Slagrutetjafs från: Gräva helt ny brunn - vattenåder funnen

[Carolus]

Bra frågeställning!

Har ett tag intresserat mig för detta kunskapsområde.

Har inte Slagrutepersonen något råd angående brunnsdjup?

Om det är en äldre person så borde hen kunna säga hur man brukar/brukade göra. D v s stanna på nuvarande djup eller gå vidare nedåt.

Om Slagrutepersonen är yngre så har hen nog erfarenhet - kompetens att hitta vatteådror, men kanske inte av själva utförandet av en brunn!


I litteraturen brukar anges att en brunn med fördel grävs där vattenådror korsar varandra. Sen står det inte mera...  de korsande vattenådrorna behöver ju inte vara på samma djup.

En erfaren Slagruteperson skall kunna ange på vilka djup de två ådrorna befinner sig.

Motfråga: är området i, eller i anslutning till en rullstensås?  I s f borde det inte vara någon ko på isen.  Jag har varit med om vid flera tillfällen på 2010talet hur en och samma brunn under värsta sommartorkan tömdes p g a att man glömde stänga av bevattning. Dagen efter var vattnet tillbaka, om än något grumligt. Tre dagar senare var vattnet klart igen.

Det är något med din beskrivning av området bestående av 'sand nedanför ett berg' som får mig att associera till omständigheter i marken liknande en rullstensås som jag angettt ovan.

[skogaliten]

Slagrutor fungerar inte. Det har gjorts otaliga vetenskapliga försök, som visar att slagrutegängare inte är bättre än slumpen på att hitta vatten.

https://www.vof.se/skepdic/slagruta/

Men det är är uppenbart, att det finns gott om vatten nedanför ett berg. Det är bara att gräva, så kommer man att stöta på vatten.

Som bekant så följer vatten gravitationen, och rinner nerför.

Vatten förekommer inte i form av underjordiska "ådror", likt något slags underjordiska bäckar, utan vattnet infiltreras genom jordlagren.

När man når ett tätare jordlager, t.ex. ett lerlager, efter att ha grävt sig ner genom genomsläppligare jordlager, t.ex. sandjord, så kanske man får upplevelsen av att nå en "vattenåder".

Vill man ha en fungerande grävd brunn, så får man helt enkelt gräva och sätta ringar tillräckligt djupt, för att tillrinningen av vatten genom de övre jordlagren ska vara tillräckligt för ens behov.

Årsmånen vad avser nederbörd  kan göra det lite lurigt. På våren eller efter en en mycket regnig sommar, så finns det mer vatten i jordlagren än vid torrår. Brunnen bör alltså grävas djupare än ett minimum för att man ska säkra tillgång på vatten även under torra år och under den torraste delen av året.

Titta gärna på statistik om grundvattennivåer på SGU (https://www.sgu.se/grundvatten/) för att få längre tidsserier över grundvattenvariationen säsongsvis, så att brunnen blir tillräckligt djup.

[[nomnom]]

Slagrutor fungerar inte. Det har gjorts otaliga vetenskapliga försök, som visar att slagrutegängare inte är bättre än slumpen på att hitta vatten.

Det här kommer du få f**n för föstår du!   
Men håller med till fullo.

Sen är ju inte brunnens enda syfte att nå ner till vattenbärande lager.
Det är ju även en reservoar för att ta hand om variation i vattenförbrukning. Så sluta inte gräva för att du nått vattnet.
Du är du helt begränsad till det momentana flödet.

[kretslopp]

Jag har sett vattenådror, dom finns. Jo slagruta fungerar, men fråga mej inte varför. Eftersom ni har nått en vattenådra är det dumt att gräva vidare. Har ni otur gräver ni igenom ett tätare lager ner i grövre, då kan det bli så att vattnet försvinner.

[Skogsvilde]

Slagrutor fungerar inte. Det har gjorts otaliga vetenskapliga försök, som visar att slagrutegängare inte är bättre än slumpen på att hitta vatten.

https://www.vof.se/skepdic/slagruta/

Men det är är uppenbart, att det finns gott om vatten nedanför ett berg. Det är bara att gräva, så kommer man att stöta på vatten.

Som bekant så följer vatten gravitationen, och rinner nerför.

Vatten förekommer inte i form av underjordiska "ådror", likt något slags underjordiska bäckar, utan vattnet infiltreras genom jordlagren.

När man når ett tätare jordlager, t.ex. ett lerlager, efter att ha grävt sig ner genom genomsläppligare jordlager, t.ex. sandjord, så kanske man får upplevelsen av att nå en "vattenåder".

