Varsamt naturnära skogsbruk.

[Skogskunnig]

Hur mycket träden växer beror på boniteten och hur många dom är. Och ungskog som kommer under gammal skog växer inte alls fort.
Men som sagt, du har ju inte provat så länge så det har inte hunnit spåra ur än. Dessutom, har du nån koll på hur mycket du kunnat avverka varje gång? Tillväxt i förhållande till bonitet?

[Bubbel i Dammen]

skogägare säljer skogen till bolag inte marken

[Bubbel i Dammen]

mindre tillväxt jo men bättre tillväxt, när jag spelar instrument låter det illa fast jag spelar mer, jag ska spela bättre, kvalite tjing tjong det är uselt virke på Beijers

[Bubbel i Dammen]

och jag har inte vana av alternativ.nu och svarar som jag tror i slutet på en sida, men tråden är längre och svaret hamnar helt ur sitt sammanhang. Ha en fin skog bojs. Jag söker digital skogsbruksplan för hyggesfritt jag. Det pratar ni inte om.

[kretslopp]

Skogsstyrelsen har skötselplaner för dom flesta naturreservat. Det finns reservat med relativt stort uttag. Det är intressant läsning för där kan man se hur stort uttaget är och hur ofta. 

[kretslopp]

Nu håller vi på att hugga var tredje träd i ett 40-årigt planterat bestånd. Det har huggits var tredje träd var femte år fyra gånger nu. Om man räknar antalet uttagna stammar totalt, blir det presis lika många som vid en vanlig gallring var 15e år när uttaget är 2/3 av stammarna. Det jag har vunnit med var femte års huggningen är längre grön krona, en mycket bra tillväxt och en matta av nya plantor på marken. Det här är kontinutetsskogsbruk som fungerar! Vi har redan plockat  ut nästan dubbelt så mycket virke som om vi gjort det enligt skolstyrelsens rekommendationer. Vi kan fortsätta ta ut virke på det här viset.

[andtol]

http://www.landetsfria.se/artikel/127018

knyter an på ett bra sätt till detta ämne.

[Skogsola]

Inte många rätt i den länken.

[kretslopp]

Det är dom frodigaste största och snabbast växande tråden du ska gallra bort. Dom spensliga undersatta och ranka träden ska du lämna. Va noga med att inte ta mer än var tredje träd var gång. Om du har delat in din skogsmark i fem skiften så har du huggning varje år. Det tar fem år innan du år tillbaka på samma skift igen. Du ska vara noga med att inte köra in mellan träden, kör bara på dina utforslingsvägar.

[Ett svart får]

Inte många rätt i den länken.

Vad syftar du på då, mera specifikt? Jag tyckte det var en ovanligt klarsynt artikel

[Vedklyvaren]

Tyckte det var en ovanligt vilsen artikel. I stort sett ingenting var rätt. Skogsbruket i Norden är inte perfekt men det är det bästa i världen. Hon klagar på att man planterar gran och tall. Vad skulle man annars plantera? Tall och gran är det som vill växa här.

[Halte]

Vad syftar du på då, mera specifikt? Jag tyckte det var en ovanligt klarsynt artikel

Fast klara felaktigheter med.. Som om kronhjorten. Det var ju helt taget ur luften..

[Ett svart får]

Tyckte det var en ovanligt vilsen artikel. I stort sett ingenting var rätt. Skogsbruket i Norden är inte perfekt men det är det bästa i världen. Hon klagar på att man planterar gran och tall. Vad skulle man annars plantera? Tall och gran är det som vill växa här.

Varför använde man i såna fall hormoslyr för att få bukt med lövsly?

Fast klara felaktigheter med.. Som om kronhjorten. Det var ju helt taget ur luften..

Ja, det var ett dåligt exempel, hon borde ha pratat om hackspettar istället

[torpjens]

Det är dom frodigaste största och snabbast växande tråden du ska gallra bort. Dom spensliga undersatta och ranka träden ska du lämna.

Det där känns lite konstigt. När man avlar något, oavsett om det är hundar eller tallar, brukar man låta de bästa exemplaren föryngras för att skapa livskraftig avkomma. Om vi istället, som jag förstår ovanstående, tar bort de stora träden och sparar de sämsta så kommer vi väl att skapa ett evolutionärt tryck som gynnar de sämsta träden. Med tiden kommer vi i så fall att få en skog som bara består av skräpträd. Jag tror inte på den metoden.

