Dela detta:
Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Shou Sugi ban  (läst 411 gånger)

Gurkmeja

  • Inlägg: 358
    • -
Shou Sugi ban
« skrivet: 07 dec-18 kl 00:14 »
Jag undrar om någon har erfarenhet av att använda metoden på timmerstomme?
Och vilket träslag som torde vara optimalt i sammanhanget? Lärk? Gran?
Alternativt om en överlappanade teknik med panel kunde vara fördelaktigt?

Postat med Alternativ.nu´s app


 

Kreacon

  • Inlägg: 283
    • Övriga världen
SV: Shou Sugi ban
« Svar #1 skrivet: 07 dec-18 kl 00:41 »
Det gjorde man väl på gärdsgårdstörarna förr? Och nu med för den delen. Järnvitriol används ju på fasader som skydd. Samma princip fast annat tillvägagångssätt. Kanske.

docswood

  • Inlägg: 83
    • -
SV: Shou Sugi ban
« Svar #2 skrivet: 07 dec-18 kl 08:18 »
Det är en teknik jag använt mig av i drygt två decennier. Är det första varven mot grunden du tänkt dig? Alla träslag fungerar faktiskt men jag skulle säga fura. //doc

Gurkmeja

  • Inlägg: 358
    • -
SV: Shou Sugi ban
« Svar #3 skrivet: 07 dec-18 kl 10:48 »
Nedersta (röt)varven är ju ett klart intressant alternativ för att göra dem mer hållbara. Jag är rent allmänt nyfiken på tekniken att skydda/göra träet mer motståndskraftigt på naturligt  sätt. Kanske i helhet, om det går att få till estetiskt fördelaktigt på hus. Men i Sverige har inte funnits ngn större tradition i att använda denna tekniken på hela hus, som i Japan? Att man sveder gärdesgårdsstörar är ju vedertaget, men synd det inte används mer på hus, då det borde ha stora fördelar i vårt nordiska klimat.

Postat med Alternativ.nu´s app


skogaliten

  • Inlägg: 692
    • -
SV: Shou Sugi ban
« Svar #4 skrivet: 07 dec-18 kl 12:26 »
Nedersta (röt)varven är ju ett klart intressant alternativ för att göra dem mer hållbara. Jag är rent allmänt nyfiken på tekniken att skydda/göra träet mer motståndskraftigt på naturligt  sätt. Kanske i helhet, om det går att få till estetiskt fördelaktigt på hus. Men i Sverige har inte funnits ngn större tradition i att använda denna tekniken på hela hus, som i Japan? Att man sveder gärdesgårdsstörar är ju vedertaget, men synd det inte används mer på hus, då det borde ha stora fördelar i vårt nordiska klimat.

Postat med Alternativ.nu´s app




När det har varit befogat att behandla alls, så har vi historiskt valt andra naturliga sätt att behandla trä, än att sveda det.

På utsidan byggnader har vi bl.a. använt tjära, järnvitriol, falu rödfärg och tjära, samt tjära/linoljeblandningar.

Varför man i Japan svedde trä, vet jag inget om, men gissar att det var en tillgänglig teknik, medan t.ex. tjära var allmänt tillgängligt här.

Vår export av trätjära t.ex., var betydande under medeltiden, pigment från falu koppargruva har använts i minst 500 år.

Restprodukter från bergshantering, och skogsbruk har legat nära till hands, enkla att använda och varit allmänt tillgängliga.

Så det betyder att det antagligen, inte spelar någon roll för träets skull, om man använder sin inhemska tradition för träbehandling eller någon annan tradition.
Det man däremot kan fråga sig är varför man ska söka efter någon annans tradition, istället för att använda sin egen?



Gurkmeja

  • Inlägg: 358
    • -
SV: Shou Sugi ban
« Svar #5 skrivet: 07 dec-18 kl 12:43 »
Jag visste inte att man brukar tjära hela hus här. Alltså samma beständighet som en svedning då menar du?

