Ta tillvara byggmaterial ifrån hus från 20-talet.

[TW]

En Bahco spikutdragare är bra att ha. De har smala klor som man kan slå in i träet så de griper om spikhuvudet. Skaftet är en stor vikt som man slår in klorna med. Gamla svartspikar brukar vara fastrostade i träet så då brukar det löna sig att väcka den med ett lätt hammarslag på spikskallen innan man tar tag med spikutdragaren och drar ut den.
Hultafors har en billigare version men jag tycker att de är alldeles för klena för att duga till allvarligt rivningsarbete.

En tigersåg (sawzall i engelskspråkiga kataloger) med metallsågblad är också bra att ha då man skall ta loss till exempel golvplankor och pärlspånt. Man sågar av spikarna. Tyvärr blir ju en del av spiken kvar i regeln eller bjälken och de brukar vara ett helsike att få ut eftersom de är utan huvud för spikutdragaren att gripa om. Att lämna kvar spikar i trä som skall återanvändas är slöseri med tid och ren kapitalförstörelse för man ovässer så mycket verktyg på dem.

Hur är stommen konstruerad? Timmerstockar? Vad menar du?
Stående timmer eller liggande timmer eller stolpverk med spånfyllning?

[TW]

En sak till jag kom att tänka på.
Akta dig för asbest.
På 20-talet var det vanligt med en sorts naturvita litet ludna asbestskivor som brandskydd mellan skorsten och trävägg och mellan skorsten och isolering där skorstenen går igenom mellantak. Ibland använde de till och med lös asbestull på såna där ställen. Asbest kan också finnas inbyggt i eldstäder som värmetåliga tätningar av olika slag.
Båda materialen är extremt farliga att hantera.
Elektrikerkitt kan också innehålla asbest har jag hört.
Förutom eternit och brandtåliga isolerskivor kring skorstenar var asbest ganska ovanligt på 20-talet men i senare ombyggnader kan det förekomma överallt. Den mest farliga perioden är ungefär 1935-1975 men enda från 1910 och fram till 1985 kunde asbest förekomma och kanske rentav längre i något extremfall.

Många plastmattor från 1950-1960-1970 talen och i några fall in på 80-talet innehöll asbest som fyllmedel i PVC-plast. Den asbesten är bra bunden i plasten men det gäller att få ut mattorna hela. Det fanns till och med golvmattor vars hela undersida bestod av ett ludet asbestlager som är extremt farligt att hantera men de är väldigt ovanliga.
Svart mattlim brukar också vara asbesthaltigt. Våtrumsgolv i alla former är också en risk. Till och med plattbruk för kakelplattor innehöll asbest en period på 1950-1970-talet. Gamla plattsättningar brukar vara med vanligt grått ofarligt cementbruk i ett tjockt lager under plattorna.
Rörisoleringar är extremt farliga. De kunde vara gjorda med asbestband lindade kring rören eller med asbestmassa som bakades kring rören eller med isoleringselement av asbest. Ytterlagret kunde vara wellpapp eller målad gasbinda men ibland är det asbest under.
Bakom elcentraler brukar det finnas en asbestskiva.

Det här är bara några exempel.... så ta det försiktigt med allt som ser ut att vara av ett senare datum än huset.
Alla material som brinner eller smälter över en vanlig cigarettändare utan att lämna efter sig något gråvitt pulver eller några fibrer kan med stor sannolikhet antas vara någotsånär asbestfria.
Lycka till!

