Exempel på egen slamtömning

[Linda Ellegaard Nordström]

Letade runt lite här på forumet, men hittade ingen som skrivit om detta:
Vi är på g med att göra om vårt avlopp för BDT-vatten och har ansökt hos kommunen om egen slamtömning. Vi verkar vara de första i kommunen som ansöker om detta, handläggaren ville gärna ha exempel på hur andra gjort och hur det fungerar. Därför skulle jag bli väldigt glad för några exempel på just egen slamtömning!
- Hur tömmer du?
- Hur ofta?
- Vad gör du med slammet?
- Hur har det funkat?

Vi har föreslagit att fiska upp slammet ur slamavskiljaren (kommer bli en tvåkammarbrunn eftersom kommunen kräver det) med en enkel trådsil med fiberduk eller liknande på, sattfast på en lång pinne. Vårt förslag är att lägga slammet i komposten eller mylla ner i odlingsbäddarna.


Tacksam för svar!
/LindaN

[Själv är bäste dräng]

Intressant! Speciellt att ni tänker köra en lågteknologisk lösning utan pump.

Jag har lekt lite med en sådan lösning (utan att anmäla den till kommunen) för länge sedan. Två punkter som du inte frågade på kan jag svara på. Belasta med så lite spill som möjligt, alltså sätt en bra sil både i vasken och i duschen. Använd silduk i nylon med monofilament till din "håv".

[JohnA]

Att sila så mycket det går redan innan avloppet låter som en bra idé.

Jag bor i stor villa med stor trekammarbrunn (6kbm) som slamtömmarna säger fungerar utmärkt. Jag har aldrig haft några problem med avloppet trots att anläggningen kan vara säkert 50 år gammal. Nu när familjen succesivt flyttar ut har jag gått ner till slamtömning en gång om året, och jag hoppas kunna minska till schemalagd tömning vartannat år, förutsatt att kommunen erbjuder detta alternativ.

För den biologiska processen sägs det vara bättre med glest mellan tömningarna, och att då och då peta i brunnen och lära sig hur den fungerar känns ju vettigt. Om slammet relativt enkelt kan fiskas upp och komposteras ytligt där det inte förorenar grannars vattentäkter (minimal risk i mitt fall) är det ett snåltrick jag gärna provar. -Hur är slammet att hantera? Jag har tänkt mig något slags mekanisk skopa, typ två ledade kvartsklot som gapar isär och kan stängas under slammet. Har sett sådana skopor för rensning av dagvattenbrunnar. Det kanske är onödigt avancerat, men jag tycker slammet ser ganska hårt ut.

[Själv är bäste dräng]

I en vanlig slamavskiljning utgör ju skit och papper rätt stor del av slamvolymen, och bortsett från flytdelen som mest är papper påminner det om dy. Så en slamskopa med bra tätning går nog fint. Men du som är obotlig fixare skulle ju bygga en slangpump eller använda en centrifugalpump av samma typ som bönderna har till flytgödseln.

Men med 6 m3 till en eller ett par vuxna så behöver du ju inte tömma mer än vart annat år. Vi är fem i familjen och toapapper köper jag så massafabriken knappt hinner med att tillverka, men ändå finns det marginal på vår 3 m3 slamavskiljare som töms en gång per år. Och som du säger, man skall inte tömma i onödan.

Jag förberedde den här slamavskiljaren så jag skulle kunna lufta i andra steget för att bättre kunna bryta ned och underlätta för fortsättningen i markbädden, men det tuffar på så bra så jag har inte behövt.

[JohnA]

"Lufta i andra steget"? Blåsa in luft så det bubblar genom klägget, typ akvariepump modell större? Framför allt toapappret är ju ett sabla otyg att bryta ner snabbt, kan luftning hjälpa där, eller är det främst det biologiska avfallet man kan sätta fart på genom luftning? Kan luft i så fall bidra till att minska volymen på avfallet, eller gör det bara massan mindre otrevlig att hantera?

En god vän har övertagit en verkstadslokal i ett gammalt industriområde, där förra innehavaren var en smula kreativ angående avloppet. -Eftersom usprungliga avloppet begränsade sig till en grop med oljefälla mitt på garagegolvet, som till råga på allt både är illa igenslammad och förmodligen har spruckna betongrör, installerade man en avloppskvarn till toaletten, och drog helt fräckt ett rör genom ytterväggen, rakt ut till en liten bäck. Även om toapappret blir fullständigt sönderrivet är det väldigt avslöjande med sin vitluddiga beläggning. Smartskallarna borde åtminstone ha fuskat ordentligt och grävt ner röret under marken, hela vägen ner i bäcken... Det kommer bli dyrt för fastighetsägaren att åtgärda detta, men fusket är i alla fall känt nu och inte min väns ansvar.

En avloppskvarn kanske kan hjälpa till att snabba på nedbrytningsprocessen i en trekammarbrunn, i synnerhet om man tillför syre och kanske har något slags omrörare? Det blir förstås inte ekonomiskt försvarbart om det behövs pump, luftkompressor och omrörare som är igång dygnet runt, om det inte gör det mycket glesare mellan slamsugningarna.

[Själv är bäste dräng]

Det är främst att det blir renare vatten ut ur anläggningen om man luftar. Slammet som kommit förbi första steget bryts i och för sig ned till stor del, men där skall det ju inte vara så mycket ändå. I första steget är det bra att det är syrefritt. Toapapper skall man försöka välja sådant som faller isär bra i vatten. Ett säkert sätt att få problem är att använda hushållspapper, det är ju betydligt mer våtstarkt.

