Mitt projekt - en gammaldags smedja i skiftesverk

[Jakobn]

Jag kan ju konstatera att vi är oense på samtliga punkter, ska se om jag kan förklara hur jag tänker, fråga gärna om det är otydligt.

För det första ska spåren alltid vara smalare än bålarnas bredd. Ju längre och högre bålarna är, ju smalare bör spåren vara i förhållande till bålarna. Detta för att man alltid ska få en slät timra på utsidan och inget eller lite glapp i spåren.
Tänk på att inget virke är identiskt med något annat, de har torkat olika mycket, slagit sig olika mycket, sågats på olika sätt osv. Det gäller att komma från det moderna byggtänket och inse att varje enskild träbit måste anpassas till den bit den ska sammanfogas med.

Om spåren är bredare än virket kommer det största problemet vara att bålarna slår sig i ändarna eftersom de inte har stöd i spåren och då kommer det bildas springor och hyllor som vatten kan samlas på. Bålarna stabiliseras av både spåren och dubbarna.

Vad gäller att få en helt tät timra så måste bålarna mejas, finns ju flera olika sätt att lösa det på. Titta i August Holmbergs byggnadslära ssom jag tror tagit upp alla vettiga alternativ.
Att bara stapla sågade bålar ovanpå varandra kommer aldrig bli tätt.

Nu finns det ju inget som säger att mina ord är lag, de är ju bara baserad på mina egna projekt, litteratur jag kommit över samt undersökningar av de gamla skiftesverk som finns kvar i mina hemtrakter. Alltid nyttigt att diskutera sådana saker i vilket fall som helst.
Mvh

[Jakobn]

Som sagt, det betyder inte att ditt sätt är fel. Bara att vi tänker olika.
Ville inte skrämma bort dig :-)

[Svart]

Bra stål är billigt nu. Eller kanske det snarare är att alla legeringar som finns gör stålet bra, men med dåliga egenskaper för den som smider själv. Men det gör ju inget när det är maskiner som står för smidet. Får väl se hur jag gör, det rullar på i sakta mak med stämjärnet jag har.

Oj jag hade missat sida två

Aha, det är så jag skulle ha gjort med spåren. Det kunde jag ju iofs ha tänkt på om jag funderat lite mer men det gjorde jag inte. Jag tänkte det skulle vara skönt att slippa banka och slå en massa när jag lägger i bålarna. Det hade varit bra med mer kunskap i förväg, helt klart. Men nu är det som det är och jag får lösa det så gott det går.
Jag har läst och läst i Skiftesverk i Sverige men inte hittat någonting om ifall jag behöver långdrag på bålarna så jag har antagit att det skulle gå med staplat fyrkantsågat virke. Med dymlingar mellan såklart.
Nu har jag bara en kortvägg kvar att göra stolpar till men det är nog idé att vara noggrannare med spårbredden på den. Lite mindre bekymmer är ju inte fel

Ska jag lägga bålarna med årsringarnas konvexa sida inåt?

Bilden föreställer nederänden på en hörnstolpe. Förvånansvärt enkelt att göra ett vinklat urtag i ändträ med borr och stämjärn, jag trodde det skulle bli väldigt besvärligt när jag inte kunde klyvsåga men det gick rätt bra. Hoppas jag inte får äta upp mina ord på de två hörnen som är kvar

[Svart]

August Holmbergs byggnadslära är fantastisk läsning! Den hade jag velat ha innan jag började bygga, innan jag började planera. Härliga beskrivningar av hur det gick till förr.

Jag överväger långdrag. Alltså att meja bålarna, en längsgående urgröpning i väggplankens undersida där mossa läggs för att få en tätare vägg.
Frågan är dock: Underliggande bål är ju plansågad och med mejningen blir det två tunna träytor som möts istället för en enda bred yta. Jag kan förstå det vid knuttimring med runda stockar där långdraget gör nytta på ett annat sätt, överstocken kan glida ner över den undre och tätar bra. Men nu? I mitt fall är det ju en plan 4"-yta på den underliggande bålen?

En annan kul grej jag såg i Holmbergs bok:
Kronstång. Det är, lite klumpig beskrivet av mig själv, en takbjälke som går horisontellt mellan långväggarna en bit in i ett hus med ryggåstak (en stock som vilar i gavelspetsarna på vilken taket ligger i ena änden, och på väggarna i andra änden). Kronstången hade jag åtminstone räknat ut på egen hand att jag behöver så inte långväggarna delar på sig och hela bygget ramlar ihop

[Jakobn]

Kärnsidan ska vara ut i vanliga fall, men i ditt fall med spår som är bredare än bålarna spelar det nog ingen större roll. Har du inte plankformat på bålarna spelar det nog ännu mindre roll, men det har du kanske?

Skiftesverk i sverige är min favoritbok när det kommer till gamla byggnader, men Gunnar Henriksson var om jag minns rätt arkitekt och det märks tydligt tycker jag att den är skriven av en arkitekt för andra arkitekter. Inte så mycket att hämta för de som faktiskt praktiserar byggandet, men har man läst den några gånger så går det att dra rimliga slutsatser utifrån materialet han lämnat.

