Honungsmyntsfoten

[sɹǝpuɐ]

Det här med alternativa valutor är intressant. Honungsmyntfot speciellt eftersom det borde vara väldigt enkelt att testa. Fast denna tråd är kanske bara avsedd som en teoretisk tankeövning?

Så sätt igång och genomför det. Rapportera hur det går. Eller har du några speciella skäl till att inte genomföra ett test i verkligheten? Redovisa dem i så fall - det borde också ha bäring på hur bra en honungsmyntfot kan tänkas vara.

Ett par förutsedda konkreta problem:

Troligen måste man börja att skapa/hitta det sociala nätverk som skall använda den alternativa valutan. Om sedan det i detta nätverk finns ett reellt behov, och ett ömsesidigt förtroende, borde det vara enkelt att införa en alternativ valuta. Honung eller papperslappar eller vad som helst.

Honung har god hållbarhet, men inte obegränsad. Om man använder honung som jäsmedel i bröd eller för utvärtes bruk, i samband med sårvård eller liknande, så bör honungen vara så färsk som möjligt. Helst skall honungen vara förbrukad ungefär när nästa skörd är klar att börja ätas upp. Detta är nog ingen stor nackdel när det gäller honung som valuta - kanske till och med en fördel.

A.

[Jerker Nordlund]

Dina synpunkter är på pricken, (Anders).

För att en alternativ valuta skall ha en mening måste det finnas en social gemenskap som vill använda den. Tills dess får man teoretisera.

Jag kommer att redogöra för hur en valuta för alternativare skulle kunna se ut i en ny tråd.

Vad gäller egen produktion av honungspengar får jag först se till att börja producera lite honung. OCh det har inte varit så lätt den här sommaren.

[Filip Skräplund]

Läste nånstans att det finns risk att biodlingen mer eller mindre kan slås ut av parasiter,
antagligen såna som är nya i våra trakter.
Då kan den förtänksamme bli sittande med verklig hårdvaluta.
Personligen anser jag honung vara alltför smaskens för kunna tjyvhålla på den.

[sɹǝpuɐ]

För att en alternativ valuta skall ha en mening måste det finnas en social gemenskap som vill använda den. Tills dess får man teoretisera.

Jag kommer att redogöra för hur en valuta för alternativare skulle kunna se ut i en ny tråd.

Något som jag har funderat en del på är steget före den alternativa valutan. Alltså hur man skall kunna bygga upp en social arbetsgemenskap. Kanske i form av ett arbetskooperativ där man dels gemensamt arbetar för den egna försörjningen vad gäller mat, bränsle och boende. Och dels arbetar utåtriktat för att dra in pengar till sociala avgifter, tandläkarbesök och pensionsförsäkringar etc.

"Valutan" i sådana fall skulle vara högst konkret i form av ägarandelar i kooperativet. Kooperativet kan exempelvis äga, arrendera och hyra mark och bostäder som underhålls, förvaltas och brukas på olika sätt. EU-åtaganden och stuguthyrning. Manuellt skogsarbete och uppsågning av virke. Självplock och sommarbete för hästar. Osv. Andelar kan säljas tillbaka till kooperativet när man så önskar. Kooperativet kan ta in nya medlemmar genom att de köper in sig, eventuellt helt eller delvis med hjälp av arbete.

Ett sådant kooperativ kan mycket väl vara utspritt. Alla behöver inte bo i samma byggnad, inte ens i samma by. Men  man samverkar ändå för att skapa tillväxt i det gemensamma företaget. Som kanske när det blir för stort delas i två delar och på så sätt minska slitningar och önskemål om olika inriktningar.

Finns redan denna typ av kooperativ någon stans?

Rent konkret kan man börja knyta kontakter genom att börja bjuda hem möjliga deltagare till lite lantliga knytkalas. Och spåna lite löst. Kanske börja byta lite små tjänster och saker...

A.

[Jerker Nordlund]

En alternativ lokal valuta är mest användbar i gränsskiktet mellan kooperativ gemenskap och storsamhälle, det jag kallar lokalsamhället.

I ett kollektiv, en familj eller annan tät gemenskap har man mer direkta lösningar. En av mina kompisar har en svart tavla där han skriver upp timstatus på alla som hjälpt honom med arbete och hur många timmar han är skyldig tillbaka. I andra gemenskaper finns turordningslistor, byteshandel mm.

Strax utanför den sociala gemenskapen kommer LETS-systemet. LETS är bra för dem som inte riktigt känner varandra, men litar på varandra. Valutan skapas vid transaktionstillfället och ingen har några egentliga förpliktelser mot varandra annat än det sociala förtroendet.

