Hemslakt, skatt, olika ägare

[johe71]

Logiskt sett borde ju ägarna ha varsin journal ifall dom skulle få för sig att flytta djuren till en annan plats. Betet kan ju ta slut, eller ni bli osams eller vad som helst.

fast journalen tillhör väl produktionsplatsen och inte ägaren av djuren.... dvs flyttas djuren ska det skrivas i journalen på den ursprungliga platsen att de flyttade [och till vilken produktionsplats] och föras in i journalen för den nya platsen [med uppgifter om varifrån de kom]


(iof fråga svar från får-avdelningen på jordbruksverket, men jag har svårt att tro att journalföringen skiljer sig åt så mycket för olika djurslag)
Om jag flyttar, ska jag ta med mig min stalljournal då?
Nej, stalljournalen ska förvaras på produktionsplatsen i minst tre år. Om du börjar med djurhållning på en annan produktionsplats ska du ha en ny stalljournal där.

[Hans Andersson]

Får nog bli ett mail till Sjv på måndag.  Dom tycks ju inte tänka så mycket på om flera personer delar på en plats.  Frågan är ju alltså om platsen får olika nummer till de olika familjerna eller om det bara ska finnas en journal.  Och om det egentligen är ett problem att skriva i flera hemslakter.  Typ: ägare x slaktade sin ko. 

[Drutten]

Alla som har djur måste enligt lag ha ett Produktionsplatsnummer, ett SE-nummer, föra stalljournal och anmäla de djur man har till SJV. När du ansöker om produktionsplatsnummer så skall du ange djurhållarens namn, adress, organisationsnummer med mera.  "Produktionsplatsnumret är knutet till den anläggning eller plats där du bedriver din verksamhet". I dom allra flesta fall så blir det ju mina djur och min gård/mark. En fysisk mark kan bara ha ett SE-nummer, däremot så kan djur från flera olika produktionsplatser vistas på ett och samma SE-nummer. JOHE71 har rätt, djurägaren som har djuren skall föra in flytt till nytt område och den som tar emot ska också föra in dessa djur.

/Drutten

[Hans Andersson]

Du måste förtydliga vad du menar med 'alla som har djur', Drutten. Eftersom man skiljer på ägare och djurhållare.

Jag har nu fått svar från jordbruksverket. Ett ganska kort, varpå jag ställde följdfråga och då fick ett lite längre.
Det utan tvivel så att det är djurhållaren, dvs personen som har produktionsplatsen ( i TS fall alltså bonden ) som ska föra djurjournalen. De olika djurägarna behöver ingen.

Hej,

Det är djurhållaren som är skyldig att föra journal, inte ägarna till djuren. Precis som du skriver så ska en plats ha ett produktionsplatsnummer. Det finns hursomhelst en möjlighet att ansöka om undantag från detta och dela upp en produktionsplats i flera delar men förutsättningen för detta är då att djuren hålls tydligt åtskilda.

Min följdfråga var då om det är ett problem att föra in en massa hemslakter i journalen.

Hej,

Jag måste erkänna att jag inte riktigt är på det klara om det kan innebära något problem. Ur ett strikt journalföringsperspektiv så är det i varje fall inte. Vad djurhållaren ska skriva beror på vad som faktiskt hänt med djuret. Har det slaktats på platsen så rör det sig om en hemslakt, har det förts till ett slakteri så är det en vanlig slakt.


Här ser man då lite av det jag varit inne på tidigare, att myndigheterna mest ser till sitt eget område.
Sett till journalen, så är det alltså inget problem att skriva in en massa hemslakter. Man ska skriva vad som hänt med djuret helt enkelt, och sen har inte Sjv några mer synpunkter på det.

OM nu skatteverket mot förmodan skulle titta ut och begära att få titta i djurjournalen, så är det ju då bra om djurhållaren varit tydlig från början och skrivit in att  nu kommer *ägare X djur* och när det försvinner så skriver han  *Ägare x djur avfört till slakt*
 

[Hans Andersson]

Är detta tillåtet skulle jag kunna lägga en annons i tidningen om lamm säljes på rot, ägarbyte noteras i journalen men kan inte ta bort något djur, när djuret är slaktat skrivet jag en notering om att den nye ägaren har gjort hemslakt på mitt pp nummer, då blir det ett djur minus.

Det låter för enkelt, men det kanske funkar.

Med andra ord så går det att göra så, ja.  Ekonomiskt blir det ju inga stora saker att ta hänsyn till.
Säljer du det som lamm för t.x 300 kr, så blir ju din inkomst 300 kr.
Låter du det gå längre och säljer det för 600, så kanske du har foderkostnader på 300 istället, och resultatet blir ändå 300.

[bladhis]

Så att, säljare, x, säljer ett djur till, y, x skriver förflyttning till z, som har pp nummer. Djuret smaskar och äter sig tjock, y bestämmer sig för att slakta djuret på z's pp nummer. Z är då tvingad att skriva hemslakt i sin journal då även slakterier har pp nummer som det skulle bli en förflyttning till annars. Då kvarstår frågan hur z blir beskattad om det vid kontroll uppdagas att det skett ett otal hemslakter på hans gård. Av journalen framgår ju inte vem som äger djuret bara vart djuret kommer ifrån. För att få det väldigt transparant skulle z kunna skriva en faktura till y där det står fodervärd åt individnummer xxxxx på en mycket symbolisk summa. Skatteverket bör nog få en fråga om detta ändå.
Livsmedelsverket kommer inte bry sig då det inte är frågan om livsmedel som når marknaden.
Kommunen bryr sig nog bara om det blir en massa slaktrester som inte tas omhand.

[Hans Andersson]

Som jag sa, det gäller att vara tydlig vid ifyllandet av journalen. ( övertydlig alltså, och skriva att det är en annan ägare)

Troligt är väl att man kanske skriver nån form av avtal om inhysningen av djuren. 
Ägarna till djuren lär ju dessutom ha ett kvitto på att dom köpt djuret för att kunna visa att dom faktiskt äger det.

Sen är det väl inte alls omöjligt att djuret går till ett slakteri för återtag. Beror ju lite på vad ägarna har för kunskaper och möjligheter att rodda med en slakt i egen regi. Och då är det ju helt lugnt, eftersom slakteriet kommer att fakturera ägaren av djuret för slaktkostnaden.

Är man bara tydlig, så kan jag inte se nån risk.

[Vilhelmsro]

Nu börjar det klarna mer och mer. Känns positivt att så många engagerat sig. Stort tack. Har själv mailat Jordbruksverket men inte fått svar. Men Hans har ju redan haft kontakt.