Kortfattad sammanställning om kostnader vid fårinnehav.

[JagArJag]

Tack så jättemycket för svaren.

[blizzard]

Det är väldigt många som förklarar väldigt ingående varför de inte kan svara på frågorna - istället för att bara klicka sig vidare till ett annat ämne ...

Här kommer iaf några siffror från mig, jag har inte får utan getter, men vad gäller grovfoderkonsumtion är de nog rätt lika. Jag räknade ut kostnaderna för hö, där vallarna gödslas på våren med det som finns på den egna dyngestan, slås med rotorslåtter, vänds med rotorvändare och strängas med sidoräfsa och till sist körs in med självlastarvagn och skulltorkas. Jag har inte räknat med kostnaden för att lägga om vallarna, det kan räknas till i efterhand om en vill, inte heller har jag tagit med räntekostnader för åkermarken (men åkermark är så billigt här ändå, så det blir inte många kronor). Det som är medräknat är maskin- och traktoravskrivning på 5 år, diesel till traktorn och el till skulltorken.

Om en då slår ut denna kostnad per vuxen get/bock och år blir det c:a 135 kronor per vuxet djur och år i kostnad för utfodring med hö!

135kr per djur/år?
Hur många djur har du?
Hur många hektar brukar du?
Vad har du för traktor?
Det skulle också vara intressant att veta hur mycket du betalar för att så om den här marken?

[blizzard]

Vi får helt enkelt vara överens om att vi har olika åsikter, och jag får inse att det inte går att använda detta forum till att få hjälp med denna frågeställning.
Man ställer en fråga och får inte svar på det man frågar, istället får man nästan bara kritik för att man försöker lära sig något och för att man försöker ta reda på saker innan man börjar med verksamheten.

Jag får fortsätta att vara ovetande om varför ni inte vill hjälpa andra att börja med får.
Om någon kommer till mig (besöker, ringer, mailar eller annat sätt att kommunicera) och fråga om något som jag är intresserad av och kan, så tycker jag att det är jätteroligt att hjälpa den eller dom personerna med en information jag har. Sen får den eller dom personerna bilda sig en egen uppfattning genom att få information från mig och från andra, och därefter själv bestämma hur eller vad dom vill göra.
Om han eller hon väljer att ta in information i en annan ordning mot hur jag tycker så är det inte mitt ensak, det är upp till han eller hon som frågar mig att välja vilken typ av information han eller hon vill börja med. Det viktigaste är att man tar in information innan man tar ett beslut.
Ingen kan allt, men har man viljan att lära sig så blir det mycket bättre än om man kör igång med något som sen bara blir pannkaka för att man hade för lite (eller ingen) information i förväg.


Vi lär inte komma längre här.

Det är ju tråkigt att du inte har förstått eller inte iaf velat svara på den fråga jag har ställt hela tiden och som måste besvaras innan det går att besvara någon av dina frågor,och det är hur mycket mark du/ni han/non/hen what ever kommer att kunna bruka.

Hur mycket bete finns det tillgängligt,hur mycket och i vilken kvalite kommer det gå att tillverka grovfoder,detta påverkar kostnaden på ev inköpt kraftfoder!Finns det nog med mark så att det går att ha frikostigt med bra bete både naturbete och ev bete med baljväxter med strippbetning.Bra grovfoder i rikliga mängder och går det att odla ev egen spannmål till kraftfoder
Behövs det ens något kraftfoder?
Vilken ras passar för markerna?
Inte ens en ungefärlig kostnad för stängsel går att uppge om man inte vet hur stora hagarna är eller hur de ska utformas.

Så länge du väljer att inte svara på det så går det inte heller att säga något om dina förväntade kostnader.Du måste räkna utifrån dina perspektiv,det handlar inte om att någon är hemlig eller inte vill hjälpa till utan att det ges för lite information.

Svar som att fodret kostar 135 kr för ett helt år tycker jag du ska bortse ifrån.
Lyssna inte heller på sk hangarounds som tydligen inte har någon kunskap alls utan bara vill utge sig för att veta något och som inte heller kan hjälpa till på nått sätt.Det är bara falsk hjälp och då är det bättre att låta bli.

Det är också skillnad om man har 10 eller 300 eller 1000djur,du måste försöka tro på mig där...