Lite längre ut kommer lokalvalutan. Dess attraktionsvärde är att den är öppen och tillgänglig även för dem som inte riktigt "tror" på systemet eller är med i den allra mest intima idégemenskapen. ÄVen utomstående , turister och ännu värre - helt "vanliga" människor kan använda sig av dem utan att de förlorar sin alternativa funktion.

Jag ser lokalvalutan som det minst omdanande, men mest provokativa ifrågasättandet av det monetära systemet. En sak är säker - börjar lokala valutor att fungera och sprida sig kommer centralbanksadministratörerna förr eller senare agera med förbud, eftersomsom valutamonopolet är en av grundbultarna för vårt samhälles funktionssätt. Men dit dröjer det, även om man får vara förberedd på det.

Om man dessutom kan belägga den lokala valutan med en användaravgift, dvs att den som sitter med lokala pengar på handen vid årsskiftet måste betala 10 % i användaravgift för att kunna använda dem nästa år (eller månad om man klarar av att administrera det) - då kan man vara säker på att få en riktig boom inom den lokala handeln, utan att någon blir förmögen på att enbart hantera och ansamla stora mängder av kontanter.

[Häxan]

Pengar är en sak - honung är en annan.

För de som inte vet skillnaden kan man lära utav indianer el ur-folk. Och även se fördelar då man utnyttjar skattesystemet!

Hälsn Häx

[Häxan]

Percy Eindhov uttalade sig innan han dog att regeringen är numera befriad ifrån kunskap och kompitens.

Vissa andra borde också känna sig träffade.

Mvh Häx

[Nypålandet]

Du får inte underlåta att redovisa dina inkomster, så säger lagen. Till inkomster räknas naturainkomster och arbetsbyte. Däremot får du ju hjälpa andra gratis, arbeta ideellt och ge bort dina saker. Så var går gränsen mellan inbördes hjälp och arbetsbyte? En hård nöt för lagstiftaren att avgöra.

Klart är att ett arbete som belönas med en valutatransaktion är skattepliktig. Får du pengar skall du redovisa en inkomst. Men om du får en burk honung för att du hjälpt någon att klippa gräsmattan? Är det svartarbete och svartförsäljning? Eller bara vanlig grannsämja?

Lagstiftaren undviker klokt mnog att ta i sånt här om inte verksamheten blir för omfattande. Den som vill förekomma lagstiftaren bör själv lägga förslag på hur frågan skall hanteras. Vad gäller frågan om honungspengarna är det enkelt. Den som ger ut honungspengarna (säljer dem som presentkort) skall för att följa lagen ta upp inkomsten a försäljningen i sin inkomstdeklaration. Om honungspengarna sen börjar cirkulera i lokalsamhället blir det en svårare nöt att knäcka. Är en mottagen honungspeng en inkomst, en naturainkomst eller bara grannsämja?

Fast du hjälper ju bara "ideelt" i en extrem variant av ordets betydelse. Du förväntar dig trots allt ett utbyte & därmed en betalning.
Låt säga att man genomförde det hela i en mindre by. OK säger skattegubbarna, det ids vi inte bry oss om. MEN skulle du genomföra det i en större skala så blir det förstås en annan femma, då blir det jävligt intressant för skattmasen.

Sedan har vi ju solidaritetsfrågan också. Du kan knappast få din höft opererad med honung som betalning? Ska vissa glida omkring i systemet utan att bidra & resten står för fiolerna?

[Filip Skräplund]

...

Ska vissa glida omkring i systemet utan att bidra & resten står för fiolerna?

Det är nog ingen helt ovanlig uppfattning bland s.k. alternativ-folk.

[Nypålandet]

Det är nog ingen helt ovanlig uppfattning bland s.k. alternativ-folk.

Är rädd för det... Tragiskt faktiskt.

[Jerker Nordlund]

Fast du hjälper ju bara "ideelt" i en extrem variant av ordets betydelse. Du förväntar dig trots allt ett utbyte & därmed en betalning.
Låt säga att man genomförde det hela i en mindre by. OK säger skattegubbarna, det ids vi inte bry oss om. MEN skulle du genomföra det i en större skala så blir det förstås en annan femma, då blir det jävligt intressant för skattmasen.

Sedan har vi ju solidaritetsfrågan också. Du kan knappast få din höft opererad med honung som betalning? Ska vissa glida omkring i systemet utan att bidra & resten står för fiolerna?

Låt mig upprepa - frågan om beskattning är en bisak vad gäller alternativa valutor, liksom frågan om folkmord är en bisak vak gäller diskussionen om kaliber på älgstudsare.

För den som vill sköta sin deklaration på ett lagenligt sätt utgör handel med alternativa valutor inget hinder. Det är bara att ta upp naturavärdet av försäljningen omräknad till riksvaluta som en intäkt och skatta för den. Problem uppstår då att betala med svensk valuta om all försäljning skett med alternativa pengar, men man kanske kan åka till torget i grannstaden för att sälja av en del av sitt bohag till rikets ordinära valuta?