[ärt]

Hur är pärlsponten spikad? mitt på el i fjädern är det dyckert el trådspik.
 Att ta bakvägen är inte fel. såga loss regeln uppe o nere å vika den så får man grepp med kofot men den må ju vara bred. slå tillbaka från andra sidan o dra spiken detta om den är spikad på mitten. Pärlsponten är väll mäst spikad mitt på då annars det blir drygt med spackling men alla varianter lär väll finnas. Som med julgranar med el utan spira.
 Sicket roligt huvudbry du fått
 Det där med spikutdragare har jag aldrig begripit mej på när det gäller golv el panel då det blir så djupa märken av dess käftar. Men till grövre material som sen inte syns är den snabb att jobba med gämmfört med stämjärn o hovtång.
 Den bästa hovtång jag hållt i min hand var från en murares. Käftarna var runda o riktigt långa ben så man kunde knipa åt utan att man nöp av själva spiken

[ärt]

Tar du tillvara rören. Du skrev att där var element så jag förmodar att där var vatten buren värme. Rör som kommer från stammen upp till elementen brukade vara svängda o dimension 1/2" - 1". om du tänkt att använda element igen så är det fina delar. Går klart att böja till igen men krävs rätt mycket om de är grövre o att jobba med böjar blir inte alls lika snyckt.
 Packade om slotskranarna innan jag satte upp dem. Men så visade det sej att delen mellen elementet o kranen inte längre stämmer i dimension. Gängan den samma men olika grovlek o nytt finns inte så ta tillvara dessa.

[Eldjarn]

Gammalt taktegel av god kvalitet ska man ta vara på. Har det legat på sedan 1920-talet så är de pannor som fortfarande är oskadade av god kvalitet Även nyare tegelpannor kan vara värda att tas till vara. Men se upp för gamla betongpannor! De vittrar tills de blir så porösa att vattnet går rakt igenom. För att få ner pannorna från taket kan man spika ihop en träränna som får gå i lämplig vinkel mot marken. En man på taket som matar i pannorna i rännan och en på backen som plockar upp dem och staplar. Någon gång har jag varit ensam och kastat ner ett antal pannor på gräsmattan och sedan gått runt och plockat ihop dem. De som då var hela var av god kvalitet

Gamla takpannor är tunga att transportera men har den fördelen att de kan lagras utomhus. Om man inte behöver dem själv så kan de säljas. Om de inte räcker till ett helt tak så kan man t.ex. lägga taket på baksidan med en annan sort. Det är inte ovanligt att man hittar två eller tre sorters pannor på ett gammalt hus. Ibland är det små skillnader, men om man inte håller isär sorterna kan man få problem när man ska lägga på dem igen

[RickardR]

Det beror på vad för bruk man använt. Lerbruk är enkelt, cement är inte så enkelt.

helt övertygad om att det var kalkbruk som gällde då;)

[Trewlig]

Tack för alla tips :-)

Rubensgården
Jag ska pröva att spräcka en regel så som du skriver och se om det går. Har sökt efter kilar men bara hittat i metall (vedkilar), vart kan man hitta sånna ekkilar?

TW
Bra tips :-) Spikutdragare har jag, dock är det en enklare variant ifrån biltema. Men den fyller sitt syfte :-) Tigersåg har jag tillgång till då pch då genom en vän vars man är byggjobbare. Har tyvär inte pengarna nu till att köpa en egen :-(  Och motorsåg är på ingång :-) Den kommer nog mest behövas i slutet.
Kanonbra info om vart jag kan förväntas stöta på asbest. Har koll på hur den kan se ut så jag håller ögonen öppna speciellt nära rör, ledningar och mellan väggarna. Det finns tack och lov inte så mycket gamla "plast" golv... bara i köket och hallen. Resten är fina trägolv.

ärt
Pärlsponten är tack och lov inte spikad i fjädern. Men det är den som oftast spricker av, mycket pga att det är målat och färgen liksom fäster spontarna i varandra och den torra, tunna fjädern spricker gärna då man böjer isär dom. Tyvärr är det elelement så inga fina järnrör att ta tillvara på. 

Eldjarn
Jag kanske måste tänka om gällande takpannorna då. Det är i tegel och inte betong, men tror inte det är kvar ifrån 20-talet. Om inte annat så kan jag ju som du säger sälja dom om jag inte använder de själv. Gudarna ska veta att allt jag kan få in i pengaväg är välkommet tillskott i kassan.