[JagArJag]

Bara ett kort svar, för som jag skrev tidigare så kommer vi inte längre.

Min fråga handlar inte om vad jag kan ha, min fråga handlar om hur mycket som går åt för er andra som har får. Jag har skrivit det flera gånger.

Och ang marken har jag svarat på det flera gånger även om det är irrelevant för min fråga som är vad ni har för åtgång på saker. Och svaret var och är fortfarande att det finns en hel del mark och det mesta är åkermark, dvs marken är inget problem i sammanhanget.

Många av dina frågor och det du tar upp är saker man ska fundera på sen när man försöker ta reda på hur mycket man själv kan ha och vad åtgången på allting blir då, men inte nu när jag vill veta vad ni har för åtgång.

Om du frågar vad andra personer har för bil, och du får till svar: "hur säker bil har du råd att köpa? hur stort garage har du? kan du parkera bilen utomhus? hur många ska ni åka i bilen? kan du skruva med bilar själv? hur mycket packning behöver få plats?"
Det är saker/frågor som inte har att göra med vad vi har för bilar på något sätt, men om du ska leta reda på en bil som passar dig så är det väldigt relevanta frågor. Snälla förstå skillnaden.

Och sen kort ang mj, grovfoder, kraftfoder, kross osv: Det är bra att fundera på det också, men i alla seriösa böcker om fårskötsel (och alla andra djur också för den delen) så finns det rekommendationer ang hur mycket man ska ge i foder, antingen i dl eller i kg beroende på vad det är för djur. Sen får man finjustera eftersom man vet vad man har för djurras och vad man kan få tag på för foder.
Även hektar mark per djur och kvm byggnad per djur finns det rekommendationer på.
Det är sånt som absolut borde finnas i fårhandboken som finns här på forumet men det finns tyvärr inte där.
Men alla dom frågorna har ni tagit upp, inte jag, jag vill bara veta vad ni har för åtgång!

Du skrev att jag gav för lite info, men som sagt, det är ER förbrukning jag vill veta, inte min, inte vad jag kan ha för djur, inte hur många djur jag kan ha osv. Jag kan inte ge ER information om hur mycket ER förbrukning är.

[Skogsola]

En rundbal per tacka som någon skrev låter i underkant. Närmare 1,5 går det här.  Så får de hel spannmål i mikroskopisk mängd. Mera som dressyr än utfodring.Lite mer vid betäckning och lammning. Cirka 25 kilo/ djur. Fri tillgång på mineraler och saltsten. Kall utedrift med ligghall. Inga nyinvesteringar får fårdrift förutom rundbalshäck. Svårt att hitta en hållbar.

[skräptanten]

135kr per djur/år?
Hur många djur har du?
Hur många hektar brukar du?
Vad har du för traktor?
Det skulle också vara intressant att veta hur mycket du betalar för att så om den här marken?

Ja, exklusive moms, eftersom vi pratar företag här.
Hur många djur jag har varierar från år till år. Däremot äter ett vuxet djur ungefär lika mycket varje år. I den mån en tänker sig utfodra smålamm eller lamm som väntar på slakt, får en naturligtvis räkna på detta också.
Hektarantalet varierar med djurantalet.
Tråden handlar om kostnader för att ha får, vad jag kör för traktor är inte relevant. Både traktorn och redskapen i kalkylen är dock (naturligtvis) köpta begagnade, och i några fall egenhändigt upplagade för att kunna användas. Jag tolkar dina frågor som att du tycker att mitt påstående om hökostnaden är orimligt. Att vi kan producera hö så billigt på den här gården beror på 2 saker: 1) Äldre traktor(er) med låg bränsleförbrukning. 2) Vi använder löshö, och eftersom nästan ingen annan gör det är begagnade maskiner mycket billiga i inköp.
Vad det kostar att lägga om vallarna beror på hur mycket en gör själv och hur mycket en lejer för.

[Själv är bäste dräng]

Här kostar fåren mellan 300 och 500 per tacka och år. Då har jag för tillfället 13 st och köper mitt foder. När jag hade fler tackor och drev det i vinstsyfte (men inte så effektivt) och brukade jorden, tog eget foder och sökte bidrag så gick det med vinst, har för mig ca 500 per tacka och år. Nu är de bara landskapsvårdare, nöje för barnen och giftfritt kött till familjen.