Jag känner till att LETS-system har försökt lösa skatteproblematiken genom att erbjuda samhället att skatt betalas i LETS, dvs LETS-användarna får gemensamt betala av 30 % av sin omsättning till stat och kommun i form av gratisarbete, men skatteverket har inte varit intresserat, med anledningen att en extraordinär form av skatteinbetalning kostar allt för mycket att administrera.

[Jojje]

Så här ser Klövern ut.
Det är flera år sedan Kjell Holmstrand gjorde denna sedel, men den används fortfarande.
Just nu är klövern värd 50:- tror jag eftersom det är priset på 400 gram honung.

[Georgisten]

Mycket fascinerande diskussion! Kan man inte bara helt enkelt ansluta sig till Klövern i skattungebyn då genom att lägga upp ett honungslager och beställa sedlar därifrån?

I övrigt om man inte gillar hur vår ekonomi ser ut kan man ju ansluta sig till www.ekonomiskreform.se

[Anders G.]

Genom att öka honungsmängden riskerar du att öka på inflationen, honungen blir mindre värd då den blir lättare tillgänglig. Gör inget förhastat utan att förankra den ökade honungsmängden hos Europeiska Centralbanken.

[Georgisten]

Njä, enligt den amerikanska modellen för pengautgivning, Lincolns Greenbackssystem, påverkar inte ett ökat utbud av pengar inflationen så länge produktionen kan ökas, dvs så länge sedlarna ser till att varor och tjänster ökar i den lokala ekonomin kan man fortsätta att trycka dem. Det var så Hitler omvandlade Tysklands ekonomi från helt ödelagd och skuldsatt upp över öronen till Europas mest blomstrande på bara fyra år efter makttillträdet.  Och även om sedlarna är likadana som "klövern" så kommer inte honungen och valutaanvändarna att vara i Orsa utan i något annat lokalt område. Det gäller bara att se till att de hålls i cirkulation och inte hamstras av enskilda användare.

[take]

Det var så Hitler omvandlade Tysklands ekonomi från helt ödelagd och skuldsatt upp över öronen till Europas mest blomstrande på bara fyra år efter makttillträdet. 

Ah, där ser man, det är väl därför Zimbabwe har blivit en ekonomiskt stormakt också.

[Georgisten]

Hyperinflationen i Zimbabwe orsakades av spekulanter som debiterade skyhöga avgifter för US dollar som Zimbabwe behövde för att betala sina skulder, vilket orsakade en devalvering av valutan. Regeringens självutgivna pengar förlorade värde och det gick åt skogen. Ursprungligen hade det att göra med att IMF ville bestraffa landet för att de tagit ifrån rika vita jordägare sina egendomar... för annars hade IMF kunnat varit schyssta och gett skuldlättnader, refinansiering el d. Om Zimbambwe använt tryckpressarna för att få fart på den inhemska produktionen a la Hitler, Lincoln, Kina m fl. hade det kanske gått bättre. Nu skapade de pengar för att köpa pengar i händerna på utländska spekulanter som sålde till överpriser och då gick det som det gick.

I stort sett alla u-länder som öppnat upp för utländska investeringar och lån samt öppnat upp sina valutor och låtit dem flyta har råkat ut för denna typ av ekonomisk kolonialism, kallat "tequilafällan"... som vår media så trevligt sedan skyller på galna diktaturer osv. Ungefär som Reinfeldt skyller arbetslösheten på den arbetslöse. I Zimbabwe styr iofs en galen diktator men han stod iaf upp mot det globala kapitalet vilket är modigt gjort. Landet fick dock betala priset som så ofta.

[Georgisten]

Genom att öka honungsmängden riskerar du att öka på inflationen, honungen blir mindre värd då den blir lättare tillgänglig. Gör inget förhastat utan att förankra den ökade honungsmängden hos Europeiska Centralbanken.

Här är ett utdrag ur en klassisk bok om alternativekonomi angående cirkulation av skuldfria pengar:
http://www.silvio-gesell.de/en/neo/part4/4.htm

[Suresh]

Här är ett utdrag ur en klassisk bok om alternativekonomi angående cirkulation av skuldfria pengar:
http://www.silvio-gesell.de/en/neo/part4/4.htm

Nu ser jag dina läxböcker.

[Suresh]

Genom att öka honungsmängden riskerar du att öka på inflationen, honungen blir mindre värd då den blir lättare tillgänglig. Gör inget förhastat utan att förankra den ökade honungsmängden hos Europeiska Centralbanken.

Is that the worst you can conjure, Saruman?