Mitt magnettest i generator

[Tompaiuppsala]

vill bara flika in och berätta om resulatatet av större magnet i min generator.

Jag har tidigare använt runda neodymmagneter 10*3 mm

nu har jag provat något större magneter 15*5 mm och spänningen ökade 150 %!  

[Zigge]

Grattis, Tompa!  

[eka]

Måste fråga om det ökade så mycket vid last ?

[Tompaiuppsala]

Måste fråga om det ökade så mycket vid last ?

Glädjedödare där  

Det var emk och inget annat. Jag har ju mitt test att ladda batteriet kvar. det är där man får se om magneterna orkar leverera någon ström. Det 12 voltsbatteriet jag tidigare testat visade sig inte ta emot någon laddning alls. Det får gå till återvinningsstationen

[eka]

Dum fråga   . När jag tänker efter borde jag förstått.
Men jag kanske skall vända på den så här i stället.

Hur mycket ökar laddströmmen mot batteriet?
Det borde orka kräma på betydligt mer.

[Tompaiuppsala]

Ja det borde kräma på. Funderar över vad som bestämmer den där laddströmmen egentligen. Det är inte spolarna eller lindningarna. Det verkar vara av betydelse hur starkt magnetfätet är som i sin tur bestämmer om man kan ladda ett batteri eller inte. Även om man glatt mäter 30 V Emk så säger det ingenting!?

Ska skaffa mig ett nytt batteri och upprepa laddningstestet.

[Röst i CyberSpace]

Arean spelar roll!

Nu har du snart bara kvar att prova ändra spolens area. Var det 6 mm själva spolens kärna var(bulten)?
Säg att man ökar diametern på spolens kärna till det dubbla, då ökar Arean 4 gånger, och enligt formeln ska då (Emk) också öka 4 gånger. Om man vill behålla samma spänning så kan man alltså minska antal lindningsvarv 4 gånger(antal varv/4), men eftersom omkretsen på den nya spolen bara är dubbelt så lång(diameter*PI) så går de ju bara hälften så mycket tråd jämfört med den nuvarande spolen! Och då har lindningsresistansen helt plötsligt halverats.
Ja, detta är förstås teori, de är ja medveten om, men har ändå en känsla att större area kan vara gynnsamt. Håller annars med om att magneten är den viktigaste beståndsdelen i det hela. Utan bra magnet hjälper inget annat.

[Tompaiuppsala]

Japp, vagnsbultens diameter är 6 mm. Jag har nu efter påsken åter fast mark under fötterna och är redo att testa några saker framför allt

-Hur påverkar magnetstorleken laddströmmen till ett batteri?

Om jag med fyra magneter 15*5 mm når 20V Emk kan jag då mäta en högre laddström till batteriet, jämfört med 20V Emk skapade med magneter 10*3 mm?

[Röst i CyberSpace]

Arean spelar roll II !

Ok, Ja du verkar visst ha problem med att (emk`n) sjunker vid belastning, om ja nu följt med rätt. Jag är nog inne på att de är spolens reaktans(motstånd) som spökar. Reaktansen är spolens växelströmsmotstånd! Om den blir för hög i förhållande till den totala resistansen(spol och belastningsresistansen) så förutom att öka motståndet i kretsen så motverkar den ökade spänningen på spolen också magnet-flödesändringen från magneterna, och därmed sänker Emk.
Jag vet inte om ni kanske redan har funderat i de banorna redan, eller?
……………  http://sv.wikipedia.org/wiki/Reaktans
……………  http://sv.wikipedia.org/wiki/Impedans


En spoles reaktans är…

Xl= Ml*A*(N*N)  *2*PI*F

   Xl = Reaktansen i ohm
   Ml = Magnetisk ledningsförmåga där spolens längd, material osv, ger ett värde
   A  =  Arean på spolen i kvadrat meter
   N =  Antal varv på spolen
   F = Antal perioder på växelspänningen per sekund  

Observera att reaktansen ökar med kvadraten på antal lindnings varv. Om man tar exemplet med spolen med dubbla diametern men med samma spänning ut, så kommer inte bara spolens lindningsresistans minska till hälften utan också spolens reaktans minskar, och de till ¼ del.



De här är ju egna teoretiska funderingar och räkneskapelser, …och får ifrågasättas!
Kul är de ändå att följa med i magnetlabbets verkstad!

Förresten, var det inte någon som föreslog att man skulle förena 2 närliggande spolars ändar med någon typ av järnstång, så att du fick en sluten magnetisk krets? Så att magnetflödet går från nord-magnet till spole 1, ut i ändan, in i järnstången, ut i spole 2, och igenom till magnet 2s sydända, in i järnringen och tillbaka till magnet 1. Detta lät ganska smart i mina öron och undrar om du redan testat det?