Har inte räknat på dagens priser, men anstränger man sig för att få det att gå ihop så går det givetvis att leva på får.

[skräptanten]

Sen beror det på hur noga en vill räkna (och det bör en göra i sitt företag), och hur en gör sina inköp. Det är inte alltid svenska kronor är valutan när en handlar spannmål till sina får/getter, eller lånar in grannen att plöja en vall - det kan lika gärna ingå kött som bytesvara, eller eget maskinellt eller manuellt arbete.

En kostnad som mycket väl kan löna sig är att ansluta sig till Svenska Djurhälsovårdens olika får(&get)hälsoprogram, det lilla paketet kostar 1900 kr+moms per år. Då ingår bl a två träckprover på besättningen, fri telefonrådgivning och Djurhälsovårdens tidning. www.svdhv.se

[Erica]

Jag har följt tråden o blir lite irriterad när trådskaparen kräver svar o tycker han får dålig info. Det här är ett alternativforum, jag tror merparten är som jag själv "hobbyfårägare".
Jag har mina får för bevarande o för att få eget bra kött o skinn o ull. Vårat avlånga land ger ju otroligt olika förutsättningar för foder osv. Sen är det alla raser som finns som ger ännu fler olika förutsättningar.
 
Så jag tror ingen vill ge dig dålig info, det är faktiskt så att vi har djuren i första hand för att få bra kvalitet på vår egen mat o värdet är inte pengar i första hand, utan värdet är att vi vet hur djuren har blivit behandlade o vad de ätit.
 Ialla fall är det så för mig.
Förra årets kostnader hade jag tex inköp av hö en mkt lägre kostnad än denna vinter. Förra vinterns höbalar kostade mig 200 kr st o i år 350 kr st (rundbalar på ca 200 kg st). Åtgången är ungefär 1-1,5 bal per djur o vinter, det vet jag inte förrän jag börjat fodra då jag ser hur mycket de ratar (grovt hö eller inte...)
Höstens lamm till slakt var små o jag fick åka till ett slakteri dit jag har 9 mil enkel resa o sen dit o hämta kött o skinn. Hösten innan slaktade vi hemma.
Du ser ju själv att min fårekonomi slår VÄLDIGT olika! Inte lät då att ge konkreta råd om kostnader osv till någon!

Jag skulle vilja råda dig att ta kontakt med en fårägare i din närhet som har ungefär den typen av fårhållning som du själv tänker ha. Då kan du få mer relevanta uppgifter tror jag.
Lycka till!

[Tjalve]

Jag har följt tråden o blir lite irriterad när trådskaparen kräver svar o tycker han får dålig info. Det här är ett alternativforum, jag tror merparten är som jag själv "hobbyfårägare".
Jag har mina får för bevarande o för att få eget bra kött o skinn o ull. Vårat avlånga land ger ju otroligt olika förutsättningar för foder osv. Sen är det alla raser som finns som ger ännu fler olika förutsättningar.
 
Så jag tror ingen vill ge dig dålig info, det är faktiskt så att vi har djuren i första hand för att få bra kvalitet på vår egen mat o värdet är inte pengar i första hand, utan värdet är att vi vet hur djuren har blivit behandlade o vad de ätit.
 Ialla fall är det så för mig.
Förra årets kostnader hade jag tex inköp av hö en mkt lägre kostnad än denna vinter. Förra vinterns höbalar kostade mig 200 kr st o i år 350 kr st (rundbalar på ca 200 kg st). Åtgången är ungefär 1-1,5 bal per djur o vinter, det vet jag inte förrän jag börjat fodra då jag ser hur mycket de ratar (grovt hö eller inte...)
Höstens lamm till slakt var små o jag fick åka till ett slakteri dit jag har 9 mil enkel resa o sen dit o hämta kött o skinn. Hösten innan slaktade vi hemma.
Du ser ju själv att min fårekonomi slår VÄLDIGT olika! Inte lät då att ge konkreta råd om kostnader osv till någon!

Jag skulle vilja råda dig att ta kontakt med en fårägare i din närhet som har ungefär den typen av fårhållning som du själv tänker ha. Då kan du få mer relevanta uppgifter tror jag.
Lycka till!

Om du nu tycker att ts ställer fel frågor varför svarar du då och det på frågor som inte ens ställs?

