man åka till det kommunala reningsverket och hämta en skvätt. Är de snåla och inte vill lämna ut till privatpersoner så får du väl dra en vals om att du skall ha till BOD (biologisk syreförbrukning), en analys som utförs på miljölab. Men säger du att du har en ny markbädd som du vill ha igång snabbare så borde de ge dig en liter. I ett stort reningsverk har de rätta bakterierna hunnit etablera sig.

Bakterier som trivs i ledningarna i ett enfamiljshus tror jag är överkurs, men visst, det säljs små stickor med påstådda superbakterier i rörkrökarfirmor, t ex Rinkaby Rör. Om de faktiskt gör någon nytta har jag ingen aning om. Normalt sett skall det inte sitta en massa skit i ledningarna.

[Skogsvilde]

Om man vill ha bra bakterier kan man åka till det kommunala reningsverket och hämta en skvätt. Är de snåla och inte vill lämna ut till privatpersoner så får du väl dra en vals om att du skall ha till BOD (biologisk syreförbrukning), en analys som utförs på miljölab. Men säger du att du har en ny markbädd som du vill ha igång snabbare så borde de ge dig en liter. I ett stort reningsverk har de rätta bakterierna hunnit etablera sig.

Bakterier som trivs i ledningarna i ett enfamiljshus tror jag är överkurs, men visst, det säljs små stickor med påstådda superbakterier i rörkrökarfirmor, t ex Rinkaby Rör. Om de faktiskt gör någon nytta har jag ingen aning om. Normalt sett skall det inte sitta en massa skit i ledningarna.

Helt rätt...

Vi har separett och använder deras tabletter som sägs vara matade med bakterier.
Och tja,,,,
Om det fungerar. Det vete katten men jag vill gärna tro och hoppas på det efter att jag rensade ut hela systemet med mekanisk påverkning.
Nu över ett år senare har det inte blivit stopp igen och vi använder bakterier som ett stöd

Och ja... Man borde kanske se över systemet, byta rör och hela filleröven men det är en fråga om kostnader.
Hela dasset måste bilas upp, en del av bjälklaget öppnas upp.
Acctank flyttas, golvet på nedervåning brytas upp..
Så nä.... Det är betydligt billigare att rensa och hoppas på att köpebakterierna fungerar.

[Anders G.]

Vilka bakterier? Var får man tag på dem?

Länk till firma som säljer bakterier att hälla i avloppet:
https://www.oxyg.se/page/infiltration-markbadd

[Skogsvilde]

Länk till firma som säljer bakterier att hälla i avloppet:
https://www.oxyg.se/page/infiltration-markbadd

Nu var det inte markbädden tråden handlade om.
Utan själva avloppet.