Om Svensk Svarthöna och Bohuslän-Dals Svarthöna

[Paradisgården]

Oj, vad bruna de var. Min svarthöna lägger benvita små ägg med jättefin lite toppig form, perfekt äggform enligt mig

[Spindel]

Japp, små och helt kritvita ägg.

Min lilla svarthönstupp har tagit över samtliga hönor, de stora JerseyJättarna och Brahmorna får vackert finns sig i att stå bredvid och titta på - de är ganska tuffa alltså, och har en sjujävla pondus! Hönorna är mer försiktiga, i alla fall mina. Har jättefina tuppbilder hemma, ska se om jag hittar.

små o krit vita ?? har jag ALDRIG fått av min genbank men 50 gram + o rosabeige i olika nyanser får jag

[Spindel]

Att man sedan på Nordens Ark dessutom har mer viltfärgade svarthöns och svarthöns med både lysande röd kam och slör är väl en annan historia...

har varit där flertal ggr å aldrig sett annat en svarta finns inte en ena viltfärgad där sedan att det finns röda kammar är en annan sak men det svart ska ju vara dominant jag har 2 röda damer av 10 ock har fått en röd kyckling !! av .. många

[Svarthönan]

Har Bohuslän-Dals svarthöna några kända hälso- eller reproduktionsproblem, kanske pga inavel?

[jonatanjohnsson]

har jag absolut inte märk någonting av, friska och får fina livskraftiga kycklingar! 

[SoloQwist]

Har Bohuslän-Dals svarthöna några kända hälso- eller reproduktionsproblem, kanske pga inavel?

Ställ frågan till Ronny, han vet nog!

[Jonas från Backfors]

Enligt statistiken för 2010 så hade de inga större sjukdomssymptom än övriga lantrashöns. De hade ganka få sjukdomar men bland kycklingarna hade 1,2 % sen befjädring/sen tillväxt, 1,2 % hade kroktår och 1,2 % hade balansfel. Så det är alltså ganska få individer som drabbas. Totalt var det 2,2 % av de naturruvade som drabbades av någon sjukdom och 0,4 % av de vuxna hönsen i genbanken. Kan jämföras med tex 2,4 % för kycklingar respektive 2,1 % för vuxna djur hos tex hedemorahönsen i genbank.

[Jonas från Backfors]

När inavelsproblem finns lägger klubben upp en avelsplan där man styr hur man säljer och avlar sina djur, så var det med hedemora ett tag . Så jag tippar på att det inte finns något.

Nu var det väl inte inavelsproblem som hedemoran drabbades av, snarare blev det en sådan otrolig byteshandel med djur så sjukdomar spreds. Tror lanthönsklubben gick ut med rådet att inte byta tupp så ofta som en av åtgärderna. Eller har jag helt fel?

[Ronny]

Det är precis som Jonas skriver! Några generella inavelsproblem har vi inte konstaterat, vare sig med svarthöna eller någon annan av hönslantraserna. Om enskilda genbanksbesättningar får problem som kan vara relaterade till inavel, kan vi ge råd om var man kan hitta relativt obesläktade djur, tack vare att härstamningen är dokumenterad i genbankerna. Vi tycker inte man ska byta enbart för bytandets skull.

[Svarthönan]

Intressant!

...Om enskilda genbanksbesättningar får problem som kan vara relaterade till inavel, kan vi ge råd...

Men det är upp till genbankerna att rapportera om eventuella problem eller håller man koll på sånt centralt?

[Ronny]

Alla genbanksbesättningar skickar in en årsrapport. Dessa sammanställs till statistik per ras. Inga enskilda rapporter publiceras.

Verksamheten är rådgivande. Ingen tvingas eller förbjuds att byta tupp.

[Skytten]

Man har hittat dem i Bohuslän och skrönor går, de fanns på några ställen till. Jag såg för 20 år sen ett brev, från 1880, där en sjöman beskrev några "negerhönor" han tagit hem från "Bortre Indien" och på beskrivningen är det troligt att det kan ha varit svarthöns.

I Asien, speciellt i VietNam finns liknande höns. Man har en variant som har helt vita fjädrar, men är svart i allt annat än blodet.
Silkes kommer även från Asien, och beskrivs av Marco Poloi redan på 1300-talet.