[JagArJag]

Jag har följt tråden o blir lite irriterad när trådskaparen kräver svar o tycker han får dålig info. Det här är ett alternativforum, jag tror merparten är som jag själv "hobbyfårägare".
Jag har mina får för bevarande o för att få eget bra kött o skinn o ull. Vårat avlånga land ger ju otroligt olika förutsättningar för foder osv. Sen är det alla raser som finns som ger ännu fler olika förutsättningar.
 
Så jag tror ingen vill ge dig dålig info, det är faktiskt så att vi har djuren i första hand för att få bra kvalitet på vår egen mat o värdet är inte pengar i första hand, utan värdet är att vi vet hur djuren har blivit behandlade o vad de ätit.
 Ialla fall är det så för mig.
Förra årets kostnader hade jag tex inköp av hö en mkt lägre kostnad än denna vinter. Förra vinterns höbalar kostade mig 200 kr st o i år 350 kr st (rundbalar på ca 200 kg st). Åtgången är ungefär 1-1,5 bal per djur o vinter, det vet jag inte förrän jag börjat fodra då jag ser hur mycket de ratar (grovt hö eller inte...)
Höstens lamm till slakt var små o jag fick åka till ett slakteri dit jag har 9 mil enkel resa o sen dit o hämta kött o skinn. Hösten innan slaktade vi hemma.
Du ser ju själv att min fårekonomi slår VÄLDIGT olika! Inte lät då att ge konkreta råd om kostnader osv till någon!

Jag skulle vilja råda dig att ta kontakt med en fårägare i din närhet som har ungefär den typen av fårhållning som du själv tänker ha. Då kan du få mer relevanta uppgifter tror jag.
Lycka till!

Jag rekomenderar dig att läsa mina frågor.
Jag har i ett tidigare inlägg skrivit att det är förbrukning på allting som jag frågar efter, inte kostnader som jag först skrev.
Men det viktigaste är ändå att (som en annan skrev i ett tidigare inlägg) varje får äter i stort sett lika mycket oavsett hur många får man har. Om du har ett får eller 1000 får så äter dom ändå 1-1,5 balar var dom svar jag har fått. Sen om du köper dom för dyrt eller om du får dom gratis av en snäll granne är sak samma eftersom det är förbrukningen som är det intressanta.
På samma sätt är det ointressant om jag får informationen via ett forum eller genom att träffa en fårbonde och prata med honom/henne. Det är alltid den som äger fåren som ger sin erfarenhet av åtgång på saker.

Varför har du (och andra) låst in er på att ni tror att jag frågar massa andra saker? Jag vill veta vad andra har för förbrukning, det är allt mina frågor handlar om.

Många av er som läser och skriver här läser tyvärr inte frågorna. Jag vet inte om ni läser några få ord och sen gissar er till resten, eller vad det är som gör att ni helt missuppfattar när jag skriver. Det finns folk som förstått frågorna rätt och svarat därefter, men tyvärr många som inte läser allt och svarar saker som inte alls hör till mina frågor.

Men som jag skrivit tidigare: Vi kommer inte längre här, det är ingen idé att fortsätta argumentera med er.

[skogaliten]

...Fast det går inte ens att säga hur mycket foder det verkligen "går åt", åtminstone inte i antal balar.

Jag har följt den här diskussionen, och det är verkligen svårt att besvara väldigt vagt ställda frågor.
Både "produktionsformen", alltså när lamning ska ske, och därmed slakt, om skinn och ull är intressanta, eller ej, avgör både frågor om rasval, behov av byggnader, och också hur mycket och vad fåren ska äta.
För att få bra slaktkroppar, och bra betalt för dessa, så behöver man välja raser/rasblandningar som ger sådana djur och som kan fås att lamma på vintern, bäst betalt för skinn får man från Gotlandsfår och Leicester, men dessa lammar endast på våren...

En vuxen tacka äter ca 2-3 kg grovfoder/dygn. Får är väldigt duktiga på att sortera i fodret, och äter bara det som är ätbart enligt dem själva. Grova strån ratas och trampas ner, medan bladen och axen (utom stora timotejax) äts upp.

