rädda väran urskog! förbjud hyggen!

[Själv är bäste dräng]

Metoden ger en konstig skog, för innan någon människa hittade på metoden så fanns det ingen som tuktade en skog så. Och vore det så att den gav ett större virkesuttag än konventionellt bruk så skulle nog en del använda sig av den. Så mycket virke tror jag inte det blir, knappast ens mer ved. Möjligen mer barr. Värmeverken jublar... om de har rökgaskondensering.


Skogskunnig, efter ett tag finns det ju pinnar som enligt metoden skall räknas som träd när du väljer var tredje träd (pinne). Så efter 20 år har du 162 av de ursprungliga träden som du gärna vill ta bland den helt plötslig lovliga mängden ungträd, men då får du inte med så många av dem om du tar fart tredje "träd". 

[kretslopp]

Kalhyggen försvårar alltid överlevnaden för dom arter som finns på träd och mark.

[kattfot]

Vilken källa har du till det påståendet kretslopp? Jag har fått lära mig att vissa arter gynnas av kalhyggen p.g.a av den kraftiga rotgödslingen som uppstår då kväve frigörs från de fällda trädens stubbar. Här i Östergötland ser man t.ex ofta hallon och björnbär i stora mängden på nya hyggen, men aldrig i uppvuxen skog.

[kretslopp]

Naturskyddsföreningen.

[kattfot]

Kan du precisera dig? Gäller det en text som Naturskyddsföreningen publicerat eller någon medlem där som sagt detta?

[kretslopp]

Det gäller det naturskyddsföreningen publicerat.

[Skogsvilde]

Kalhyggen försvårar alltid överlevnaden för dom arter som finns på träd och mark.

Samtidigt så får de arter som trivs på hyggen och även avbrända ytor en chans.

Hyggena är människoskapade katastrofzoner.
Man kan välja vilket scenario som helst och få förundrande utveckling.

[Klasb]

Naturskyddsförenings publikationer är inte godtagsbara som referenslitteratur.

Naturskyddsföreningen är en partsinlaga. Om du använder Naturskyddsföreningen som referent ska det klart framgå att det du referera till har vetenskaplig kvalite och är granskat av sakkunnig.   

[kattfot]

Jag undrar fortfarande i VAD som Naturskyddsföreningen publicerat detta står att läsa?
Jag är själv sedan över 30 år aktiv medlem i sagda förening och har ett stort intresse för botanik och skogsfrågor, så jag är verkligen intresserad av att ta del av dessa nya rön som ju strider mot det vedertagna. Jag misstänker att det ligger en hund begravd här, men avvaktar svar från TS.

[kretslopp]

Jag jobbade åt skogshögskolan med rixskogsinventering vid flera tillfällen. Då ingick flora och faunainventering. Vi tittade också på återetablering efter hygge. Det fans också en inventering av signalarter för skyddsvärd skog.

[kattfot]

Intressant! Men inget svar på frågan om var detta finns publicerat.

[Skogsvilde]

Jag jobbade åt skogshögskolan med rixskogsinventering vid flera tillfällen. Då ingick flora och faunainventering. Vi tittade också på återetablering efter hygge. Det fans också en inventering av signalarter för skyddsvärd skog.

Jaha...   
Dvs du genomförde ett uppdrag som var målinriktat.

Hur skulle det vara att peka på partsinlagan från naturvårdsföreningen istället för att ja vad ska man säga... 

[Tjörnbo]

Ja det var väldigt mycket text här men ja det stämmer ju att med den typen av skogsbruk som har förekommit så har det gjort att arter med vissa nischer blivit utkonkurrerade/saknar lämpliga substrat. Det finns studier där man kolla på när man har allra högst diversitet av arter (minns ej om det endast var mellan insekter eller om trädslag/svampar var inkluderade). Då kom man fram till att fortast efter en störning fick du in de arter som hade allra lättast att etablera såsom hallon, rallaros, timmerman, snyttbagge osv. Men allt längre tid som går så försvinner ju dessa ur eftersom de inte kan vara i miljön som kommer sen, du får in allt mer konkurrenskraftiga tills dess de allra konkurrenstarka är kvar. Så vad man kom fram i den studien var att man har som allra högst artdiversitet i mellanstadiet av störningar (såsom avverknings, storm etc). Det som saknas allra mest som är den största anledningen till rödlistningen av många insekts och svamp arter är ju att det saknas jämna intervaller av död ved i olika åldrar, allt från unga träd som ligger till de som är 200+ är väldigt viktiga. Men dessa vindfällen som skapats brukar ju städas bort av engagerade bönder och självhushållare. Visst den stående skogen är också viktigt men det är ju i den döda veden du kan hitta de allra flesta arterna. Blev en lång text nu men ja tänkte bara skriva lite vad som kom upp för mig när jag skumläste denna tråd.

[kattfot]

Intressant! Nu fattar jag. Det handlar inte om vad som händer direkt efter avverkning utan om långtidseffekterna av olika skogsbruk. Tack för ett bra inlägg!

[Skogskunnig]

Skogskunnig, efter ett tag finns det ju pinnar som enligt metoden skall räknas som träd när du väljer var tredje träd (pinne). Så efter 20 år har du 162 av de ursprungliga träden som du gärna vill ta bland den helt plötslig lovliga mängden ungträd, men då får du inte med så många av dem om du tar fart tredje "träd".

Hur mycket smått tror du det finns i den skogen efter 20 år? Och det hjälper väl inte när du tar bort 1/3 av de 162 ursprungliga träden att det finns en del smått i botten? Är det nån som tror att det plötsligt blir stora träd på 20 år när det inte blir det ens på ett hygge där allt växer med maxfart?

[Själv är bäste dräng]

Jag har för mig att Kretslopp kallade det träd redan vid 5 cm.


Jag tror inte på metoden, men är spelreglerna sådana så har du fler än 162 träd efter 20 år.

[Humle]

När Co2 upptag ska prioriteras kan det ibland innebära att artrikedomen minskas kraftigt. Skogsmark som varit orörd sen istiden kalhuggs och markbereds, även riset plockas upp för att maximera förtjänsten. Orkar inte argumentera för varför detta är dåligt antingen  vill man förstå eller också vill man inte förstå. Källa: egna obsersvationer.

[Skogskunnig]

Jag har för mig att Kretslopp kallade det träd redan vid 5 cm.


Jag tror inte på metoden, men är spelreglerna sådana så har du fler än 162 träd efter 20 år.

Nej plantor som växer upp inne i skogen blir inte 5-6 m på 20 år. Det blir dom knappt på ett kalhygge.

[Skogsvilde]

Nej plantor som växer upp inne i skogen blir inte 5-6 m på 20 år. Det blir dom knappt på ett kalhygge.

5 cm...

[Själv är bäste dräng]

Och när du konstant gör skogen glesare så släpper du in ljus. 162 träd skuggar visserligen en del, men nog blir det ljus över.