Om man inte är ute efter att maximera avkastningen på sin skog kan jag tänka mig att man kontinuerligt hugger gamla träd och träd som i något avseende är i dåligt skick. Men! Även om kontinuerlig plockhuggning ger en vacker skog tror jag att man hamnar lite för långt ifrån den lönsamhet man kan ha och för de som har lån eller behöver pengar kan det vara svårt att ligga så långt ifrån lönsamhetsmaximum.

Sen undrar jag lite över metoden som föreslås. Anledningen att jag undrar är att om man går ut på ett 10 år gammalt hygge där det lämnats en fröträdställning av t.ex. tall och tittar hur där ser ut så brukar det finnas en massa plantor utom kring fröträden. Det är som att de på något sätt hämmar uppkomsten av nya plantor närmast sig. Om man då har en skog där man hugger bort en andel med jämna mellanrum, kommer man då inte att få en väldigt dålig återväxt - likt hur det blir under en frötall menar jag - men överallt?

För min del är kontinuitetsbruk lockande för jag vill inte hugga rent någonstans men jag har fortfarande inte hittat nån metod som känns helt rätt. Det närmaste jag kommit är nog en metod där man hugger rent i stråk i nord-sydlig riktning. Man hugger ett stråk år 0, markbereder det och planterar (eller hoppas på självföryngring). Sen väntar man kanske 5 år och hugger ett nytt stråk parallellt med det förra, markbereder och planterar (eller hoppas på självföryngring) och röjer det förrförra (som då är 10 år). Sen väntar man ett antal år igen (kanske fem) och gör ett nytt stråk. Repeteras...

Efter flera omgångar har man en skog där det var femte år (eller vilken period man nu använder) är dags för en slutavverkning utan att det blir stora fula hyggen och det finns hela tiden skog i olika åldrar. Givetvis får man gallra av kvalitetsskäl om man vill det (det vill man nog) men man får i alla fall olika åldrar och ett nästan kontinuerligt uttag.

[Ett svart får]

Det där känns lite konstigt. När man avlar något, oavsett om det är hundar eller tallar, brukar man låta de bästa exemplaren föryngras för att skapa livskraftig avkomma. Om vi istället, som jag förstår ovanstående, tar bort de stora träden och sparar de sämsta så kommer vi väl att skapa ett evolutionärt tryck som gynnar de sämsta träden. Med tiden kommer vi i så fall att få en skog som bara består av skräpträd. Jag tror inte på den metoden.

Absolut, men det är ju mycket annat än bara arv som bestämmer hur bra ett träd växer. Konkurrens om näring, vatten och ljus kan precis lika gärna vara det som gör att vissa träd inte växer bra

[Vedklyvaren]

Varför använde man i såna fall hormoslyr för att få bukt med lövsly?Ja, det var ett dåligt exempel, hon borde ha pratat om hackspettar istället

Det var fyrtio år sen man använde hormoslyr och det var inte särskilt vanligt då heller. Ingen saknar det.

[Vedklyvaren]

Torpjens har koll. Hans metod funkar om man vill ha kontinuerligt uttag på en liten fastighet och det vill man ju.

[torpjens]

En klar nackdel med stråkmetoden är att man får en känslig kant mellan det äldsta och det mest nyhuggna. Jag misstänker att det kan blåsa kull en del där.    Det att vi nu har varmare och blötare vintrar där marken inte alltid tjälar är lite besvärande. Det medför väl ökad risk för kullblåsta träd?


Hur funkar OPs metod för stormsäkring? Finns det någon annan metod för kontinuitetsbruk som är extra bra mot stormskador?

[Ett svart får]

Om man hugger var tredje träd var femte år vänjs de kvarvarande gradvis för ökade vindar och mindre lä. Kalhugger man kan man nästan räkna med att träd kommer falla i de nya skogsbrynen.

[Vedklyvaren]

 Den som rovgallrar dvs hugger de största träden får räkna med att de undertryckta med dåliga rotsystem ramlar när de blir friställda. Men antagligen bryr han sig inte bara han har fått fara iväg med de störta och värdefullaste träden.
Att träd ramlar i en hyggeskant får man också räkna med. Då blir det ett nytt stråk. Det är det som är stråkhuggning.