Har man grovfoder som är anpassat till får, med mycket örter, icke-grova grässorter, och rätt sorts baljväxter, som dessutom "serveras" ur för får välanpassade foderhäckar, så kommer det mesta att ätas upp, men om man har "fel sorts" (grovt) grovfoder som serveras ur hel rundbal, i en dåligt anpassad foderhäck, och där fodret inte är hackat, så kommer riktigt mycket att gå till spillo.

Åtgången kan slå upp till 50 %, kanske mer, beroende på kvalitén på fodret.

Dessutom så kan användningen av kraftfoder hållas på ett minimum med välanpassat grovfoder vid höstslakt, medan det kan behövas "hur mycket som helst" av kraftfoder om man vill föda lamm på stall för slakt under vår-försommar, och har dåligt grovfoder.

Det finns ingen fungerande marknad för grovfoder anpassat för får (ingen rödklöver, späd kvalité på allt, hög andel baljväxter med mycket protein), utan vill man ha riktigt bra grovfoder till sina får, så måste man endera odla själv, eller skaffa ett samarbete med någon närboende som vill så in en vall med "rätt" sorter.

Dessutom så är betena, både i antal och kvalité, av väsentlig betydelse, fåren delas upp i olika grupper under sommaren, och har olika krav på betena.

Så vad är det för typ av produktion du tänker dig egentligen? Hur mycket jobb vill du lägga ner?

[JagArJag]

...Fast det går inte ens att säga hur mycket foder det verkligen "går åt", åtminstone inte i antal balar.

Jag har följt den här diskussionen, och det är verkligen svårt att besvara väldigt vagt ställda frågor.
Både "produktionsformen", alltså när lamning ska ske, och därmed slakt, om skinn och ull är intressanta, eller ej, avgör både frågor om rasval, behov av byggnader, och också hur mycket och vad fåren ska äta.
För att få bra slaktkroppar, och bra betalt för dessa, så behöver man välja raser/rasblandningar som ger sådana djur och som kan fås att lamma på vintern, bäst betalt för skinn får man från Gotlandsfår och Leicester, men dessa lammar endast på våren...

En vuxen tacka äter ca 2-3 kg grovfoder/dygn. Får är väldigt duktiga på att sortera i fodret, och äter bara det som är ätbart enligt dem själva. Grova strån ratas och trampas ner, medan bladen och axen (utom stora timotejax) äts upp.

Har man grovfoder som är anpassat till får, med mycket örter, icke-grova grässorter, och rätt sorts baljväxter, som dessutom "serveras" ur för får välanpassade foderhäckar, så kommer det mesta att ätas upp, men om man har "fel sorts" (grovt) grovfoder som serveras ur hel rundbal, i en dåligt anpassad foderhäck, och där fodret inte är hackat, så kommer riktigt mycket att gå till spillo.

Åtgången kan slå upp till 50 %, kanske mer, beroende på kvalitén på fodret.

Dessutom så kan användningen av kraftfoder hållas på ett minimum med välanpassat grovfoder vid höstslakt, medan det kan behövas "hur mycket som helst" av kraftfoder om man vill föda lamm på stall för slakt under vår-försommar, och har dåligt grovfoder.

Det finns ingen fungerande marknad för grovfoder anpassat för får (ingen rödklöver, späd kvalité på allt, hög andel baljväxter med mycket protein), utan vill man ha riktigt bra grovfoder till sina får, så måste man endera odla själv, eller skaffa ett samarbete med någon närboende som vill så in en vall med "rätt" sorter.

Dessutom så är betena, både i antal och kvalité, av väsentlig betydelse, fåren delas upp i olika grupper under sommaren, och har olika krav på betena.

Så vad är det för typ av produktion du tänker dig egentligen? Hur mycket jobb vill du lägga ner?

Som jag skrivit alldeles för många gånger redan:
Jag frågar vad NI har för förbrukning.
Jag frågar INTE hur mycket det går åt för mig om jag skulle börja med får.

[skogaliten]

...Och vi svarar i kör: en luddig fråga får luddiga svar!

Har man 50-100 tackor som lammar, så spelar det stor roll att ha grovfoder och utfodring som är ekonomiskt vettigt, och därför vill man minimera åtgången per tacka genom att ha så bra kvalité som möjligt.