Om man skall behandla sitt eget slam så blir det oftast rätt jobbigt för att få ett bra resultat, men har man bara BDT så blir det så lite slam att det snarare är onödigt att ta ut en sugbil.


Det finns folk till allt. Som tur är är de kreativa dumskallarna inte så många, men rätt vad det är dyker någon av deras lösningar upp till ytan.

[antlina]

Finns ju denna produkt https://www.avloppscenter.se/vara-produkter/slamavskiljare/egen-slamhantering/fann-sav-1.html för själva filtreringen av slammet men det bygger på att du pumpar upp vattnet till filtret som släpper tillbaka det filtrerade vattnet till avskiljaren. Eftersom det bara är BDT så är det ju tämligen riskfritt att bara kasta på komposten sen om du använder miljövänliga produkter.

/Anders

[ensamhet]

Varför vill man vara och pyssla i en skitbrunn istället för att låta nån hämta det?
Jag tycker det är nog äckligt att göra ren vattenlåset till diskbänk och tvättställ.

[Landet]

Varför vill man vara och pyssla i en skitbrunn istället för att låta nån hämta det?
Jag tycker det är nog äckligt att göra ren vattenlåset till diskbänk och tvättställ.

Kanske blir mindre äckligt om du använder toaletten. [emoji6][emoji6]

Men jag håller med dig, om skulle jag använda mina fekalier att gödsla med skulle jag inte låta dom lagras i en slambrunn. Måste vara smidigare med torrdass eller annan lösning.

[Tjalve]

Varför vill man vara och pyssla i en skitbrunn istället för att låta nån hämta det?
Jag tycker det är nog äckligt att göra ren vattenlåset till diskbänk och tvättställ.

Förr när man fick tömma själv och blanda det med svämgödsel och sprida på åkrarna hade man ju ganska bra betalt jämfört med att låta kommun tömma. Då kunde det vara värt att klökas några gången men inte nu när det är förbjudet att sprida.

[ensamhet]

Kanske blir mindre äckligt om du använder toaletten. [emoji6][emoji6]

Nu var du skit kul

[Skogsvilde]

Det smartaste sättet att undvika att behöva använda sig av slamavskiljaning/tömning är att bygga in någon lösning som gör denna hanteringen helt onödig.
Tex förbränningstoalett, mulltoa, separereingslösningar.

Då behöver man inte ens använda rent vatten till att spola skit.

[Jesus Kristus Är Guds Ord]

ja, märkligt att man nuförtiden betalar andra för att ta hand om skiten när man med enkla medel hade kunnat använda det som näring för odling istället. snart ska de väl ha betalt för att man existerar tänkte jag säga..

Förr när man fick tömma själv och blanda det med svämgödsel och sprida på åkrarna hade man ju ganska bra betalt jämfört med att låta kommun tömma. Då kunde det vara värt att klökas några gången men inte nu när det är förbjudet att sprida.

låter som du säger att det är förbjudet att använda sin egen avföring som näring på åkern.

har för mig jag såg på min kommuns hemsida regler om att om man ville göra så måste man låta skiten "brinna" i minst två år, sen var det fritt fram. kan iofs tänka mig att "brinnandet" inte sker optimalt i en tank utan att det ska vara i kontakt med jorden.

[Tjalve]

ja, märkligt att man nuförtiden betalar andra för att ta hand om skiten när man med enkla medel hade kunnat använda det som näring för odling istället. snart ska de väl ha betalt för att man existerar tänkte jag säga..
låter som du säger att det är förbjudet att använda sin egen avföring som näring på åkern.

har för mig jag såg på min kommuns hemsida regler om att om man ville göra så måste man låta skiten "brinna" i minst två år, sen var det fritt fram. kan iofs tänka mig att "brinnandet" inte sker optimalt i en tank utan att det ska vara i kontakt med jorden.

Just det, installerar man en toalett i ladugården och drar ut röret till svämbrunnen behöver man två brunnar att alternera mellan. Spelar ingen roll att brunnen är på flera 100m3, måste ändå lagras minst ett år innan spridning.

[Linda Ellegaard Nordström]

Intressant! Speciellt att ni tänker köra en lågteknologisk lösning utan pump.

Jag har lekt lite med en sådan lösning (utan att anmäla den till kommunen) för länge sedan. Två punkter som du inte frågade på kan jag svara på. Belasta med så lite spill som möjligt, alltså sätt en bra sil både i vasken och i duschen. Använd silduk i nylon med monofilament till din "håv".

Tack för svaret! Jo vi tänker på att inte få ut ex mer matolja än nödvändigt, torkar fett ur stekpannor etc innan disk (fick bra tips av en vän om att suga upp fettet i stekpannan med havregryn etc - som sen kan bli hönsmat). Sätta in en silduk i nylon i vask och dusch var en bra idé! Och enkel.

Ang övriga funderingar i tråden kring varför vi vill göra detta kan jag i korthet sammanfatta:
- vi har BDT-vatten, alltså gråvatten från bad-, disk- och tvätt i vårt avlopp. Vi har urinseparerande utedass, komposterar fekalierna i två år (godkänt av kommunen sedan länge) och kan sedan göda fruktträd och bärbuskar med det. Urinen kan vi använda som gödsel direkt, såklart utspädd 1:10.
- vi vill ha egen slamtömning för att komma så nära ett kretslopp på gården som möjligt, för att kapa kostnaden av slamtömning och för att därmed öka resiliensen på gården.

/LindaN