vete, havre=vetemjöl, havegryn?

[drömmer]

Är det någon därute som odlar vete och havre i självhushållningssyfte. Kan ni då kanske berätta hur stor yta som man bör odla vete på(eller hur mycket i kg man bör odla) för att få ihop till ca 2 kg vetemjöl i slutändan? samma sak med havren...

jag är inte ute efter exakta siffror utan jag vill bara veta på ett ungefär....

[trädman]

Om vi förenklat antar att skörden av både vete och havre är 4000kg/ha motsvarar det 0,4 kg/m2. Det avser kärna med skal och allt. Hur stor andel som skalas bort på vete, respektive havre vet jag inte.

[drömmer]

ok, tack för svaret

Finns det någon som kan svara på fortsättningen?

[larsw]

Om vi förenklat antar att skörden av både vete och havre är 4000kg/ha motsvarar det 0,4 kg/m2. Det avser kärna med skal och allt. Hur stor andel som skalas bort på vete, respektive havre vet jag inte.

Om man maler fullkorn och inte absolut måste ha vitt mjöl, så behöver väl inget skalas bort på vete?

Dum fråga, hur tröskar man småskaligt utan maskiner? Går det alls.

Har slåtterbalk på handtraktor som borde fungera för skörd, kvarn på hushållsmaskinen som duger till att producera fullkornsmjöl. Torkning går väl att göra i ugn vid 50 grader om man bara skall ha husbehov?

Återstår pusselbiten tröskning.

Funderar på en liten husbehovsruta med vete.

[Anders S]

Det går inte bort något på vanligt vete vid skalning, endast vid siktning om man inte vill ha fullkornsmjöl. Det finns dock vetearter med skal: dinkel/spelt, emmer/tvåkorn, enkorn och andra.

Vanlig havre har fastsittande skal som måste skalas bort om havren ska användas till människoföda. Jag hinner inte kolla hur mycket som går bort då utan höftar till med ca 1/3. Det finns även nakenhavre där inget går bort. Men då får man lägre skörd. Fördelen med nakenhavre är att man slipper skala. Nackdelen är troligen den som gäller allmänt för nakenfröig säd -större känslighet för sjukdomar på sädeskärnorna. Det finns också ett klart begränsat sorturval för nakenhavre, medan det för vanlig havre finns massor av sorter att välja bland.

Tröskning ja... slaga har jag aldrig försökt på allvar. En variant är att tröska med mattpiska. Olika sorter och arter är mycket olika lätttröskade ... eller snarare svårtröskade. Nyare sorter är ofta svårare att tröska. Ska du odla mer än ca 100 m2 rekommenderas maskinhjälp. Gammalt stifttröskverk kan gå att få tag på. I Gene Logsdons Small Scale Grain Raising finns ritning på ett litet tröskverk som man ska kunna bygga själv. Funderar på att ge mig på det nån gång. Denna bok kan allmänt  rekommenderas. Finns gratis på webben. Se mitt boktips Soil and Health Libarary!

Jag och Paul Teepen skriver en del om tröskning och annat om småskalig spannmålsodling (ca 15 A4-sidor) i boken Fröodling på Fröodling.se (adress nedan).

[trädman]

Det går inte bort något på vanligt vete vid skalning, endast vid siktning om man inte vill ha fullkornsmjöl. Det finns dock vetearter med skal: dinkel/spelt, emmer/tvåkorn, enkorn och andra.

Vanlig havre har fastsittande skal som måste skalas bort om havren ska användas till människoföda. Jag hinner inte kolla hur mycket som går bort då utan höftar till med ca 1/3. Det finns även nakenhavre där inget går bort. Men då får man lägre skörd. Fördelen med nakenhavre är att man slipper skala. Nackdelen är troligen den som gäller allmänt för nakenfröig säd -större känslighet för sjukdomar på sädeskärnorna. Det finns också ett klart begränsat sorturval för nakenhavre, medan det för vanlig havre finns massor av sorter att välja bland.

Tröskning ja... slaga har jag aldrig försökt på allvar. En variant är att tröska med mattpiska. Olika sorter och arter är mycket olika lätttröskade ... eller snarare svårtröskade. Nyare sorter är ofta svårare att tröska. Ska du odla mer än ca 100 m2 rekommenderas maskinhjälp. Gammalt stifttröskverk kan gå att få tag på. I Gene Logsdons Small Scale Grain Raising finns ritning på ett litet tröskverk som man ska kunna bygga själv. Funderar på att ge mig på det nån gång. Denna bok kan allmänt  rekommenderas. Finns gratis på webben. Se mitt boktips Soil and Health Libarary!

Jag och Paul Teepen skriver en del om tröskning och annat om småskalig spannmålsodling (ca 15 A4-sidor) i boken Fröodling på Fröodling.se (adress nedan).

Har heller aldrig provat slaga men det skulle vara intressant. Hittills har mitt tröskande gjorts med skördetröska.  Ska man bara tröska några kilo borde det väl gå att repa av axen och slå ur dem med något lämpligt tillhygge.

Gillar man gamla maskiner är annars Sverige fullt av gamla tröskverk som skänkes mot bortforsling (Blocket, lokala radanonnser etc). De enkla varianterna är ganska små och verkar okomplicerade att reparera. Kanske ett kul projekt det också...

Själv skulle jag vilja ha en mackapär för att ta bort skalen mm från speltvete.

[larsw]

Tröskning ja... slaga har jag aldrig försökt på allvar. En variant är att tröska med mattpiska. Olika sorter och arter är mycket olika lätttröskade ... eller snarare svårtröskade. Nyare sorter är ofta svårare att tröska. Ska du odla mer än ca 100 m2 rekommenderas maskinhjälp. Gammalt stifttröskverk kan gå att få tag på. I Gene Logsdons Small Scale Grain Raising finns ritning på ett litet tröskverk som man ska kunna bygga själv. Funderar på att ge mig på det nån gång. Denna bok kan allmänt  rekommenderas. Finns gratis på webben. Se mitt boktips Soil and Health Libarary!

Jag och Paul Teepen skriver en del om tröskning och annat om småskalig spannmålsodling (ca 15 A4-sidor) i boken Fröodling på Fröodling.se (adress nedan).

Tack för boktipsen.

Funderar på ngt i stil med 50-100 kvm i växelbruk med potatis/rotfrukter och träda (eller ngt annat lättskött på den arealen istället för träda), dvs 3x50-100 kvm. Stirrar dagligen ut från köksfönstret på vår "åker" som är 500-1000 kvm (beroende på vad vi låter ansluta intilliggande bete. En del blir köksträdgård, en del blir jordgubbar. Skall inramas mot norr av fruktträd och mot bäcken av bärbuskar (för att hindra erosion hade jag tänkt), vilket området sluttar mot. Resten blir åker.

Eget mjöl verkar kul, och jag behöver ngt "enkelt" att växla potatisen med. Grönsaker är inte "enkelt" enligt mig, utan kräver ju lite mer insats. Blir upphöjda bäddar för grönsakerna, med stormfällda tallstockar som sidor, och bibehållen gräsmån emellan bäddarna, brett nog att köra handtraktorns slåtterbalk på.

Det är drömmen iaf. Får se om det hinns med. Blir väl iaf snart dags för sådd, tiden flyger iväg. Vete och råg tror jag, så man kan baka lite kul bröd.. Förslag på vad från Allkorn (Sjuhäradsområdet) mottages gärna. Lätttröskat skadar inte...

Din bok innehöll ju många förslag kring manuell tröskning. Tack för det.