Varsamt naturnära skogsbruk.

Startat av kretslopp, 11 Nov-14 kl 10:07

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.

Ett svart får

Det är ju synd att ta de största träden, för det är de som växer mest. Och hur är det med undertryckta träd som plötsligt får börja växa, blir virket krokigt om det går från tunna till breda årsringar plötsligt?

Vedklyvaren

 Som du säger så är det de största träden som växer mest. Den tillväxt som du förlorar genom att ta bort dem kan aldrig kompenseras genom att undertryckta träd börjar växa.

kretslopp

Kom hit så får du se själv. Den som vill är varmt välkommen! Här finns gott om finkvistiga långa stammar med hög tillväxt och lång grön krona. Det vi hugger nu är 25 meter långa träd, 30-40 cm i brösthöjd finkvistiga och raka.
kretslopp

kretslopp

 Jag vill inte ha största möjliga tillväxt! Jag tänker långsiktigt och vill ha många, tätvuxna kvistrena stammar. Den tillväxt som blir räcker. Det är därför det är viktigt att spara de stammar som har stått och stampat ett tag.
kretslopp

Skogskunnig

Det vore intressant om du kunde lägga in foton på hur skogen ser ut.

Om du varje gång tar bort 1/3 av träden så tar du bort allt färre träd varje gång, men det blir också allt färre träd kvar, eller hur?

kretslopp

Jag ska höra med barnbarnen om dom kan hjälpa mej. Vid en vanlig gallring har du huggit bort 70 % av antalet stammar för att öka tillväxten på återstående, resultatet här blir ungefär samma anta.
kretslopp

Skogskunnig

Vad är då skillnaden om du nu efter 30 år har kvar lika få stammar som efter vanliga gallringar?
Det enda jag tänker direkt är att eftersom du säger att du tar ut de största träden så tar du ut betydligt mer än 1/3 av grundyta eller volym, och då sjunker tillväxten ganska ordentligt.

kretslopp

Ja vist tar jag ut mycket i volym, men tillväxten på återstående träd ökar så det blir inte någon sjunkande tillväxt totalt över tid. Vid varje gallring blir det ju ett par tre grova tillväxtringar, med den här metoden är jag tillbaks och hugger redan efter fem år så här blir det maximal tillväxt. Så hade det inte blivit om jag gallrat var tionde, femtonde år. Sen får jag också bättre kvalité på virket eftersom jag tagit bort alla grovkvistiga träd. Volymen virke som vi tagit ut ur skogen de här åren blir flera gånger större ån om vi bara hade gjort ett par gallringar.
kretslopp

Skogskunnig

Fast du får sämre stamform på de du lämnar kvar eftersom tillväxtökningen bara sker längst ner på stammen och höjdtillväxten oftast sjunker lite om man gallrar så hårt som du gör och så ofta. Dessutom ökar risken för skador eftersom beståndet hela tiden är nygallrat.
Att du får ut mer volym just nu är väl självklart, men du får ut mindre totalt sett, om man summerar alla gallringar och den volym du får kvar på slutet.

kretslopp

Det har hela tiden varit bra längdtillväxt på kvarvarande träd efter gjord gallring. Jag har inte upplevt att det är speciellt mycket skador. Vad jag kan se i andra bestånd har dom betydligt mer beståndsskador. Men där kör dom kors och tvärs mellan träden och avverkar sommartid när träden är känsliga för skador, så det är kanske inte så konstigt. Jag har får ut betydligt mycket mer volym om man summerar, säkert mer än det dubbla. Samtidigt många stammar kvar med stor tillväxt. Ungefär lika stort uttag tror jag ska kunna göras kommande gallringar. 
kretslopp

Skogskunnig

I såna fall skiljer sig din skog från all annan skog och alla andra studier man gjort av gallring, runt om i hela världen.
Hur har du mätt längdtillväxten på träden och vad har du jämfört med?
Hur mycket volym plockar du ut per hektar och vad står det kvar?

