Hej!
Härom dan fick jag två informationshäften av Länsstyrelsen, då vi haft dem hemma för att få lite konkreta råd när det gäller fornlämningar som vi råkar ha på en naturbetesmark.
Hästen som landskapsvårdare
resp
Restaurering av betesmarker och ängar
Tyvärr är det ju så att vi hästmänniskor oftast räknar med att "hästen betar av och håller öppet". Ja, det stämmer ganska långt, men inte helt och hållet. Lite måste man göra själv.
T.ex. vilka träd ska man spara? Hur hårt ska man öppna upp? Hur gör man med tuvor och veketåg?
Rekommenderar att ni som har naturbetesmarker, t.ex. gamla halvt igenväxta hagmarker eller strandängar, skaffar dessa och läser.
De finns tyvärr inte som PDF:er, men kostar bara några tior styck hos Jordbruksverket. Eller om ni flörtar med någon snäll person hos Länsstyrelsen, som vi gjorde...
Med öppnare marker fås mer ljus och det gynnar örter och ängsblommor, vilket behövs för en större biologisk mångfald vilket hjälper till att dämpa klimatförändringarna.
Dessutom får man ju ved på köpet.