Postat med Alternativ.nu´s app


Gurkmeja

  • Inlägg: 358
    • -
SV: Shou Sugi ban
« Svar #6 skrivet: 07 dec-18 kl 12:51 »
Det är mycket jag inte vet, och så oändligt mycket mer som jag vill lära mer om, så jag är glad att ni orkar med att svara

Postat med Alternativ.nu´s app


torbjorn

  • Inlägg: 10264
    • Medelpad
SV: Shou Sugi ban
« Svar #7 skrivet: 07 dec-18 kl 13:53 »
Jag visste inte att man brukar tjära hela hus här. Alltså samma beständighet som en svedning då menar du?

Postat med Alternativ.nu´s app


Framför allt har det varit vanligt i skogsbygder där en viktig inkomstkälla var att bränna och sälja tjära. Tjära av sämre kvalitet (t ex det sista man får ur en utbränd tjärdal) gick inte att sälja till de stora uppköparna, utan den användes lokalt istället. Även om det inte blir något särskilt bra träskydd, så blir det kanske bättre än att inte göra något alls. Och om tjäran är i det närmaste gratis och det finns gott om arbetskraft för att stryka på den, så vore det ju dumt att låta bli.

skogaliten

  • Inlägg: 692
    • -
SV: Shou Sugi ban
« Svar #8 skrivet: 07 dec-18 kl 14:43 »
Jag visste inte att man brukar tjära hela hus här. Alltså samma beständighet som en svedning då menar du?

Postat med Alternativ.nu´s app




Som Torbjörn säger, så är tjära (eller tjära linoljeblandningar) inte fullt så beständigt som svedning, men t.ex. att sveda hela timmerstockar i samband med timring, låter som något som i praktiken svårgenomförbart.

Man har sällan eller aldrig tjärat eller tjäroljat hela hus, i synnerhet inte bostadshus. Man har sett till att få upp syllstocken från markens fukt istället. Trä som hålls torrt, har förvånansvärt lång hållbarhet. På den gamla tiden, så var oftast mycket noggrann när man valde vilka träd som skulle ingå i ett husbygge, och höll sig till hög kvalitet.
Utsatta delar har man däremot ibland valt att tjära. T.ex. undersidan av syllstocken, eller de trätak som var ganska vanliga.

Tak gjorda av plank har tjärats, liksom t.ex. stavkyrkors träbeklädnad.

Innan man började panela timmerhus för boendeändamål, så ytbehandlades de endast sällan. Men så snart falurödfärg blev mer tillgänglig började man rödfärga. Och när sågade plankor blev tillgängliga, så började man panela bostadshusen, och sedan rödfärga, eller, främst där/när man hade det bättre ställt, och i stadsmiljö, måla fasaderna med linoljefärg.

torbjorn

  • Inlägg: 10264
    • Medelpad
SV: Shou Sugi ban
« Svar #9 skrivet: 07 dec-18 kl 15:54 »
Innan man började tryckimpregnera trästolpar för el- och teleledningar, så var det vanligt att sveda/bränna stolpen just i markbandet och tjära resten av den. Ibland hela stolpen, ibland bara den underjordiska delen. Man svedde alltså inte stolpen mer än på högst en halvmeters längd.

Landet

  • Inlägg: 549
    • Västerbotten
SV: Shou Sugi ban
« Svar #10 skrivet: 07 dec-18 kl 20:59 »
Som Torbjörn säger, så är tjära (eller tjära linoljeblandningar) inte fullt så beständigt som svedning, men t.ex. att sveda hela timmerstockar i samband med timring, låter som något som i praktiken svårgenomförbart.

