söker förslag på fleråriga foderväxter

[Hörners lantbruk]

Jag söker efter en flerårig växt som ger en hög skörd lämplig som djurfoder och gärna även för människor (huruvida den är bra att äta eller ej kan jag ta reda på själv om det behövs  ). Ska vara dominant och inte släppa upp mycket ogräs, vara tålig och klara att växa i minst zon 4/5.
T ex jordärtskocka, tålig, växer upp till zon 7, flerårig, även om man skördar rotknölarna så kommer den tillbaks, rotknölar kan ätas av både människor och djur och stjälk och blad är ett bra grovfoder, ger hög skörd per hektar.
Nån som kan ge andra förslag på växter?

[kretslopp]

Något som var en viktig för kreaturen när jag var liten var, lövskörd, speciellt dom år som var blöta så det var svårt med höskörden. Det som gav mest och var bäst var asplöv.  det gick till så, att så fort löven slog ut, skars det 1m långa kvistar som buntades i kärvar med en snodd vidja runt. Dom fick ligga på loggolvet till dom blev torra, dom fick som regel vändas en gång innan dom blev det. det var tvunget dom låg under tak och torkade.  Framåt vintern fick dom så lövkärvarna att mumsa på till bara pinnarna var kvar. Hos oss blev dom tändved i pannan och ved till bakugn.

[skogaliten]

Vilka djur är det som ska äta? Och det är sådant som också gärna ätas av människor som efterfrågas?

Det finns överhuvudtaget få fleråriga grödor som kan odlas i Sveriges klimat, utom frukt från fruktträd (främst äpple/päron) eller vissa bär (t.ex. blåbär) som passar
både för djur och människor.

Det är viss skillnad på vad som passar bra att ge i större mängder till grisar, nötkreatur, får, hästar, getter, höns, hundar o.s.v., och sedan kan det finnas saker som är helt OK att ge, bara det inte blir "för mycket" på en gång.

Och handlar det om det som ska odlas ska vara en seriöst stor del av djurens foder, eller handlar det mer om att fixa egenodlat kraftfoder, eller möjligen "lite extra" som uppskattas av djuren som berikning/"godis"?

Äpplen/päron t.ex. kan man egentligen inte fodra med, men under hösten uppskattar många djur att få äpplen/päron som "godis". För mycket äpple/päron ger feljäsningar i vommen eller andra delar av matsmältningssystemet (beroende på djursort).

Vad avser sådant som inte är flerårigt, men väl lättodlat, så finns ju hur mycket som helst...Även sådant som är lätt att både odla och förvara.

Och ska det odlas på stora ytor (hektarvis), eller på någon form av "trädgårdsland" alltså mindre ytor?

Spannmål av olika slag odlar man på stora ytor, och ätas av både människor och djur. Men det är ju långt ifrån flerårigt.

Annars så kan ju många djur (inklusive idisslare) äta det mesta som odlas i våra trädgårdsland (oavsett storlek på landet).

Många rotfrukter som potatis, morötter, rovor, kålrot t.ex., många bladgrönsaker som t.ex.grönkål eller mangold, för att inte nämna ärtor eller bönor, eller för den delen majs. Squash och pumpor äts nog också gärna. Det är inte heller flerårigt förstås.

Det som INTE ska ges till djuren är huvudsakligen lök/lökväxter, även om vissa djur tål vissa lökväxter i rimliga mängder, men vi vet ju inte vilka djur vi talar?
Så perenna varianter av lök (t.ex. gräslök eller piplök) går bort

Sparris är väl annars en perenn växt, men om den är lämplig att ge till djur alls vet jag inte.

[kurt]

Stephen Barstows bok "Around the world in 80 plants" kan ju vara en bra början. Den innehåller 80 perenna grönsaker, och han odlar ju i Trondheim så det skiljer inte så mycket i klimat

https://www.youtube.com/watch?v=QiMSyt7qqGE

[skogaliten]

Stephen Barstows bok "Around the world in 80 plants" kan ju vara en bra början. Den innehåller 80 perenna grönsaker, och han odlar ju i Trondheim så det skiljer inte så mycket i klimat

https://www.youtube.com/watch?v=QiMSyt7qqGE

Menar du verkligen att TS ska sitta och titta på 3 st youtube-föreläsningar à 1 timme och 30 minuter stycket på engelska, för att få reda på att det finns ett gäng med kryddväxter, vissa maskrosor, delar av vissa träd, och en eller annan växt som rabarber (kan inte användas till djurfoder, oxalsyran är giftig för många djur) som är perenna och kan nyttjas av männskor?

Huvuddelen av de för människor ätliga perenna växterna som kan odlas i vårt klimat, har ingen utsikt att fungera som foder för djur alls. De är kryddväxter som riskerar att vara giftiga för djur, och få är odlingsbara i större mängd.

