Håller med om att när det gäller beteenden som är hormonellt betingade, så kan det hjälpa med kastration, eller när det är som med tikarna att det blir pyo och sånt. Då är det väl inte så mycket att ens diskutera. 
Men jag är emot att folk tror att "bara jag kastrerar min hund så blir allt frid och fröjd, och hunden kommer att vara så lydig och snäll."
Vet ett par som hade en liten valp som av ren nyfikenhet och glädje slängde sig fram i kopplet och skällde lite glatt, då de mötte andra hundar på promenaden. Och matte/husse tyckte att detta var ett pinsamt beteende. De fick rådet av någon att kastrera, så det gjorde de. Kan berätta att det är ingen skillnad i hundens beteende.
Funderar man över att kastrera så kan man ju alltid testa en medicinsk variant, där hunden får sprutor, så får man kanske ett litet hum om hur hunden kommer att påverkas av en riktig kastrering.
Sen förstår jag inte riktigt problemet som en del människor gnäller om... folk väljer hanhund och svär sedan över att den kissmarkerar både här och där på promenaden. Varför valde man en hane då? Och dessutom så känner jag många som har rutiner för när det är tillåtet att kissmarkera och när det inte är det.
Jag tycker man kan informera sig om hur eller om det fungerar innan man opererar sin hund för att få den lydigare.....
kanske veterinären skulle tänka på att informera mera
Vi provade en sk. kemisk kastrering först, men den gjorde ingen som helst effekt på vår hanhund vilket den operativa kastreringen har gjort.
Dock revirpinkar han precis lika mycket nu som han gjorde innan, vilket inte stör mig så mycket eftersom han gör det utomhus