kretslopp

Det är så lätt att ha en förutfattad mening, skogskunnig. Om du kommer hit så ska vi göra relaskopering och höjdmätning.
kretslopp

kretslopp

Det har gjorts många studier av återkommande täta gallringar av både skogshögskolan och enskilda bolag.. Jag har själv varit med när dom har testmätts och analyserats Testytorna  visade samma resultat som min skog här. Längdtillväxten minskade inte. Att försöken inte mynnade ut i annan skötselplan berodde på att den räknades för arbetsintensiv. Men för oss som självverksamma skogsägare som vill bedriva kontinuitetsskogsbruk och få ut mesta möjliga ur skogen är det perfekt. Försöken låg på en platts som heter Kratte masugn. Utvärderingarna gjordes 1971 och 1972. Det gjordes både avhandling och samlad sammanställning av dom. 
kretslopp

kurt

Citat från: kretslopp skrivet 02 Mar-17 kl 17:15
Det har gjorts många studier av återkommande täta gallringar av både skogshögskolan och enskilda bolag.. Jag har själv varit med när dom har testmätts och analyserats Testytorna  visade samma resultat som min skog här. Längdtillväxten minskade inte. Att försöken inte mynnade ut i annan skötselplan berodde på att den räknades för arbetsintensiv. Men för oss som självverksamma skogsägare som vill bedriva kontinuitetsskogsbruk och få ut mesta möjliga ur skogen är det perfekt. Försöken låg på en platts som heter Kratte masugn. Utvärderingarna gjordes 1971 och 1972. Det gjordes både avhandling och samlad sammanställning av dom.

Nu finns det ju många andra alternativ till kalavverkning än bara traditionell gallring, man kan ju t ex avverka skogen i ett schackrutigt mönster. Och man behöver inte leta efter 50 år gamla avhandlingar utan någon som helst referens!

http://www.slu.se/ew-nyheter/nyhetsarkiv/2010/5/aterbeskogning-utan-kalhyggen/
http://pub.epsilon.slu.se/2277/1/erefur_c_100426.pdf 

Skogsola

Vad skulle sådan "schackrutehuggnng" tjäna för syfte? I ett strövområde nära tätort kanske någon blir lite gladare men för övrigt?

Halte

Citat från: Skogsola skrivet 02 Mar-17 kl 19:56
Vad skulle sådan "schackrutehuggnng" tjäna för syfte? I ett strövområde nära tätort kanske någon blir lite gladare men för övrigt?
Biologisk mångfald..
"Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla."
- Olof Palme

Skogskunnig

Och vad händer med den biologiska mångfalden när man hugger ner de återstående schackrutorna? Det blir ju ingen skillnad utom att det blir pyttesmå bestånd. På 1990-talet pratade man om problemen med fragmenterat skogslandskap. Med schackrutor blir det superfragmenterat.

Halte

Tanken är väl att man hugger det periodvis så att det alltid finns kvar en viss del äldre skog så insekter och mindre djur som behöver en viss ålder på skogen kan finnas kvar i samma område.
"Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla."
- Olof Palme

Skogskunnig

Så det är okej att kalhugga bara det finns kvar en viss del äldre skog i närheten?

Halte

Citat från: Skogskunnig skrivet 02 Mar-17 kl 21:34
Så det är okej att kalhugga bara det finns kvar en viss del äldre skog i närheten?
Det är väl okej att kalhugga oavsett eller? Det som är bra är väl om det inte får vara allenarådande.. Att andra skötselmetoder också används är bara positivt för den svenska skogen. Det behöver ju inte vara antingen eller.
"Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla."
- Olof Palme


Du behöver registrera dig eller logga in för att delta i forumet. Det är enkelt och gratis, välkommen : )

* Online just nu

503 Gäster, 5 användare (1 Dolda)
Själv är bäste dräng, skräptanten, ärt, Högnemobon