RickardR
Jag tror också på lerbruk *hoppas*  :-)

[Anders S]

Många plastmattor från 1950-1960-1970 talen och i några fall in på 80-talet innehöll asbest som fyllmedel i PVC-plast. Den asbesten är bra bunden i plasten men det gäller att få ut mattorna hela. Det fanns till och med golvmattor vars hela undersida bestod av ett ludet asbestlager som är extremt farligt att hantera men de är väldigt ovanliga.

Hur är det med linoleummattor? Har även de gjorts med asbest som fyllning? Jag har eldat linoleummatta en gång och det lämnade efter sig något slags fibrer.

Svart mattlim brukar också vara asbesthaltigt. Våtrumsgolv i alla former är också en risk. Till och med plattbruk för kakelplattor innehöll asbest en period på 1950-1970-talet. Gamla plattsättningar brukar vara med vanligt grått ofarligt cementbruk i ett tjockt lager under plattorna.

Hur ser man skillnad på asbesthaltigt bruk och vanligt?

[TW]

Hur är det med linoleummattor? Har även de gjorts med asbest som fyllning? Jag har eldat linoleummatta en gång och det lämnade efter sig något slags fibrer.
Hur ser man skillnad på asbesthaltigt bruk och vanligt?

Linoleummatta är okänt för mig för det fanns en väldig mängd olika tillverkare med olika recept. I Sverige hade ni andra fabrikat än här. Om det fanns brandhärdiga fibrer i den så skulle jag misstänka att det var asbest. Glasfiber brukar smälta i eld och växtfibrer som lin och hampa och jute brukar brinna upp.

Asbesthaltigt bruk brukar vara plattbruk eller kakelfix som somliga kallar det. Utdraget med tandspackel och ofta aningen brunaktigt. Gamla plattsättningar brukar vara gjorda med plattorna satta direkt i rappningsbruket som är ett vanligt grått bruk troligen kalkcementbruk och det torde vara asbestfritt men helt 100% säker är jag inte på identifieringen eftersom det fanns litet annorlunda produkter i Sverige.
Plattsättningar i 1970-tals trähus är ofta gjorda på en asbesthaltig obrännbar skiva som liknar eternit men är litet porösare. Den hette Luja i Finland men det lär ha funnits en motsvarande produkt i Sverige.

Jag tycker också att Trewlig skall ta vara på tegeltaket...... och så undrar jag fortfarande hur stommen är konstruerad?

[Trewlig]

Aaaaa... sorry missade att svara på det.
Av vad jag kan se och vad ägaren sagt...
Stolpverk med spånfyllning. Men det är ju inte mycket kvar av det spånet nu :-P så väggarna är så gott som ihåliga.
Någon sa att det var "plankreglat" ett ord jag inte hört innan. Alltså att ytterpanelen är en del av vad som håller huset uppe.
Men jag kommer tömma huset på insidan först och sen ta ner taket och först efter det slå ut ytterpanelen innifrån och sen ta ner de tjocka stockar som är det jag kallar stommen. Sen står förhoppningsvis bara murstocken kvar och då i mån av tid (jag har tyvärr en rätt tajt tidsram) tar vi ner den också (om det är lerbruk som vi hoppas).

[Ett svart får]

Jag hade nog prioriterat murstocken före en del annat på ett gammalt hus. Begagnat tegel är användbart och sten som är lite gamla och väderbitna går ibland att sälja dyrare än nytt tegel om man skulle vilja

[Eldjarn]

Är det inte helt enkelt ett plankhus, alltså med stående grov plank som husets egentliga stomme? En vanlig konstruktion på 20- och 30-talet.

[Trewlig]

Är det inte helt enkelt ett plankhus, alltså med stående grov plank som husets egentliga stomme? En vanlig konstruktion på 20- och 30-talet.

  Jodå, så kan det säkert vara.
Betyder det att det finns väldigt mycket mindre (i antal) stockar än jag räknat med kanske...

