Masterstudent söker deltagare till studie om trädgårdar och klimat

[Mira Å]

Hej alla trädgårdsintresserade!

Jag heter Mira-Maria Åslund och är masterstudent i Socialantropologi på Stockholms universitet. Till våren ska jag skriva min masteruppsats om trädgårdar inom ämnet miljöantropologi och behöver därför komma i kontakt med trädgårdsintresserade.

Finns det någon här som skulle kunna tänka sig att delta i min studie?

Syftet med min studie är att veta mer om samspelet mellan människor och växter i en trädgård som det ser ut idag, vilket jag hoppas ska bidra till att vi kan hitta nya mer klimatsmarta förhållningssätt till växter i framtiden.

Maila mig gärna på mira.aslund@gmail.com (eller skriv i forumet) om du vill delta eller har några frågor!

Bästa hälsningar
Mira-Maria

[borsdorfer]

Dagens villaträdgårder verkar ej längre anläggas för odling av frukt eller köksväxter. Har sett många nyanlagda villaträdgårdar utan fruktträd, potatis, morot, kålrot, vinbär, hallon etc.

Varför undersöker Du inte förhållandet mellan växter och atmosfären. Den ökade koldioxidhalten är gynnsam för växterna. 600 ppm lär ge bästa tillväxt för många arter (koldioxidgödsling i växthus).

[malarmaster]

Dagens villaträdgårder verkar ej längre anläggas för odling av frukt eller köksväxter. Har sett många nyanlagda villaträdgårdar utan fruktträd, potatis, morot, kålrot, vinbär, hallon etc.

Varför undersöker Du inte förhållandet mellan växter och atmosfären. Den ökade koldioxidhalten är gynnsam för växterna. 600 ppm lär ge bästa tillväxt för många arter (koldioxidgödsling i växthus).

dagens trädgårdskultur är mer inriktad på rekreation och prydnadsväxter. alltså att en trädgård är menad för avkoppling och inte odling av nyttoväxter i första hand. Så är min trädgård uppbyggd även om det finns inslag av bärbuskar och ätligt plantmaterial.  ursprung till trädgård är ju egentligen lustgård.

[ManPåGården]

Jag är intresserad av undersökningen.
Som fundering för övrigt som syns en del här ovan. Det finns en spaning på att villaträdgårdar blir mer grå nu för tiden. Mindre gröna växter och odling har kommit i underordnad roll. Det byggs mer utedäck och partier med stenar grus och plattor. Koldioxidupptagningsmöjligheterna minskar där de bäst behövs.

[Själv är bäste dräng]

Ja, och fruktträd är besvärliga, för då blir det fallfrukt att ta reda på...

Inte mycket trädgårdsland nu för tiden i trädgårdarna. Vi har ju ena dottern som gillar att odla, så växthuset och marken närmast där har nyttoväxter, och så har vi en del fruktträd. Frun gillar djur och jag är nog lite lat egentligen, men jag har påbörjat odling av rotfrukter som är tänkt att utökas från att täcka de 2-3 månaders konsumtion detta års skörd täcker, till att klara hela året. Men det blir inte den prydliga odlingen som min mor skolad i effektiv odling under kriget höll på med, utan mer extensiv odling och användning av traktor och grävmaskin.

Så jag passar inte in i undersökningen, men läser gärna uppsatsen när den blir klar.

[Carolus]

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Varför undersöker Du inte förhållandet mellan växter och atmosfären. Den ökade koldioxidhalten är gynnsam för växterna. 600 ppm lär ge bästa tillväxt för många arter (koldioxidgödsling i växthus).

Det som du föreslår att Ts istället skall undersöka ligger inte inom hennes område socialantropologi.

[Mira Å]

Varför undersöker Du inte förhållandet mellan växter och atmosfären. Den ökade koldioxidhalten är gynnsam för växterna. 600 ppm lär ge bästa tillväxt för många arter (koldioxidgödsling i växthus).

Intressant, det visste jag inte! Det kanske är något jag kan läsa lite om, men som Carolus nämnde är det lite utanför mitt ämnesområde.

[malarmaster]

Dagens villaträdgårder verkar ej längre anläggas för odling av frukt eller köksväxter. Har sett många nyanlagda villaträdgårdar utan fruktträd, potatis, morot, kålrot, vinbär, hallon etc.

Varför undersöker Du inte förhållandet mellan växter och atmosfären. Den ökade koldioxidhalten är gynnsam för växterna. 600 ppm lär ge bästa tillväxt för många arter (koldioxidgödsling i växthus).

ökad koldioxidhalt är inte gynnsamt för vår planet,ej heller för växtlivet. I en skyddad miljö typ växthus växer det bättre då där finns tillgång till gödning o vatten. dock har flera undersökningar visat att man stressar växterna och skörden av t.ex tomater blir smaklös o med mindre näringsämnen. detta är ju numera gammal kunskap och de odlingar som bedriver odling i växthus med denna metod gör det endast av kommersiella skäl och inte kvalitetsskäl.
För livet på jorden innebär ökad koldioxidhalt mer torka,extremväder,ökade havsnivåer,kraftigt ökande temperaturer i arktis o antarktis vilket i sin tur ökar på problemen. detta är ju också välkänt och vi ser redan nu vad som händer globalt. Tvärtom måste vi ta i med krafttag för att få en negativ fas i produktionen av CO2. Dvs nollutsläpp räcker inte längre för att stoppa utvecklingen.  detta är offtopic från tråden men måste klarläggas då myter o faktafel smyger sig in överallt. någonstans på någon tavla diskuterade vi detta tidigare på alternativ. I den tråden finns källhänvisningar.