Hyggesfritt skogsbruk,

[Erik]

Hej
Jag kommer eventuellt komma över en liten plätt skog i Sunne kommun i Värmland
jag är intresserad av att avverka i denna skogsplätt med hjälp av "hyggesfritt skogsbruk" metoden, någon som kan tipsa om vem/vilka som kan hjälpa mig med detta?

[bjed0001]

Börja med att läsa denna:

http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Skogsskotselserien/Bladningsbruk/

Sen kan du vända dig till skogsstyrelsen för råd. De kan kanske också tipsa om entreprenör som har erfarenhet av blädning

[kretslopp]

Det finns en metod som går ut på att du hugger var tredje träd var femte år. Du börjar med att dela in din skog i fem lika stora delar. Sen hugger du i ett område varje år. Du ska hugga ut drivningsvägar i bestånden med 20 meters mellanrum. Du ska nu vara noga med att bara köra på dina vägar! Du ska inte köra ut mellan träden. Om du nu är noga med att inte hugga mer än var tredje träd var femte år, så får du en utglesad skog som har en god föryngring underifrån. Som träd ska du räkna alla träd som år grövre än en arm. Men du ska bara hugga var tredje var femte år hur tätt det än är. På det här sättet kan du hålla på i all evighet.

[Skogskunnig]

Men du ska bara hugga var tredje var femte år hur tätt det än är. På det här sättet kan du hålla på i all evighet.

Det blir snarare "hur glest det än är" och du kommer hugga sönder skogen på ganska kort tid.

"Kretslopp" har propagerat för sin metod i flera inlägg här men det finns faktiskt ingenting som stödjer hans idéer. Han har inte visat några siffror från någonstans som visar att det funkar. Man har testat samma idé redan för över 100 år sen i olika delar av världen och det har aldrig fungerat eftersom det aldrig växer in tillräckligt många nya träd för att ersätta de träd du avverkar. Det kommer plantor, men dom hinner inte bli träd och produktionen blir ruskigt låg.

Lyssna hellre på bjed0001

[kretslopp]

Ja tycker att det skogsstyrelsen skriver i sin skrift stämmer väl med den här metoden. Dessutom är den väl beprövad i naturreservat. Det som skogsstyrelsen påpekar är att lönsamheten är dålig. Det har dom säkert rätt i. Det är väl därför den passar i naturreservat, där man tar mer hänsyn till naturen.

[Klasb]

Jag delar in min skog i fem lika stora delar.
jag hugger en del om året, jag tar 30% av allt över 4".
efter fem år har jag tagit bort 30%. och det finns nu ingen återväxt, i bästa fall glest med 1dm nygrodda plantor, väldigt lokalt
efter tio år har jag tagit bort 50% av all skog. det är nu avverkningsförbud på fastigheten. det finns plantor men långt från 4".
efter 15 år har jag tagit bort 65% av den ursprungliga skogen
Detta funkar inte.

[kretslopp]

Presis så mycket blir det också kvar vid en vanlig gallring. Om du gallrar var femtonde- tjugonde år.

[Skogskunnig]

Skillnaden är att syftet med vanlig gallring är att det bara ska bli kvar 500-600 stammar per hektar som man sen slutavverkar. Det är nåt helt annat. Och då gallrar man bara 2-3 gånger och sen står skogen orörd tills det är dags att slutavverka.

Klasb:s beskrivning är för optimistisk. Det blir ännu värre.

Efter 1:a gallringen är 67% av träden kvar.
Efter 5 år (2:a gallringen) är 45% av träden kvar
Efter 10 år (3:e gallringen) är 30% av träden kvar
Efter 15 år (4:e gallringen) är 20% av träden kvar

När tror du att Skogsstyrelsen reagerar och ser till att du blir fälld för olagligt hård gallring?

[Anders S]

Kretslopps modell tar inte hänsyn till hur tät skogen är. Den tar bara i minimal hänsyn till skogsträdens storleksfördelning, genom en indelning i två storleksklasser: grövre respektive tunnare än en arm. Den tar inte hänsyn till skogens förmåga till föryngring eller vilken föryngring som faktiskt uppnås. Utan att besitta nämnvärda skogskunskaper tycker jag ändå att det är uppenbart att detta är en alltför grov modell.

Kretslopps modell har bemötts även i denna tråd:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=171965.0

Denna tråd innehåller en bredare diskussion olika varianter av alternativt skogsbruk:
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=166032.0

[Anders S]

PS. Kretslopps modell tar inte heller hänsyn till bonitet.

[kretslopp]

Prova! Gör en ruta och prova. Du har säkert något skiktat bestånd där du kan lägga ut en provyta. Det är den praktiska verkligheten som är det viktiga. För att få en bra jämförelse räkna stammar före och sen efter traditionell gallring. Jämför sen med 3-5. Att hugga var femte år är det optimala, det går naturligtvis att hugga med längre mellanrum också det är upp till dej. Men du behöver inte kalhugga!