Den är godkänd lantras, vilket jag kan säga är OK, men gammal i landet är den inte, kanske högst 150 år. Detsamma gäller andra lantraser, t.ex. gul anka, förmodligen kortare tid än 100.

[nittonhundranittiosex]

Men gul anka är ju framavlad ur våra svenska lantankor.

[Skytten]

Har mindre betydelse, för inte så länge sen fanns det ju bara lantraser. Pommern tillhörde Sverige en gång i tiden, och därifrån kom en del fjäderfä hit, kanske tom skånegåsen och den blåa ankan.

Skånska bönder tog gäss från Pommern sk stubbagäss som skulle gödas och sedan säljas till städernas borgerskap.

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Asiatiska, och svartare än svarthöns: http://feathersite.com/Poultry/CGA/Cemani/BRKCemani.html

Åh, titta här:

There are many descendants of the Ayam Cemani including In Sweden the "Swedish Black Chicken".

Från: http://en.wikipedia.org/wiki/Ayam_Cemani

Ronny, har Wikipedia rätt här?

[Skytten]

Troligtvis är det så, svarta höns (i köttet) finns det många  av i Asien och de är mycket uppskattade. Jag har själv sålt till asiater här av mina svarthöns ("En gravid kvinna ska ha sådant kött"). Kollar ni i frysdiskar hos affärer med asiatiska produkter, kan ni kanske hitta importerade svarta höns.

En sjöman som tagit hem en "negerhöna" på 1800-talet låter rätt övertygande.
Finns ju inte en höna i Sverige som inte har sin härstamning från utlandet, och längst ut just "Bortre Indien".

Roligt nog finns en höna som ser exakt ut som en skånsk purrhöna i Kamerun.

[Jonas från Backfors]

Att de är liknande i färg har egentligen inget att göra med om den har något gemensamt med våra svenska lantrashöns eller ej. I så fallåste en DNA analys göras för att se hur pass släkt de är. De svenska lanhönsen är bevarandevärda pga det kulturarv och den mångåriga anpassning de haft till klimatet i det svenska bondesamhället. Att de sedan ursprungligen härstammar från andra sidan jordklotet är en annan sak. I norra bohuslän och dalsland finns sedan lång tid tillbaka uppgifter på dessa svarta höns. De har flitigt använts av bönder och allmoge i bygderna och när sedan de återfanns 1958 med dokumenterad härstamning tillbaks till 1800-talets slut tog man tillvara på dem och tillsist bildades genbank. Är ju heller inte säkert om det är höns som från början varit svarta när de kom hit, eller om kanske denna färg uppkommit efter att de anlänt till sverige pga en mutation. Det man säkert kan säga är att dessa höns funnits i bygderna och att de använts av bönderna som hushållshöns och därför anses de bevarandevärda. Färgen är av mindre betydelse och om två svarthöns med säker härstamning får en vit kykling så ingår även den i genbanken, trots färgen.

Samma sak är det med tex en timmrad väserbottensgård. Liknande byggnader kan hittas på andra ställen i världen men det kan ändå skilja otroligt mycket på de båda byggnaderna. Speciellt om man ser till det hantverksmässiga.

[Henrik Penrik Filivilivenrik]

Jag tycker då inte att Ayam Cemani är speciellt lika Bohus-Dals svarthöns i formen:

[Jonas från Backfors]

Jag tycker då inte att Ayam Cemani är speciellt lika Bohus-Dals svarthöns i formen:

Nej precis, de är inte speciellt lika varandra och därför troligtvis ganska långväga släkt om ens det.

[Skytten]

Det finns många raser som är svarta (djupt in) de flesta i Asien, denna som finns ovan är bara en.  Man kan gissa om mutationer, men sannolikast är att den kom "overseas" någon gång på 1800-talet.

Man kan inte lätt med genteknik på fåglar kolla härstamningen, som man kan på däggdjur, har ni någonsin sett en kromosom från en höna? inte lika enkel som på däggdjur.

Bevarande branschen till skillnad från själva bevarandet har både önsketänkande och egna intressen.