Vill man ha en fungerande grävd brunn, så får man helt enkelt gräva och sätta ringar tillräckligt djupt, för att tillrinningen av vatten genom de övre jordlagren ska vara tillräckligt för ens behov.

Årsmånen vad avser nederbörd  kan göra det lite lurigt. På våren eller efter en en mycket regnig sommar, så finns det mer vatten i jordlagren än vid torrår. Brunnen bör alltså grävas djupare än ett minimum för att man ska säkra tillgång på vatten även under torra år och under den torraste delen av året.

Titta gärna på statistik om grundvattennivåer på SGU (https://www.sgu.se/grundvatten/) för att få längre tidsserier över grundvattenvariationen säsongsvis, så att brunnen blir tillräckligt djup.

Du får peka väldigt mycket för att påvisa att ditt påstående stämmer avseende slagruta.
Jo...   vatten kan rinna uppåt, glöm inte att under ytan så har man andra krafter som påverkar.
Nja...  jo det kan liknas vid bäckar och åar ibland även de underjordiska strömmar som finns.

[[nomnom]]

Du får peka väldigt mycket för att påvisa att ditt påstående stämmer avseende slagruta.
Jo...   vatten kan rinna uppåt, glöm inte att under ytan så har man andra krafter som påverkar.
Nja...  jo det kan liknas vid bäckar och åar ibland även de underjordiska strömmar som finns.

Om någon gör ett påstående (slagrutor fungerar) så ligger det på personen som gör påståendet att bevisa detta.
Inte för andra att motbevisa det.
Och mig veterligen har ingen lyckats bevisa att slagrutor fungerar i en välgjord studie.

Sen att vatten kan röra sig lite hur som helst under marken håller jag med om.
Men det har ju alltid en förklaring, högre tryck pga närliggande kulle och ogenomträngliga lager i marken kan tex få vatten att "rinna uppåt".

[ManPåGården]

Slagrutor har undersökts vetenskapligt, slagrutemän och kvinnor gick med på försöken och upplägget av dem. De godkände metoden. Resultat, inget samband mellan utslag och vatten.
På de flesta ställen vet man ungefär vilket djup det finns vatten, här i byn ligger det på ungefär tre meter, gräv dit och vatten finns. Jag kan vetenskaplig metod och ändå får jag utslag på slagruta vinkelpinnar och dylikt. Elledningar är hyfsat lätta att hitta, många grävmaskinister använder vinkelpinnar. El är lättare att bevisa vetenskapligt, det finns mätbart fält. Vatten visar inga mätvärden av nu kända instrument.
Det hör ör roligt, ej vetenskapligt men visar utslag, på vad? Och av vadförnågot.
Duktiga slagrutemän fungerar bäst där de har kännedom om marken, då är de träffsäkrare, felbedömningar går att prata bort.
Det sista är nog inte sagt i saken.

[Ett svart får]

Min granne lät borra brunn nyligen och brunnsborraren gick med slagrutan före, grannen är en av de som tror sånt fungerar. Slagrutan gav utslag i gräsmattan där grannen ville ha brunnen, medan borraren hellre ville borra rakt i hällberget 10-20 meter bort för att spara på foderrör. Men nu blev det i gräsmattan, för hur mycket kan det skilja sig på trettio meter? Det visade sig vara 20m ner till urberget just där, så berget måste stupa vansinnigt brant under marken. Mycket foderrör blev det, men bra vattentillrinning också.

[TW]

Skogaliten har helt rätt.
Exakt sådär är det.


Jag skar till en slagruta en gång och experimenterade litet och konstaterade att den är extremt instabil i sitt läge så minsta lilla omedvetna rörelse i händerna får slagrutan att slå.

En tid senare höll en känd slagruteman föredrag om sina slagrutor här i byn. I diskussionen efter föredraget märkte han att jag inte trodde på hans teorier så han bad mig komma fram och hålla i ena ändan av slagrutan så skulle han demonstrera att det fungerade genom att få den att slå på en av honom känd "vattenåder" som gick där. Vi började gå. Jag iaktog hans hand. När jag såg en sådan liten vinkeländring på handen som får slagrutan att slå gjorde jag samma vinkeländring i motsatt riktning. Slagrutan slog inte. Det hände några gånger. Gubben blev alltmer frustrerad. Till slut nästan vred han slagrutan så den bågnade men jag gjorde samma sak i motsatt riktning så den slog uppåt i stället. Gubben blev märkbart uppjagad och sade att han inte vet varför slagrutan inte slår när jag håller i andra ändan. Jag förklarade inför folkhopen vad jag hade gjort och demonstrerade.
I 10 år efteråt gick slagrutemannen långa omvägar omkring mig och kom jag i närheten av honom smet han direkt.