[Skogskunnig]

Prova! Gör en ruta och prova.

Varför prova något som andra redan provat och visat att det inte funkar? Varför inte istället dra nytta av andras erfarenheter och lära sig av dem? Läs på istället för att försöka uppfinna allt på nytt.

Jag har för mig att du Kretslopp har fått frågan förut om du har några siffror på hur det verkligen fungerat, i praktiken, inte bara dina idéer. Hur mycket har du kunnat avverka per hektar och hur länge har du hållit på? Hur såg skogen ut när du började och hur ser den ut nu?

[Halte]

Det finns ju ett gäng beprövade hyggesfria metoder att välja mellan, någon av dem borde ju kunna falla i smaken istället för att ge sig på en tämligen okänd metod.

[Ex.]

Det blir snarare "hur glest det än är" och du kommer hugga sönder skogen på ganska kort tid.

"Kretslopp" har propagerat för sin metod i flera inlägg här men det finns faktiskt ingenting som stödjer hans idéer. Han har inte visat några siffror från någonstans som visar att det funkar. Man har testat samma idé redan för över 100 år sen i olika delar av världen och det har aldrig fungerat eftersom det aldrig växer in tillräckligt många nya träd för att ersätta de träd du avverkar. Det kommer plantor, men dom hinner inte bli träd och produktionen blir ruskigt låg.

Lyssna hellre på bjed0001

Ja, och dessutom är det en himmelsvid skillnad på plantor ute på ett hygge, jämfört med plantor som ska ta sig inne i en skog.  Inte ens där vi har haft stormfällda gläntor på kanske 30x30 meter, har plantorna tagit sig, utan det blir bara klena taniga ruskor.

[Halte]

Att hyggesfria metoder funkar är det ju inget tvivel om, men det finns ju många olika metoder..

[Skogskunnig]

Vilka tänker du på?

[kretslopp]

Anders S, var ju  bussig la ut trådarna till dom tidigare diskutionerna i det här ämnet, så det finns välbeskrivet för den som vill prova. Om du vill komma hit och se , är du varmt välkommen. Skriv bara ett meddelande så ska du få vägbeskrivning.

[Halte]

Vilka tänker du på?

Blädning med längre intervaller än det som gavs som exempel finns ju, naturkulturmetoden också. Finns väl någon mer också som används någorlunda frekvent med om jag inte missminner mig men jag kommer inte på namnet.

Något som ofta upprepas är att det inte fingerade för 150 år sen.. De påståendena är för mig lite märkliga.. Skogsbruket var inte alls reglerat då. Hade man haft trakthyggesbruk utan regler hade det gått likadant.
Alla metoder kan givetvis göra att det går åt helvete om man drar dem till sin yttersta spets och lite till.
Rätt skött, med rätt hyggesfria metod, så funkar det givetvis att sköts din skog helt perfekt och bättre ur naturhänseende än med kalhuggning. Visst, i vissa fall kan man få produktionssänkningar men lyckligtvis finns det andra värden än kronor och ören. Dessutom skapar en kontinuitetsakog andra ekonomiska värden som oftast inte räknas med, men de finns där i alla fall.

Hur som helst.. Jag är inte intresserad av någon debatt med någon kalhyggesfanatiker. Varje människa med lite förstånd förstår ju att kontinuitetsskogsbruk fungerar om man sköter det rätt, det går liksom inte att argumentera bort. Det debatten kan handla om är hur mkt kronor och ören man får ut under en 80-årsperiod.. Men som sagt, alla har inte samma mål med sin skog och forskningsresultaten är inte entydiga de heller

[Skogskunnig]

Under rätt förutsättningar och om man gör rätt... så fungerar det mesta. Men olika metoder är olika robusta, olika lätta eller svåra att få att fungera. Det du kallar kontinuitetsskogsbruk förutsätter att man inte frestas att gallra ut för mycket. Om man gör som Kretslopp så står man snart där med en på tok för gles skog. Om man gallrar väldigt försiktigt så har man ju alltid skogen kvar, men man får å andra sidan inte in så mycket pengar heller.
Fast det man oftast glömmer är att Kretslopp har rätt i en sak: om det ska fungera så måste man dela in skogen i lika många delar som man har år mellan gallringarna, och gallra en del varje år. Fem år är för tätt, 20 år för glest (blir för hårt för skogen) så 10-15 delar är lagom.

[Anders S]

Ja, och dessutom är det en himmelsvid skillnad på plantor ute på ett hygge, jämfört med plantor som ska ta sig inne i en skog.  Inte ens där vi har haft stormfällda gläntor på kanske 30x30 meter, har plantorna tagit sig, utan det blir bara klena taniga ruskor.

Men plantorna kanske var uppdragna i full sol? Hur klarar de omställningen till ett skuggigt läge?