I större besättningar med vårlamm som säljs till stora slakterier så kommer svaret vara ett helt annat, än för en liten hobbybesättning med höstlamm och hemmaslakt. Den hantverksintresserade, kommer också att svara annorlunda.

Vill du göra en enkät om "åtgången" av olika förbrukningsvaror som foder, så ställ i så fall specifika frågor:

Antal får: ?
Produktionsform:?
Vilken sorts grovfoder:?
Antal grovfoder: kg/tacka?

m.fl frågor.

Annars kommer du bara fortsätta att vara frustrerad över att du inte får de svar du önskar.   

[skogaliten]

Dessutom är alltid svaret på frågan "hur mycket äter ett vuxet får": 2-3 kg grovfoder/dygn

Sedan är det enkelt att multiplicera med antalet får.

Men att sedan ha friska får, i gott hull, som kan ge tillräckligt med mjölk för att ta hand om sina lamm, då börjar struktur och näringsvärden i fodret komma in också.

[JagArJag]

...Och vi svarar i kör: en luddig fråga får luddiga svar!

Har man 50-100 tackor som lammar, så spelar det stor roll att ha grovfoder och utfodring som är ekonomiskt vettigt, och därför vill man minimera åtgången per tacka genom att ha så bra kvalité som möjligt.

I större besättningar med vårlamm som säljs till stora slakterier så kommer svaret vara ett helt annat, än för en liten hobbybesättning med höstlamm och hemmaslakt. Den hantverksintresserade, kommer också att svara annorlunda.

Vill du göra en enkät om "åtgången" av olika förbrukningsvaror som foder, så ställ i så fall specifika frågor:

Antal får: ?
Produktionsform:?
Vilken sorts grovfoder:?
Antal grovfoder: kg/tacka?

m.fl frågor.

Annars kommer du bara fortsätta att vara frustrerad över att du inte får de svar du önskar.

LÄS mitt första inlägg så ser du att jag frågat efter antal djur, kraftfoder osv. förutom att jag inte har en separat rad för exact varje fråga.
Att jag inte skrev en rad per fråga var för att jag trodde att det skulle uppfattas som för "uppradat" och att det skulle bli trevligare med att skriva på mer normal svenska istället för att designa ett frågeformulär.
Bevisligen var det fel att överhuvudtaget tro att ett forum är till för att fråga saker, och att be om hjälp här. Det verkar finns oändligt mycket energi på att klaga på hur frågan är formulerad, och ännu mer energi på att tolka egna frågor som inte ha något med ursprungsfrågorna att göra.

Om bara lite av den energin hade använts för att faktiskt skriva svar på frågorna så hade det blivit så mycket mer givande för alla.

Hade jag haft får och läst frågan skulle jag svarat hur många djur jag hade och vilken typ (tacka, bagge, lamm), hur mycket grovfoder som går åt samt vad för typ av grovfoder, hur mycket kraftfoder dom får och när, hur mycket bete, åker, typ av byggnad, osv osv osv.
Om sen ursprungsfrågan var formulerad på en eller flera rader hade jag inte lagt en endaste tanke på.
Och om jag tyckte att någon liten formulering var "luddig" så hade jag ändå förstått innebörden av frågeställningen, dvs att trådskaparen vill veta många saker som man behöver veta för att ha får.
Jag hade hellre skrivit 1 sida för mycket text om vad som går åt för min fårbesättning istället för att fråga massa saker som inte på något sätt har med frågorna att göra! Sen är det upp till trådskaparen att ta in den information som skrivits, låta bli att ta in informationen, eller att ställa följdfrågor som jag gladeligen hade svarat på. Men sån är jag, jag delar gärna med mig av information som jag har, tyvärr verkar det som att många andra inte vill det.

[JagArJag]

Kommer det svar på min fråga (inte era uppdiktade funderingar) så svarar jag gärna på det.

Alla inlägg som skrivs av folk som mest är ute efter att feltolka och hitta fel och få för sig att jag ställde den ena och den andra frågan, kommer jag inte att besvara.
Jag har redan skrivit samma sak så många gånger så det finns ingen anledning att skriva det igen och igen och igen eftersom många bevisligen inte läser vad jag skriver.

[JagArJag]

Om någon moderator vill så vore det väldigt snällt om han/hon ville byta namn på tråden till "Förbrukning/åtgång och kostnader till din fårbesättning?"