Jag tror att TS redan har hittat den enda växten med visst fodervärde (jordärtskocka) som är perenn och lättodlad och kan ätas av både människor och djur.

Sedan finns det ju ett antal växter som är tämligen ointressanta eller svårhanterliga som mat, men som t.ex. självsår sig (svinmålla t.ex.), eller som vi oftast ser som ogräs (t.ex. brännnässla och kirskål).

Jag har svårt att se att TS efterfrågar idén om en större odling av maskrosor, som ju är ätliga och användbara? Det är få vill äta mer än marginella mängder kryddväxter eller nässelsoppa.

[Karlsdotter]

Flerårig spannmål inte så långt bort som det verkar https://www.youtube.com/watch?v=BGg1-r9GGHM

Kvickrot gräs till djuren och kolhydrat rika rötter för människan. Rötterna kan även kokas till en sockersirap.
Maskrosor, kaninfoder , samt sallad eller kaffeersättning
Galega officinalis getärt? ger gott te eller mycket foder, men är lite svårtorkat
Lucern kan växa på samma åker i uppåt 10 år utan att nämvärt minska i mängd
Körvelrot, kålrötter, rovor gamla foderväxter även morot och vitkål används till foder men bara körvelroten är flerårig, däremot svartrot och havrerot är fleråriga och kan ätas av båda grupperna

[Brukspatronen]

Ska man göra det enkelt för sig, få bra avkastning och slippa svåra ogräsproblem får man nog hålla isär kreaturs- och människoföda. En perennodling till djuren (vall) och huvudsakligen ettåriga växter till humankonsumtion. Vettiga perenna växter för människor sträcker sig oftast inte längre än till "tilltugg" på tallriken.

[kretslopp]

Bärbuskar och fruktträd kan ge en hel del mat. I synnerhet äppelträden gav oss mycket frukt som yi åt och  gjorde mos och sylt av. Det som blev över blev foder till grisar kor och höns. Ett foder till gris som håller på att bli bortglömt är ekollon och bokollon till grisar.

[Västerbotten inland]

Comfrey bocking14 är nog det mest produktiva du kan ha som djurfoder, vet att det går äta men anses vara en medicinal växt.
Laser på lite just nu om denna frosterila variant men tydligt är att det här funnits varianter som gett 200 ton per ha.

[skogaliten]

Comfrey bocking14 är nog det mest produktiva du kan ha som djurfoder, vet att det går äta men anses vara en medicinal växt.
Laser på lite just nu om denna frosterila variant men tydligt är att det här funnits varianter som gett 200 ton per ha.

Comfrey = Vallört.

Vallört är inte lämplig till människoföda, ej heller till djurföda.  De flesta varianter är giftiga, en del är mycket giftiga, några är mindre giftiga. Vallört kan användas till utvärtes örtläkemedel, och har goda egenskaper som gröngödslingsväxter, eller för att använda som täckmaterial i täckodling.

De flesta sorter fungerar också som otrevliga rotogräs, minsta rotbit som sprids, ger upphov till nya plantor.

Vallörten har dessutom ett djupt och förgrenat rotsystem, så den är mycket svår att bli av med när den väl kommit på plats. Så jag som kämpat för att hålla vallörten begränsad (utan att utrota den helt) på gården, blir mycket förvånad över att någon skulle vilja odla den på någon större yta än max någon kvadratmeter.

Men det finns så många sorters växter som ger god gröngödslingseffekt, som lockar insekter, och som fungerar bra för täckodling, utan att vara giftiga, så varför välja denna giftiga växt?

Vilka djur är det du menar skulle äta vallörten? Och på vilket sätt skulle en odling av giftig växt ge djurfoder?

Ett tips: ta gärna reda på vad en växt heter på svenska, det är inte så svårt, så blir det lättare för oss alla att förstå vad vi pratar om.

[Brukspatronen]

Laser på lite just nu om denna frosterila variant men tydligt är att det här funnits varianter som gett 200 ton per ha.

Tillåt mig tvivla, i varje fall om du menar torrsubstans. Det finns ändå en gräns för vad fotosyntesen teoretiskt klarar att producera per hektar.

[Gille]

Vilka djur äter jordärtskocka?

[Västerbotten inland]

http://handbok.alternativ.nu/Odling/Kryddor_och_örter/Örtlista/Vallört_%2F%2F_Comfrey

Att comfrey skulle vara giftigt som djurfoder finns delade meningar om minst sagt.
Börjar på att bli vanligt I många länder beroende på sin enorma växtkraft.
Kommer själv plantera 20 rotknolar av den frosterila sorten när snön försvinner.

