"Husbehovsko" frunderingar ang regler, okunnig

[Lohmann]

Hej!
Jag bor på en liten gård med sambo och 5 barn, Vi har en gammal ladugård som har spiltplats för 4 kor, gris och häst. Det är säker 40-50år sedan det bodde några djur i den ladugården. Vi har nu funderingar på att skaffa en "husbehovsko", att mjölka, lära sig kärna smör mm 

Vad är det för regler som gäller ? har försökt på jordbruksverkets sida läsa mig till det, men det mesta vänder sig till storjordbruk med massor av kor, inte till en liten "torpare" 

Får man ha en ko för husbehov ? måste den registreras ?!? EU - lapp i örat .. osv måste man skatta på mjölken ? måste ladugården hålla dagens "EU krav" ... ja frågorna är oändliga 

Ladugården är inte fallfärdig, den är hel och ren, har belysning

Ni som har en egen "husbehovsko" kanske vet ? skriv gärna en rad 

[bo_i_dala]

Hej!

Måtten på spilta el liknande finns på jordbruksverkets (sjv.se) hemsida. Kor ska ha "kompisar"

Du måste ha ett produktionsplatsnummer, enkelt- bara anmäl t sjv.se. Stalljournal måste föras och CDB ha fått rapport om kons boplats.

Kon måste ha en "gul öronlapp", dvs en identitet och märke i båda öronen.

Skattereglerna om du har en ko har jag inte en aning om.

Glöm inte att en ko ska ha sakkunnig skötsel, rastas enligt bestämmelserna,  mat o vatten i tillräcklig mängd och kvalitet, ev veterinär, klövverkning, avmaskning osv

En ko mjölkar ca 10-11 månader per laktation sen ska hon sinas och föda en ny kalv (10) 11-13 månader efter den förra, samt betäckas/semineras 1-4 månader efter kalvning.

mvh/ bosse

[Jenny på Björkkulla]

Inte svar på dina frågor men som relativt nybliven hushållskoägare så vill jag lämna följande kommentarer. Om man inte håller egen tjur (vilket förstås är svårt om man bara har en ko) eller får låna någons så måste man seminera, kanske flera gånger varje sommar och jag som inte alls bor så himla avlägset fick betala 1400kr per seminering plus extra för att jag specialbeställt sperma från en viss tjur (fjällnära) totalt 1700kr, och nu efter två sådana semineringar så vet jag ändå inte om hon är dräktig ännu. Det kan också vara svårt att pricka in brunsten rätt och speciellt om man skulle vilja ha bara en ko (det tydligaste tecknen på brunst är i samvaron med andra kor/tjurar/stutar).
En ko som man ska mjölka och som man tänker sig ska ha sin kalv hos sig måste man ha uppstallad och kalven avskild nattetid för att få bra med mjölk (vilket innebär en hel del jobb med mockning och åtgång av halm och kanske hö, även under sommarhalvåret) dessutom pysslet med att ta in dem varje kväll och ut dem varje morgon som också tar tid.
Sen är det inte alla kor som fungerar att mjölka samtidigt som de har kalv utan de vill spara mjölken till kalven och trilskas trots att det är mycket vänliga i alla annan hantering. Någon måste komma och verka klövarna ett par gånger om året vilket också kan kosta en hel del. Och bete måste man ha i massor för de äter mycket!
Så mitt råd är att det är himla mysigt och trevligt med egna kor och egen mjölk men det tar mycket tid och kostar mer än vad man tror.

[Leineri]

Även jag går i hushållsko-drömmar (även om det just nu tyvärr inte fungerar med plats och foderåtgång). Ang att välja får eller get istället http://www.alternativ.nu/index.php?topic=160659.0 kan jag förstå rent praktiskt, men själv skulle jag aldrig välja den mjölken på bordet före komjölk, och getosten går bort helt den också. Det är ju en fråga om tycke och smak med.
Jag försöker lobba med grannarna om att dra igång ett ko-kollektiv där alla familjer har en dag i veckan då de är koägare

[lagt in länk]

[Nina W]

Jag tycker det låter som en bra idé att samarbeta med någon annan! Än om det inte finns någon mer som vill mjölka så kan det ju finnas någon som vill ha köttboskap. Så om du har till ex en fjällko och dom några highland kattel eller andra som inte ger alltför stora kalvar, så kan deras tjur betäcka din ko. Och ni kan ju sammarbeta vad det gäller stängsel och passning.

[Pilosella]

Det lär ju finnas minkor har jag sett , så kanske två minikor funkar? Annars tycker jag nog som någon annan föreslog att samarbeta med någon granne om betäckning och sällskap.

[skräptanten]

För det första undrar jag om 1 ko inte är ett sämre alternativ än 2 kor?
För det andra skulle jag vilja slå ett slag för mjölkfår.Är dom inte mer "lätthanterliga" än getter?

Alltid bättre att ha 2, ja, för kornas skull. Men då vill det ju till att familjen verkligen jättekonsumerar mjölkprodukter.
Om det finns djurslag som är mer lätthanterliga än andra går nog inte att svara på, fårmjölken har Karlsdotter redan skrivit om. Oavsett om en tänker sig hushållsko eller hushållsget kräver det samma saker av ägaren: kunskaper om utfodring och näringsbehov, viss brunstkontroll (beroende på vad en väljer för metod att få kalvar/killingar), vetskap om juverhälsa, djurets allmänhälsa och hygien, mjölkhanteringsmöjligheter, ändamålsenligt utrustad lagård och - viktigast av allt - djuröga!

Även jag går i hushållsko-drömmar (även om det just nu tyvärr inte fungerar med plats och foderåtgång). Ang att välja får eller get istället kan jag förstå rent praktiskt, men själv skulle jag aldrig välja den mjölken på bordet före komjölk, och getosten går bort helt den också. Det är ju en fråga om tycke och smak med.

Ta inte illa upp, men komjölk smakar ju så hiskeligt möe ko ! Det finns ingen neutralt smakande mjölk, från vilket djur (eller människa) den än kommer har den viss karaktär.
Men lycka till med dina kodrömmar ändå  !

[queer]

Och tänk på att kor ... och kanske getter ... är individer ...

Som producerar mjölk med olika smak ... vid samma skötsel och utfodring ...

Så provsmaka mjölken innan Du köper kon ...

[Karlsdotter]

Men det blir ganska mycket mjölk per dag om man räknar efter .
Kalven mår bra av att få mjölken från kon så länge som möjligt istället för pulvermjölk så där går det minst 14 liter per dag så länge mjölken räcker för det .
Ska man göra ost så ska man egentligen inte göra på mindre än 10 liter hellre uppåt 20 liter och får då en ost på 2 kilo som går att lagra tills mjölken inte räcker för att göra ost av längre .
5 liter grädde ger ca ett kilo smör . Så där blir det ganska mycket skummjölk och sedan kärnmjölk .

Så drickmjölken blir inte så många liter per dag från en ko som ger ca 20 liter .

En fjäll som bara ger ca 8 kg om dagen ger bara så att det räcker för kalven knappt . Så där kanske det går att få en liter drickmjölk på två dagar sen kalven fått sitt .

Så räkna lite på vad ni ska ha kon till och hur mycket mjölk som kommer att gå åt till smör och ost också och räkna från kalvens giva .

Ost brukar man bara göra en eller två månader efter kalvningen sen blir det smör då mjölkproduktionen börjar gå ner . Så får man lagra de produkterna så det finns ett lager till senare under året då man bara har mjölk i stort sett .

Skummjölken går att dricka den med det är ju lättmjölk och kärnmjölken blir det väldigt fint bröd av .

[Nina W]

Men det blir ganska mycket mjölk per dag om man räknar efter .
Kalven mår bra av att få mjölken från kon så länge som möjligt istället för pulvermjölk så där går det minst 14 liter per dag så länge mjölken räcker för det .
Ska man göra ost så ska man egentligen inte göra på mindre än 10 liter hellre uppåt 20 liter och får då en ost på 2 kilo som går att lagra tills mjölken inte räcker för att göra ost av längre .
5 liter grädde ger ca ett kilo smör . Så där blir det ganska mycket skummjölk och sedan kärnmjölk .

Så drickmjölken blir inte så många liter per dag från en ko som ger ca 20 liter .

En fjäll som bara ger ca 8 kg om dagen ger bara så att det räcker för kalven knappt . Så där kanske det går att få en liter drickmjölk på två dagar sen kalven fått sitt .

Så räkna lite på vad ni ska ha kon till och hur mycket mjölk som kommer att gå åt till smör och ost också och räkna från kalvens giva .

Ost brukar man bara göra en eller två månader efter kalvningen sen blir det smör då mjölkproduktionen börjar gå ner . Så får man lagra de produkterna så det finns ett lager till senare under året då man bara har mjölk i stort sett .

Skummjölken går att dricka den med det är ju lättmjölk och kärnmjölken blir det väldigt fint bröd av .

-Min pappa berättade att då han var barn så mjölkade korna ungefär 8 liter i början av laktationen och så sjönk det... Min reaktion var självklart att då räckte det ju bara till kalven! Men han sa att det är klart att kalven växte fortare om den fick all mjölk men att det var en balansgång. Man gav den till rätt stor del skummjölk och kärnmjölk. Dom växte väl inte så fort då och kanske bidrog det till att korna var så små på den tiden. Men klarade sig gjorde dom tydligen... Vet inte om det är något att rekomendera, ville bara säga att det går!

[Karlsdotter]

Jo jag har listor från "förr" där kalvarna fick 2 liter mjölk två gånger om dagen i två månader , därefter ljummet vatten . Men många kalvar dog också pga undernäring eller sjukdomar

[Lohmann]

Oj ... jo jag förstod att det var en del att tänka på  , gällande hö är det inget större problem där jag bor, har själv 6ha att slå och kan nog fixa upp emot 20ha till i arrende. Sedan tillkommer kraftfoder och klövverkning osv.
Den stora funderingen är vilka krav ställs på ladugården, den är långt ifrån en modern ladugård med fikarum osv   den är isolerad, har belysning, betonggolv, trätrall i båsen, dyngränna, ko och kalv kan utan större problem få ca 15m2.
Är det bara att registera djuren på gården eller skall det ske någon besiktning av ladugården ? kostar det pengar ?

Angående getter så har jag nyligen fått två killingar som inte är hämtade än, getmese är inte illa att ha  tyvärr så gillar inte barnen getmjölk alls  den är lite speciell i smaken så man kan ha förståelse för det.
I familjen är komjölkförbrukningen ca 5-15 liter om dagen så det vore inte fel med en egen ko  det är garanterat enklare och billigare att köpa mjölken. Men att ha en ko medför en massa mer bra saker (bortsett arbete) ladugården blir använd, mer liv på gården, barnen får lära sig nyttiga saker på riktigt (inte bara genom tv).

Framför allt, vi vet vart mjölken kommer ifrån och vilket liv kon lever  dessutom ger självhushållet en känsla av oberoende 

[Grimla]

Det är säker 40-50år sedan det bodde några djur i den ladugården. Vi har nu funderingar på att skaffa en "husbehovsko", att mjölka, lära sig kärna smör mm 
Vad är det för regler som gäller ? har försökt på jordbruksverkets sida läsa mig till det, men det mesta vänder sig till storjordbruk med massor av kor, inte till en liten "torpare"  Det är samma regler! oavsett om man har 1 ko eller 100kor
Får man ha en ko för husbehov ? Ja man får ha hushållsko
måste den registreras ?!? Ja redan när du köper kon registrerar säljaren av kon henne på ditt SE nummer i CDBn, men du måste också själv registrera i CDBn att du köpt kon.
EU - lapp i örat .. ? Man får bara köpa kor med godkända EU-märken i båda öronen.
måste ladugården hålla dagens "EU krav" ... Ja och även kommande EUkrav

Den stora funderingen är vilka krav ställs på ladugården, den är långt ifrån en modern ladugård med fikarum osv   den är isolerad, har belysning, betonggolv, trätrall i båsen, dyngränna, ko och kalv kan utan större problem få ca 15m2. Måtten för en ko beror på kons vuxenstorlek + vilken sorts bås man har. Det finns kortbås och långbås och vilket som är vilket, beror på vilken sorts fodergrind man har. Uppbundna djur ska ha varmt i stallet.
Är det bara att registera djuren på gården Gården måste ha ett SE-nummer innan du köper kon ,när du köpt kon registrerar du koköpet till CDBn. Du måste också ha en Godkänd Stalljournal innan du köper kon, där du för in allt som händer med kon, beställs på samma blankett som SE nummret
eller skall det ske någon besiktning av ladugården? Besiktning av ladugården före djurhållning i gammal ladug. görs inte, "besiktningen" av ladugård görs vid Djurskyddskontrollbesöken vart 3:e år eller vid anmälan (är det då stora fel kan man få djurförbud).
kostar det pengar ? Inte rutinkontrollerna om allt är ok