Angående tätning så kommer du förstå det bättre när du börjar bygga. Det gäller att man får till en ganska vass kant för att det ska täta mot en mer eller mindre plan yta, det kräver skicklighet tålamod. Alla metoder för tätning förkommer så vitt jag vet både i skiftesverk och i knuttimring. Men gissar att metoden med tätning mot en mer eller mindre plan yta är vanligare här i söder där man både knuttimra och timra på stolpe med fyrsidigt bilat virke. Har man plan yta gäller det dock att man får lutning utåt precis som det står skrivet i August Holmbergs Byggnadslära.

[Svart]

Jag lyssnar och försöker räkna ut hur det blir i mitt fall, det är bra med alla tips!
Men jag hittar inget om att luta ytorna utåt? Jag är med på varför, regn inne i väggen är ju inge kul, men jag skulle vilja läsa mer om det. Och hur det ska gå till. Att yxa eller hyvla varenda bål så över- och underkant lutar lika mycket är ett stort jobb för mig. Vet du var i boken det står?

Mina bålar är olika höga (när de ligger på högkant) men lika tjocka, 4" 8 till uppåt 4" 12 men tvärsnittet är ju rektangulärt på alla. Eller hur menade du med plankformat?

[Jakobn]

Om jag kommer ihåg det ska jag se var det står, kan ju hända att det var en annan bok.

Ja då är dina bålar i plankformat.

[Svart]

Det har blivit några timmar i bygget i sommar:

[Jakobn]

Mer bilder!

[Svart]

Såklart!

[Svart]

Måste man vänta till nästa år med att ytbehandla ytterväggarna på sitt timmerhus?


Jag har byggt skiftesverk, alltså liggande stockar av sågat och obehandlat trä. Nu har jag fått för mig att jag ska vänta till nästa vår innan jag tjärar utsidan men jag kan inte hitta källan som fick in mig på det spåret från början.
Det blir nog inte ren tjära om det spelar någon roll i sammanhanget, jag siktar på roslagsmahogny för att få lite djupare inträngning och ljusare färg.
Jag kommer inte att ha tak på bygget under vintern, men ska regnskydda väggarna så gott det går med plåtar och presenningar (uppspända över, inte hängande direkt på).

Sylarna är utsatta för regnstänk så dem tjärar jag nu i september och skyddar så gott det går. Det gör mig inget om de torkar långsamt, jag är inte nära dem ändå.

[Svart]

Överliggaren till dörren, gjord i ett stycke. Den mindre delen sitter precis innanför överliggaren eftersom den är förskjuten fem cm utåt för att ligga i liv med stolparna på var sida dörren.

Den lägre rundningen var inte helt enkel kan jag lova, men där maskinerna går bet är det bara att ta fram stämjärn och täljkniv. Och slöjdbilan som jag vill minnas jag postade en bild på förut, den har böjd egg och är grymt bra att jobba med.

[Ett svart får]

Det blir ett stabilt bygge. Skall bli kul att se det färdiga resultatet så småningom.

[Svart]

Tycker jag med

10 cm tjocka väggar känns behagligt inomhus redan nu och då har jag inte ens börjat lägga tak än.

[TW]

Det ser bra ut det där!

Då du blir vanare med yxan kommer du att göra allt mera med den och allt mindre med stämjärn. Yxan är effektivare.

Skall huset ytbehandlas? Varför?
Om du vill stryka rödmylla eller tjära på väggarna måste du stryka allt på en gång annars blir det fläckigt. Såna där moderna timmerhuslasyrer är bara skit. Tack vare dem ruttnar husen fortare och tillverkarna får sälja nya hus. Väldigt bra för att höja omsättningen och BNP men till någonting annat duger de inte.


Jag håller på och läser August Holmbergs Byggnadslära.
Där finns väldigt mycket intressant om skiftesverk. Bara ett tips.

[Svart]

Tack!

Yxan är min bästa vän
En del grejer blir slätare yta på med stämjärn dock, fasningen i dörröverstycket till exempel, om det är nåt i vägen som stör yxan.
Jag höll på länge med billiga stämjärn och köpte till slut ett från Two cherries. Vilken skillnad! Grymt bra. Undrar ibland om det är ännu roligare med ett ännu dyrare

Jag vill ha roslagsmahogny på väggarna som väderskydd för trät och för att jag gillar färgen. Lite är jag rädd att träet annars ska bli gråfläckigt och fult. Det är rätt blött och fuktigt här på västkusten. Vi har några vassliknande tuvor på gräsmattan som inte ger sig trots ivrigt klippande. Sävje hette det i Blekinge, osäker på vad det heter i resten av landet Men det säger en del om hur blött det är.

Jag letar efter August holmbergs bok. Som pdf har jag hittat den men jag vill ha en riktig pappersbok också för den är riktigt bra. Skoj med alla anekdoter om seder och bruk ju!

[Beddo]

Jag letar efter August holmbergs bok. Som pdf har jag hittat den men jag vill ha en riktig pappersbok också för den är riktigt bra. Skoj med alla anekdoter om seder och bruk ju!

Den fanns i butiken på Nääs för ett par år sedan. Googla också Hantverkslaboratoriet på Gbg Universitet, de har även många andra intressanta häften, böcker mm.

Edit: Nääs verkar fortfarande ha boken, 360 kr. http://slojdochbyggnadsvard.se/sv/Vastarvet/Verksamheter/Slojd-o-Byggnadsvard/Butik/Butik/?btid=episerver_59231

[Svart]

Oj! Tack!
Det är andra bokefterlysningen som gett resultat idag.
Jag har vägarna förbi Nääs snart