[Tompaiuppsala]

Arean spelar roll II !
Förresten, var det inte någon som föreslog att man skulle förena 2 närliggande spolars ändar med någon typ av järnstång, så att du fick en sluten magnetisk krets? Så att magnetflödet går från nord-magnet till spole 1, ut i ändan, in i järnstången, ut i spole 2, och igenom till magnet 2s sydända, in i järnringen och tillbaka till magnet 1. Detta lät ganska smart i mina öron och undrar om du redan testat det?

Jo det stämmer. Jag testade det också utan några anmärkningsvärda resultat. Spänningen ökade dock lite. Jag lägger ändå ut den bild jag gjorde vid det tillfället.

[eka]

Om man förblinder järnkärnorna så måste man nog se till att magnetflödet blir från nord till sydpol. Men du kanske menade så i din skiss fast inte den andra magnetpolen var utritad.

Vad det gäller reaktansen så har en generator låga frekvenser. Har någon räknat på detta? Ytterligare en sak är spolen Q-värde.

Reaktansen skapas av det magnetfält som byggs upp runt en ledare och som motverkar att strömen ändras. Nu är det magnetfältet som ändras med tvång utav yttre magneter så formlerna kanske blir något annorlunda.

[Tompaiuppsala]

Nä det var det faktiskt inte. Det här var det enda test jag gjorde precis som bilden visar. Tyvärr har en del av bilden hamnat utanför, den som visar 2,27 Volt med järnförbindelsemellan spolarna.

[Tompaiuppsala]

När man laborerar med magneter, spolar och tunna koppartrådar ska man sitta helt själv, ostörd. Om det är en sen kväll gärna med starkt kaffe tillhands.

Jag har försökt jämföra hur storleken på magneter påverkar strömstyrkan. I princip har jag använt fyra spolar och sedan varierat antalet magneter och stoleken på dessa. Spolarna i serie och parallell osv. Fram emot småtimmarna blir man trött i ögonen och har svårt att koncentrera sig.

Jag kan ärligt säga att jag inte kom fram till något speciellt denna gång   förutom några ytterligare frågetecken.

Som tex, om man har 2 magneter och 4 spolar. Hur ser denna generators spänningskurva ut i ocsilloskåpet?
Jag ser för mitt inre två sinuskurvor med en fasförskjutning på 90 grader. Är det bra eller dåligt och vad händer om man sen serie respektive parallellkopplar...??

..ungefär där hade klockan passerat tolv för länge sedan och kaffe var slut.

[Zigge]

Hej, Tompa!
Nu har jag fått mina nya dator, så nu är jag på banan igen.  
Med reservdatorn som jag körde med kunde jag bara surfa på vissa enklare sidor.

När du förbinder de båda spolarna med järn måste magneterna (en nord och en syd över vardera spole) sitta på rätt ställe i förhållande till magneterna. Pekar den ena magneten på "kvart över femton" är det ingen poäng med det hela.
Däremot kommer du att få dubbla sinuskurvor, en 2-fasare helt enkelt, men järnspiken har hamnat fel, men bättre det än att den sitter i foten.  

Snart drar jag igång mitt eget generatorbygge med lite större magneter (2" x 1" x ½"). Häng med när Zigge ger full gas och pressar flera kW ur en järn,- kugg- och friktionsfri pannkaksgenerator med inbyggt överhettningsskydd.  

Ett litet tips! Plocka neodymmagneter ur hårddiskar. De är helt gratis när du bara ska testa. De är också magnetiserade genom tjockleken, men halva sidan har nord uppåt, den andra halvan syd. Jag har själv samlat på mig hårddiskar för att se vad man kan göra med magneterna i dem.

[Vattendoktorn fd]

Jag är spänd av förrväntan

Hälsn Leif

[Zigge]

Lita på att det blir god underhållning, vattendoktorn. Jag ska nämligen elda på för fullt tills det börjar ryka ur generatorn, för att se vad den går för och allt ska dokumenteras på film.  Kanske lägger jag på lite ljus och effektfull musik också.

Sedan ska jag även låta bromsa vridmomentet på vattenhjulet inför filmkamerorna. Till den föreställningen tystnar musiken när vattenhjulet går ner i varv, för det ska höras hur det knakar i grejorna när hjulets enorma vridmoment böjer stål och sliter bromsklossar.  

Det är lika bra att jag börjar varna känsliga personer redan nu, för det kan bli läskigt när naturens krafter släpps loss.