Man har sällan eller aldrig tjärat eller tjäroljat hela hus, i synnerhet inte bostadshus. Man har sett till att få upp syllstocken från markens fukt istället. Trä som hålls torrt, har förvånansvärt lång hållbarhet. På den gamla tiden, så var oftast mycket noggrann när man valde vilka träd som skulle ingå i ett husbygge, och höll sig till hög kvalitet.
Utsatta delar har man däremot ibland valt att tjära. T.ex. undersidan av syllstocken, eller de trätak som var ganska vanliga.

Tak gjorda av plank har tjärats, liksom t.ex. stavkyrkors träbeklädnad.

Innan man började panela timmerhus för boendeändamål, så ytbehandlades de endast sällan. Men så snart falurödfärg blev mer tillgänglig började man rödfärga. Och när sågade plankor blev tillgängliga, så började man panela bostadshusen, och sedan rödfärga, eller, främst där/när man hade det bättre ställt, och i stadsmiljö, måla fasaderna med linoljefärg.
precis. behöver man vid nyproduktion rötskydda syllen så är konstruktionen bristfällig. låt gå på ekonomibyggnader men inte boningshus.

Skickat från min SM-G950F via Tapatalk


JohanGunnar

  • Inlägg: 3
    • Småland
SV: Shou Sugi ban
« Svar #11 skrivet: 07 dec-18 kl 21:02 »
Jag har tänkt bränna fasadbräderna på stugan jag bor i. Har bara testbränt lite plankor i mindre format, men det ska bli mer...  Har sett ett par "hus på hjul" med bränd fasad, riktigt snyggt.

Gurkmeja

  • Inlägg: 358
    • -
SV: Shou Sugi ban
« Svar #12 skrivet: 07 dec-18 kl 22:54 »
Intressanta inlägg. Liggande panel överlappande likt fiskfjäll vore inte varit så tokigt att testa någongång. Såg att de även förkolnar insidan av pallkragar för att få bättre hållbarhet. Det är iaf ngt jag tänker göra till våren.

Postat med Alternativ.nu´s app


piggetröska

  • Inlägg: 236
    • Skåne
SV: Shou Sugi ban
« Svar #13 skrivet: 08 dec-18 kl 00:39 »
Intressanta inlägg. Liggande panel överlappande likt fiskfjäll vore inte varit så tokigt att testa någongång. Såg att de även förkolnar insidan av pallkragar för att få bättre hållbarhet. Det är iaf ngt jag tänker göra till våren.

Postat med Alternativ.nu´s app

Fiskfjällspanel, kanske är det som byggbranschen kallar fjällpanel?

Om man i framtiden får för sig att måla kåken som man svedjebränt träfasaden på, funkar det? Kan ju också vara en aspekt för en framtida köpare av huset. Det kan ju vara så att de inte gillar den brända kulören.
Att bränna/sveda pallkragar låter som en jättebra idé. Dels för träskyddet, men det kanske gör att träet inte suger upp vatten lika bra? så att man slipper det där torrgattet som blir efter ett tag där jorden möter insidan på pallkragen.
Är annars en stor anhängare av trätjära. Av god kvalitet, inte b*tema. Har renoverat 18talsfönster som var ursprungsmålade med tjära. Träet var jättefint.

Gurkmeja

  • Inlägg: 358
    • -
SV: Shou Sugi ban
« Svar #14 skrivet: 08 dec-18 kl 20:57 »
Pallkragarna tänkte jag mig falurödfärg på utsidan. Tror inte det går bra att måla över det brända. Kanske är min fiskfjällstanke samma som "fjällpanel".. nu har jag inga större planer på att pröva konceptet just på detta torp. Men säg att jag får får mig att bygga en enrummare mitt ute i ingenstans , en ditflyttad liten timmerstuga, kanske lägga på vindpapp & sen sån där svedd "fjällpanel", kanske kunde vara nåt Lite kaka på kaka förståss. Men bra vindtätt ändå

Postat med Alternativ.nu´s app



 


Dela detta:

* Inloggade just nu

* Forum

* Nyheter

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser