Potatis efter spannmål?

[albinh]

Vad tror ni om risken för knäpparlarver?

2012: plöjning vid midsommar. Ingen odling. Vad som plöjdes ner vet jag inte men troligen självsått ogräs.
2013: Nerplöjning av uppväxta maskrosor och en del kvickrot i början av juni. Sådd av korn och havre. Skördat och nerplöjt nu i höstas.
2014: potatis?

Albin

[Anders S]

Kan det räknas som vallbrott? Hur länge hade marken legat före 2012?

Det finns olika uppfattning hur stora problem det är att odla potatis efter vallbrott. Troligen varierar det med trakt, jord, hur gammal vall och kanske annat. En uppfattning jag sett framförd är att knäpparlarverna föredrar rötter av vildväxande växter (främst gräs tror jag) och bara äter potatis i nödfall. De skulle alltså angripa värst när gräsrötter o dyl börjar ta slut, d.v.s. brytas ned på allvar. Hur lång tid detta tar varierar förmodligen med jordart och hur gammal vallen var.

[albinh]

Kan det räknas som vallbrott? Hur länge hade marken legat före 2012?

Ingen aning. Jag tror inte den använts för odling på väldigt länge.

Jag undrar om de kunnat övervintra i kornet. Gräs som gräs?

[emil.jönsson]

Enklaste sättet att bli av med knäpparlarver är att odla raps 1år, då dör dom

[albinh]

Går det att odla raps i västerbotten?

Och mitt problem är att jag inte har någonstans att rymma potatisen som inte varit vall, spannmål eller potatis förra året.

[Anders S]

Jag skulle inte oroa mig så särdeles, men jag skulle fråga lokalt vad de tror, om det finns folk där som odlar potatis. Är det stor odling?

[Anders S]

Googla på t.ex.
(växtföljd|förfrukt) potatis knäpparlarver (spannmål|säd) vall

Jag hittade bl.a. detta:
(Ingående i serien Ekologisk Växtodling)
Odlingsbeskrivningar: Matpotatis
SJV/Katarina Holstmark
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/p8_15_5.pdf

Citat:
"Alla grödor möjliga som förfrukt
Alla grödor utom potatis är möjliga som förfrukt till
potatis. En bra förfrukt är spannmål som odlats efter
en gröngödslingsvall, kortvarig vall eller trindsäd.

Man bör undvika att odla potatis direkt efter en balj-
växtrik vall/gröngödslingsgröda, eftersom det då är
svårt att beräkna kväveleveransen och man kan få en
obalans mellan kväve och kalium på kaliumsvaga
jordar, vilket försämrar kvaliteten. Det finns för när-
varande inget kaliumgödselmedel som är tillåtet i
ekologisk odling som inte samtidigt tillför kväve. En
långliggande vall som förfrukt är inte lämplig även
om baljväxandelen är låg, eftersom den medför risk
för skador av knäpparlarver på potatisen. Andra året
efter vallbrottet av långliggande vallar är denna risk
som störst. Risken för larvskador bör också beaktas
i växtföljder med mycket vall samt om man har
mycket gräsogräs i fältet. Råg är en bra omväxlings-
gröda i en potatisväxtföljd då den anses ha en nega-
tiv inverkan på groddbränna.
Med en vallskörd bortförs mycket kalium, vilket
man måste ta hänsyn till i gödslingsplaneringen,
eftersom balansen mellan kalium och kväve är vik-
tig ur kvalitetssynpunkt. Vid bl.a. brist på kalium
mörkfärgas potatisen vid kokning.
Finns det mycket kvickrot i odlingen, påverkar
detta avkastningen negativt och andelen mekaniska
skador ökar eftersom upptagningen blir svårare med
ökat behov av skakning. Kvickroten kan också orsa-
ka onödiga körstopp vid upptagningen. Kvaliteten
påverkas också genom att kvickrotens stoloner
växer in i eller rakt igenom potatisknölarna.

Exempel på en femårig växtföljd med potatis
År Gröda
1 Råg eller vårsäd med insådd
2 Klövergräsvall eller gröngödslingsvall
3 Klövergräsvall eller gröngödslingsvall
4 Vårsäd
5 Potatis"

[Hans Andersson]

Att ha potatis två år i rad på samma ställe är inte farligt.  Inte om den var frisk förra året.  Du bör nog ha nåt år till med spannmål eller träda ( för att få bort kvickrot ) innan du kör potatis på skiftet.

[Anders S]

Att ha potatis två år i rad på samma ställe är inte farligt.  Inte om den var frisk förra året.  Du bör nog ha nåt år till med spannmål eller träda ( för att få bort kvickrot ) innan du kör potatis på skiftet.

Bra synpunkt.

[albinh]

Att ha potatis två år i rad på samma ställe är inte farligt.  Inte om den var frisk förra året.  Du bör nog ha nåt år till med spannmål eller träda ( för att få bort kvickrot ) innan du kör potatis på skiftet.

Frisk var den inte, tyvärr. Jag tycker inte det har varit så mycket problem med kvickrot. Störst problem hade jag med rölleka och revsmörblomma.

[Anders S]

Frisk var den inte, tyvärr. Jag tycker inte det har varit så mycket problem med kvickrot. Störst problem hade jag med rölleka och revsmörblomma.

Dålig dränering kan ge både problem med revsmörblomma och mindre frisk potatis. Eller så var potatisen mindre frisk av annat skäl. Andra brister i jorden? Sättpotatisen? Eller kanske har man odlat potatis där många år i rad längre tillbaka i tiden. I alla fall verkar det inte så bra att ha potatis på samma bit nästa år igen, utan bättre att ha den efter säden. Samt kanske att satsa på en lite mindre potatisodling där, eftersom det får räknas som osäkert. Lite av försöksodling. Med risk för att det blir arbetskrävande och att resultatet blir sisådär.

För övrigt odlade jag ifjol potatis på nyupptagen jord. Mellanlera i NÖ Småland, där det varit mindre välskött gräsmark i tiotals år. Jag fräste grovt på våren, la ut potatisen, krattade över den frästa rotfilten och täckte med hö. Det gick bra utom ett problem. Det blev för mycket regn under en period då jag inte var på plats. Dessutom hade jag täckt tjockt (2-3 dm) för att hålla nere ogräs. Det blev mögel i täckmaterialet som även sökte sig ner lite i jorden och solkade potatisskalen. Därför mådde jag inte så bra av att äta potatisen med skal. Det gick bra att koka med skal men inte att äta skalet (som man ju gärna gör till skalet blivit hårt och tråkigt). För övrigt höll skörden god kvalitet och jag kunde även sälja lite. Jag äter fortfarande av dem, 15 månader efter skörd, eftersom årets skörd av diverse skäl blev skral (vildsvin, grävling, trana).

[albinh]

Dålig dränering kan ge både problem med revsmörblomma och mindre frisk potatis. Eller så var potatisen mindre frisk av annat skäl. Andra brister i jorden? Sättpotatisen? Eller kanske har man odlat potatis där många år i rad längre tillbaka i tiden. I alla fall verkar det inte så bra att ha potatis på samma bit nästa år igen, utan bättre att ha den efter säden. Samt kanske att satsa på en lite mindre potatisodling där, eftersom det får räknas som osäkert. Lite av försöksodling. Med risk för att det blir arbetskrävande och att resultatet blir sisådär.

För övrigt odlade jag ifjol potatis på nyupptagen jord. Mellanlera i NÖ Småland, där det varit mindre välskött gräsmark i tiotals år. Jag fräste grovt på våren, la ut potatisen, krattade över den frästa rotfilten och täckte med hö. Det gick bra utom ett problem. Det blev för mycket regn under en period då jag inte var på plats. Dessutom hade jag täckt tjockt (2-3 dm) för att hålla nere ogräs. Det blev mögel i täckmaterialet som även sökte sig ner lite i jorden och solkade potatisskalen. Därför mådde jag inte så bra av att äta potatisen med skal. Det gick bra att koka med skal men inte att äta skalet (som man ju gärna gör till skalet blivit hårt och tråkigt). För övrigt höll skörden god kvalitet och jag kunde även sälja lite. Jag äter fortfarande av dem, 15 månader efter skörd, eftersom årets skörd av diverse skäl blev skral (vildsvin, grävling, trana).

Jag tror dålig dränering och dålig bearbetning var huvudorsaken till potatisens problem. Jag skev "plöjde" men det är nog en överdrift. Jag hade inte begripligt mig på vändplogen riktigt och st blev lite grunt här och var.

Min täckodling av potatis fick grisarna. Ganska lite och ganska geggigt.

Jag satsar på förra årets kornodlng!

[Jonas från Backfors]

Ryps kan du odla Albin, skaffa dig en press också så kommer jag och köper olja av dig

[albinh]

Ryps kan du odla Albin, skaffa dig en press också så kommer jag och köper olja av dig

Eller köper pressen? ;-)

[albinh]

Ryps kan du odla.

Har du prövat, föresten? Vore intressant att försöka även om det inte ger mig mer lämplig jord för potatisen nästa år.

[Jonas från Backfors]

Jo jag provade lite smått ifjol. Blev bra men jag sådde inte så mycket. Slängde in det till hönsen och de gillade det mycket! Men en grannbonde har odlat det två-tre år nu och det verkar gå bra.

[albinh]

Börjar driva iväg från ämnet. Men - kanske rybs kan lösa mina protein-i-foder-problem? Har du något utsäde kvar?

[Jonas från Backfors]

Nix inget utsäde kvar, allt gick till hönsen, men jag kan fråga grannbonden. Men man ska vara lite försiktig med rybs/raps som proteintillskott, speciellt till höns då det kan ge störningar i bland annat sköldkörteln. Max 10% inblandning till grisar, gärna mindre till höns(om de nu behöver något extra protein alls).