[Röst i CyberSpace]

           Knackig sinusvåg!

Som tex, om man har 2 magneter och 4 spolar. Hur ser denna generators spänningskurva ut i ocsilloskåpet?
Jag ser för mitt inre två sinuskurvor med en fasförskjutning på 90 grader. Är det bra eller dåligt

Ja de måste nog bli en knackig sinus våg med bara två magneter, gissar jag! Spänningen från en spole måste göra en pik när magneten närmar sig, för att gå till noll när magneten står mitt för spolen. Och sen göra en negativ pik när magneten avlägsnar sig, för att snabbt gå till noll igen. Sen under ett halvt varv är det alltså helt dött från spolen, tills nästa magnet närmar sig. Om då den andra magneten är vänd(nord eller syd) jämfört med magnet 1 så börjar denna gång piken med den negativa perioden först!
Undrar just hur ett mätinstrument inställt på växelspänning tolkar en sådan kurva. Om de är högsta spänningsläget på kurvan / roten ur 2… eller?
 
Sen kommer pikarna från 2 spolar när spänningen från de andra 2 är 0 volt (90 grader), och vise versa, där håller jag med fullständigt!

Ska man ha en snygg sinus våg så bör nog inte magneterna vara för långt ifrån varandra så att fältet dör ut helt emellan, men som någon sa, inte heller så nära att magnetfältet från magneterna böjer av för mycket mot varandra!

[eka]

Ett litet tips! Plocka neodymmagneter ur hårddiskar. De är helt gratis när du bara ska testa. De är också magnetiserade genom tjockleken, men halva sidan har nord uppåt, den andra halvan syd. Jag har själv samlat på mig hårddiskar för att se vad man kan göra med magneterna i dem.

Oj. tänkte inte på det, har en skrotpall där vi slängt en hög hårddiskar senaste tiden. Dax att dyka ner och se hur många som det är i denna omgången.  

[Tompaiuppsala]

Det låter lockande. men hur ser dessa magneter ut, vilken form och hur stora?

De hårddiskmagneter man använt på otherpower var ju från monsterdatorer.

[Röst i CyberSpace]

Spelar reaktansen roll?

Reaktansen skapas av det magnetfält som byggs upp runt en ledare och som motverkar att strömen ändras. Nu är det magnetfältet som ändras med tvång utav yttre magneter så formlerna kanske blir något annorlunda.

Spekulerande:
Ja, de är just de! Man vet inte hur man riktigt ska se på en sådan här generatorkoppling egentligen! Och hur man ska räkna på det.
Man kanske ska se på de som någon typ av transformatorkoppling istället, för då spelar hög reaktans i spolen(i förhållande till R) ingen roll.

Transformator:
Hög reaktans i en transformators primärsida(230v sidan vanligtvis) gör ju bara att den inte drar så mycket ström i obelastat läge. Men så for man börjar ta ut ström från sekundär lindningen(ex 12 v sidan) och de motriktade magnetflödet startat i järnkärnan så svarar primärsidan direkt. Primärspolen motverkar så att säga det motriktade magnetflödet från sekundärspolen genom att öka strömmen(i primärspolen), så att summan av magnetflödet i kärnan alltid är de samma.
Så funkar de i en Ideal transformator med järnkärna utan förluster, vill säga.

Generator:
Kanske blir de nåt liknande i en generatorkoppling, vem vet?
När man tar ut ström ur generatorspolen och ett motriktat magnetflöde skapas kanske magneterna på samma sätt motverkar de motriktade magnetflödet. Och kraften till de tar den då möjligen från vinden och rotorn, som då direkt börjar gå tyngre att driva runt.

Förluster:Här på en bild på en transformators funktion, så kommer läckage av magnetflöde som inte passerar båda spolarna att kunna liknas med en reaktans i serie med spollindningen. Men själva spolarnas egna reaktans påverkar tydligen inte effektutaget något?!
Om nu detta stämmer in på(jag säger om(!)), en generatorkoppling, så skulle de betyda att de är viktigt att flödet från magneterna inte kan gå någon annan väg än genom generator spolen!


Vad begränsar en generators effekt?
Ja de är den stora frågan! Och de var de som fick mig intresserad av det här generatortestandet. Resistansen i spolarna är redan nämnt, men sen då?
 Om man Skulle linda spolarna med supra-koppartråd utan motstånd(ja vet, svår att få tag i) och man sedan kortslöt lindningen. Skulle rotorn gå oändligt tungt då? Eftersom effektuttaget i spolen skulle vara oändligt om du lyckades snurra på rotorn!?