[olivia.k]

Som jag skrivit alldeles för många gånger redan:
Jag frågar vad NI har för förbrukning.
Jag frågar INTE hur mycket det går åt för mig om jag skulle börja med får.

Ok.. så de enda frågorna du vill ha svar på är alltså förbrukningsvaror, alltså hur mycket  (1) hö det går åt hos mig,  (2) halm,  (3) mineralfoder och  (4) kraftfoder?? Några andra förbrukningsvaror ser jag inte i första inlägget.
Svaret på dessa frågor hos mig är: 1) 3kg/djur/dag 2) Inget, de ströar med hö . 3) 20gram per/djur/dag 4) 15kg hel korn/per tacka innan lammning, sen några kg efter också.

[skogaliten]

Men jag förstår inte, du har fått svar på de flesta av dina frågor, men du gillar inte "formatet" på svaren?

Ett vuxet får äter 2-3 kg/grovfoder dygn av hö-typ (84% ts). Multiplicera med antalet får. Hur många storbalar ensilage det blir, beror på TS-halten och om fodret är grovt eller ej.

En tacka äter 0-3+ kg kraftfoder dygn. Med väldigt bra grovfoder nästan inget alls även till lammande tackor, med uselt grovfoder i det övre spannet. Eftersom grovfodrets kvalité skiftar varje år, så går det bara att göra ett snapshot. I år ligger mina på 0,7 kg Svenska foder Fiol Eko/tacka vid högdräktighet.
Sedan kan man välja att helt eller delvis jobba med foderblock, och då blir det helt annorlunda.

Lamm i vårlammsproduktion äter också kraftfoder, och förbrukar hö. De som ska växa helt färdigt på stall har en över tiden ökande förbrukning, från smakportioner upp till kilon.

Mineralfoder och E-Selen  finns av många sorter, jag har valt att ge slickbalja förutom under högdräktighet och första tiden av laktation, då de får ett specialfoder för dräktiga tackor. Givor enligt tillverkarens anvisningar. E-selen har jag börjat ge bolusar av, så åter igen, enligt tillverkarens anvisningar. Lammen får en booster med E-selen vid födsel, den flaskan kostar 400 kr...

Hur mycket halm som går åt, beror på allt möjligt, inklusive vädret, men framförallt produktionsform och golvyta i ligghallen. Halmförbrukningen minskar om man har rastgård och höstlammsproduktion, men ökar rejält vid vårlammsproduktion.
Jag rullar ut 3 st rundbalar i fårhuset som första halmning på hösten, sedan går det åt ett antal småbalar fram till betessläpp. Hur många räknar jag inte, kanske 2 balvagnar ungefär.

Med medlemskap i Djurhälsovården (ca 2000 kr), så drar man ner veterinärkostnaderna, men den som har en genbank tar antagligen hem veterinären oftare än den som inte ens tar lamm.
Har man 10 lammande tackor får man nog räkna med 1 (ett) veterinärbesök per år i genomsnitt för "något".
Har man många tackor, så har man antagligen delegerad läkemedelshantering, så man kan inte extrapolera ur detta via antal tackor.

Fårklipparen har berättat hur dennes prissättning ser ut, liknar andra fårklippares...

Det är ointressant att jag använder x st storbalar och kalle använder z st, om det inte ställs i relation till produktionsformen, TS-halten och näringsinnehållet. Är det 500 kg vatten, eller 500 kg ätbart i balen?

Man behöver Elitlamm om man har något större besättning och vill sälja livdjur, 2000 kr /år

Dessutom måste besättningen vara Maedi-Visna fri om man vill sälja Livdjur, ingångskostnad några tusen om man inte köper MV-fria djur från början.

Baggar kostar mellan 100-30.000 kronor beroende på ambitionsnivå i aveln.
Ju större besättning desto fler baggar behöver man ha, i riktigt stora besättningar där man har vårlammsproduktion, så gör man oftast sina egna korsningar från renrasigt, och byter då bagge regelbundet, för att uppnå bra resultat i aveln/produktionen.
Har man små hobbybesättningar förekommer det att man låter baggen betäcka, och slaktar sedan. Det är inte avel, men lamm blir det.

Om nu inte de här svaren duger, så kanske du kan ge ett exempel på vad du vill veta, för det är inte så lätt att veta...