[Rubensgården]

Spräcka reglar gör man enklast med stålkil. Ekkilar är bra att slå in mellan regel och det man ska lossa. Spikurdragare finns av alla sorter. Vi har en som är köpt på Biltema eller Jula. Totalt värdelös. Käftarna har för stor yta och tar sig inte ner i träet. Får man tag om en spik blir den avklippt. Lyckades få tag på en antik som faktiskt provats innan serieproduktion och den är bättre. Märken blir det men ibland har man inget val. Skråspikat är bra att ta med den.

[Eldjarn]

Nu har jag tittat efter i handboken, och det finns en hustyp som kallas stolpverkshus. Den bärande konstruktionen består då av stående grova stolpar med snedsträvor och tvärbjälkar. Träpanel på utsidan och insidan och mellanrummet fyllt av sågspån eller kutterspån. Konstruktionen har även använts i uthusbyggnader.
I ett plankhus är de stående plankorna (typiskt spontade 3-tumsplank) bärande. Träpanel eller revetering på utsidan och ett mellanrum till panelen på insidan som är fyllt med sågspån.

[Trewlig]

Nu har jag tittat efter i handboken, och det finns en hustyp som kallas stolpverkshus. Den bärande konstruktionen består då av stående grova stolpar med snedsträvor och tvärbjälkar. Träpanel på utsidan och insidan och mellanrummet fyllt av sågspån eller kutterspån. Konstruktionen har även använts i uthusbyggnader.
I ett plankhus är de stående plankorna (typiskt spontade 3-tumsplank) bärande. Träpanel eller revetering på utsidan och ett mellanrum till panelen på insidan som är fyllt med sågspån.

Tack för att du kollade upp det. Detta låter ju som det kan stämma in på detta huset, men huset är ju i två våningar och ligger i Åsa rätt nära havet.
Byggde dom stolpverkshus i två våningar?

[ärt]

 Hur går det med rivandet nu när jul skinkan satt sej o raketerna landat.
 Om det är ett plankhus ni river har ni ju en liten guldgruva men nog ont i armen.
 Rev ett hus med 6" golvbjälkar som jag tog till sågen o klöv till takstolar.
 Sågarn var dock väldigt orolig för spik men där var inget. Har du 3" spontat i väggarna kan du ju låta el själv såga om till vad du behöver det till kanske byta.
 Lycka till i görendet

[Trewlig]

Jadu ärt. Nog har jag ont i armarna iaf :-D
Men det går sakta men säkert framåt.
Har ju iaf. fått en del fina gamla dörrar med smideslås som fungerar *nöjd* och mycket trä blir det. Den fina gamla pärlsponten har jag dock gett upp, den var för tunn och torr, så den sprack sönder hela tiden. Men fina trägolv som sagt och innerväggarna på nedervåningen är fina bräder i. Det har tagit lång tid då jag inte haft så mycket hjälp och mest kunnat åka dit på helger. Imorgon har jag lite hjälp iaf och hoppas bli klar med innerväggarna. Sen ska vi under veckan som kommer plocka ner taket och fönstren. Sen nästa helg blir det finalspurt... då ska vi plocka ytterpanelen, takstolarna och stomme. Vi kommer pga tidsbristen inte ta hela huset, utan koncentrerar oss på övervåningen och ena halvan av undervåningen. Huset jag ska bygga är ju dessutom så mycket mindre än det vi river så det blir helt okej.
Murstocken får vi se vad vi hinner, den är helt täckt av ett ordentligt lager cement.

Ser föresten att du bor i halland... du får väl komma och hjälpa till där sista helgen. Behöver all hjälp jag kan få då :-)

[anlet]

Jag har ägt ett 2- vånings stolphus från 1926 i Hälsingland

[TW]

Jag tycker att du skall strunta i murstocken. Det brukar vara ett rent elände att mura med sådant tegel. Sotet gör att murbruket inte fastnar och så brukar det finnas små sprickor i teglet om skorstenen har stått länge kall. Teglet håller ihop om det får vara kvar på sin plats men försöker man knacka det rent och återanvända blir det bara flisor av alltihop.
En tegelvägg är en helt annan sak. Där kan det finnas bra tegel.