[Västerbotten inland]

Angående vilka djur jag tänkte använda comfrey till får och höns kanske några vaktar till att börja med.

http://www.nantahala-farm.com/comfrey-fodder-livestock-poultry-s.shtml

[Själv är bäste dräng]

Handboksartikeln verkar vinklad och något av en partsinlaga. Den skulle jag inte ta för sanning.

[Västerbotten inland]

Vad som är vinklat eller inte på nätet är upp till var och en att bedöma,
Finns massor av information om comfrey att välja mellan finns även i artikeln en del länkar.
Googel is your friend.
Tror nog lite mer på dom källor jag hänvisat till än lösryckta påståenden utan några som helst referenser.
Men helt säkert finns det delade meningar men det finns om allt så inget nytt i det.
Ser fortfarande comfrey som ett alternativ / förslag att titta vidare på.
Personligen har jag en del vänner som under lång tid använt comfrey till höns med gott resultat.
Comfrey är lite mer specifikt än släktet vallört därför används comfrey bocking 14 /4 på det visat pratar man lite mer om samma växt än namnet vallört som kan vara lite mer olika sorter.

[Själv är bäste dräng]

Visst är det intressant med "nya" foderväxter, och man skall inte såga dem bara för att det är entusiaster som skriver om dem som om det vore Jesus som kommit till jorden. Men man måste ha med för och nackdelar, och man måste ta t ex cancerogena ämnen på allvar, vilket jag inte tycker är gjort i Handboken. Man skall också komma ihåg att det kan finnas kommersiella motståndare till införandet av en bra gröda som varken bekämpningsmedelstillverkare eller utsädesindustrin tjänar på. Gäller att vara kritisk åt båda håll.

Sedan har i alla fall jag lite problem med användandet av utländska trivialnamn och beteckningar. Vallörtshybrid 4 och 14 kunde den gott heta på svenska.

Här en saxad förklaring utan referens, tyvärr på engelska:

In addition to what John said let me add, the term "Bocking" refers to a village subdistrict, in Braintree district, Essex in England. The term was applied to comfrey by Lawrence D. Hills who chose it during his research simply because it was the location of his research. He firgured that way Bocking would be universal and used in any language. Where had he said say variety 4, in Spain it would be variedad 4 and in say Italy it would be varietà 4, etc. Where as Bocking would be called Bocking by everyone.

So when they did all the trials noted in Hills' books they were just different pairings of different hybrid and essentially Bocking 4 really kind of does mean Variety 4, I think knowing that makes things in the comfrey world a bit more clear.

The next thing people ask than is what happened to Bocking 1-3 and 4-13 and are there any higher than 14. The basic answer is that 4 and 14 ended up being the two that grew best and worked best as fodder and fertility yields.

[skogaliten]

Angående vilka djur jag tänkte använda comfrey till får och höns kanske några vaktar till att börja med.

http://www.nantahala-farm.com/comfrey-fodder-livestock-poultry-s.shtml

Lycka till med att fodra med det.

Vallört växer alltså "vilt" på väldigt många "gamla" gårdar/lantliga villor som jag sett i Södermanland, Örebro, och Östergötland.  Där ser man plantorna som ett slags prydnadsväxt, med sina blåa till rosa blommor på halvhävdad mark.
Man ser Vallörten som en prydnadsväxt som det gäller att hålla "kort", eftersom den liksom Lupiner sprider sig ohämmat (med sticklingar) om den får chansen.

Jag har haft några plantor i en slänt i ett område som betas av fåren. De äter inte av den. Precis som andra giftiga växter, så ratas den, så länge inte djuren svälter.

http://www.sva.se/djurhalsa/fodersakerhet/giftiga-vaxter-a-o-fodersakerhet/vallort

Jag har väldigt svårt att förstå, varför man ska behöva göra tester på något som redan bevisats, nämligen att vallört är giftigt.

Vill du ha friska djur, i synnerhet får, som jag har lite koll på, så finns det massor med högavkastande fodermedel SOM INTE ÄR GIFTIGA! Men det kräver naturligtvis arbete, att odla foderraps, fodermärgkål och annat som kan ge mycket näring.

Det låter så bekvämt det där att en växt skulle vara perenn, och arbetsfri. Det finns inget arbetsfritt jordbruk.

[kretslopp]

Hörners lantbruk, har du fått något bra uppslag? En tanke jag haft är nässla. Ett näringsrikt foder till både höns och kreatur. Men som måste slås och torkas för att vara tillgängligt.

[Själv är bäste dräng]

Ja, vad är det för hake med nässlor egentligen? Jag har funderat på om man skulle slå lite och ha till variation i vinterfodret. Gjorde man så förr? När man slår och slänger in färskt till fåren så går det åt som smör i solsken.